I trygghet tillsammans växer seden

Sverige är i stort ett sekulärt land. Det innebär många fördelar, inte minst att staten och kyrkan är åtskilda, att befolkningen söker mer humana källor för sin moral, samt att trosfriheten är stor vilket gör att även mindre samfund kan existera.
Det som kan anses negativt med att bo i ett land där ateism är norm, är att många troende blir bemötta med skepsis. Särskilt gäller det oss som inte tillhör någon av de kristna kyrkorna. Höjda ögonbryn, kommentarer som ”sådant kan man inte tro på” eller frågor om vi offrar människor varvas med en slags exotiskt nyfikenhet. Där vi representerar det konstiga och exotiska.
Detta gör att det är så viktigt inom samfundet att vi har en öppen och välkomnande atmosfär. Det är viktigt att alla är trygga med varandra för att vi ska kunna öppna upp och dela vår sed. I ett annars dömande samhälle ska vi åtminstone med varandra och i våra egna interna forum kunna tala om det som är viktigt för oss i seden. Vilka vi är, vad vi tror på, vilken kontakt vi har med makterna, vilka gudar vi vänder oss till, vilka seder vi följer. Detta är personliga saker och särskilt i ett sekulärt samhälle kan det kännas jobbigt. Samtidigt är så viktigt för att seden ska kunna utvecklas och leva vidare.
Samfundets värdegrund (stadgarna §6) är det som medlemmarna tillsammans har kommit överens om ska gälla för att skapa en trygg gemenskap där vi kan utveckla seden:
”Samfundet står för en medmänsklig och demokratisk livssyn och erkänner alla människors lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet, ursprung, funktionsvariation, ålder eller sexuell läggning. Samfundet står för religiös tolerans och religionsfrihet i dagens samhälle.
Samfundet är öppet för alla som accepterar dessa värderingar.”
Det är ganska enkelt. Vill man vara medlem, så beter man sig schysst. På det sättet slipper vi att en otrygg stämning skapas. Hos oss blir ingen tystad för att de berättar att de är trans, funktionsvariationer används inte som skällsord, att medlemmarna har olika ursprung anses som en möjlighet till att berika seden med nya erfarenheter. Olika åldrar inom samfundet ger en chans att överföra kunskap till framtida hedningar.
Jag ser framför mig att samfundet och seden kommer leva i många hundra år framöver. Jag hoppas det kan ge stöd i, och kanske vara en del i lösningen på, de förändringar som klimatkatastrofen kommer innebära. Jag är tacksam att jag är med nu i början av samfundets historia, att de delar av seden vi är med att utveckla kommer att leva vidare i generationer. Vi är en länk från dåtiden till framtiden. För att det ska fungera, för att seden faktiskt ska leva vidare och samfundet vara en riktigt kraft i samhället, så måste alla medlemmar känna sig trygga hos oss.
Linda Stiernberg, riksgydja
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Per Lundberg » Blot + bön + sejd: ”Hello levgeniia, Odin is much more than a god of war. Also of sejd, runes and g..”
-
Ievgeniia » Blot + bön + sejd: ”Aslo i have follow question. As I understood Odin is God of war. For him, war an..”
-
Ievgeniia » Blot + bön + sejd: ”Good day. I had read your words for Ukraine. I'm very much thankful for your car..”
-
Ilari Sole » Bekänna färg: ”Människan har varit, är, blir endast en liten frö i den stora evige evolutionens..”
-
Jocke drage » Disablot: ”Intressant ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
moder djur midgård storm det implicita media utbrändhet skörd föda skola blotlag november trana bildning källor torshammare beklagande mångkultur asynja konst ting kläder tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa eir jämstäldhet påvestenen mimameid symbol internet vana mat utbildning skålgropsten bronsålder häfte nyckelord blota landskap bifrost nationalistisk toreblot begravning hallar tolerans familj konferens värderingar jötnar alva ginnungagap påsk vetenskap jolner vanatro standing rock dakota access identitet ordning och kaos ursprungsfolk fördomar skuld bok hlodyn skade äktenskap sekulär ví folkräkning kurs feja kristendom rådet väven eugene gendlin morsdag tid, årstider, vår, personliga reflektioner ekologistisk jättar tankesmedja sommarsolstånd lusse bröllop äring helighet kultur faq etik stockholm förfäder årsting kyla emma hernejärvi vinternätterna midsommar bön vårblot ragnarök ceremoni vår demokrati carl lundbäck frey asatro gamla uppsala disa årstider mörker döden gudar gemenskap höst andlig erfarenhet sed jul alvablot mångfald freja polyteism ritual natur barn personlig berättelse blot livsåskådning religion andra religioner per lundberg forn sed vinter samfundet forn sed sverige yggdrasil liv gerd känslor skalleper jord död frigg gudsbild hemmet högtider politik tempel nornor trossamfund förnyelse tankar höstdagjämningen sång alver lek medlemmar modern hedendom monoteism myter traditioner lucia solvända disablot rune forssén samhälle hedningar historisk sed oden urd förmödrar interreligiöst monokultur gud vlogg religionsfrihet kommunikation arbete tjänstgörande mytologi göteborg tor helig plats berättelse tradition naturens rättigheter tranafton nutid frågor ukraina odla ödet sociala medier makter förnimmelse val insida studier dröm tacksamhet julafton edsring registrerat gudamakter tiden gydja växa in i seden kropp feminism vårdande sedvandrare heliga platser sigurd fafnesbane hiero gamos älvor liberal fulltrogen uppfostran odr organisation industrialism metoo vardag polygami video monogami grunna vintersolståndet moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr väv myter, vetenskap, ymer gåva tomhet filosofi vårfrudagen sejd frej ägg siv ledstjärnor tyr hälsa årsväntan ogrundand misstänksamhet osynlig inkluderande vanadis personlig sed förstörelse verdandi