Den stora upplevelsen

Det började med riten. Ritual och ceremoni är människans första och mest ursprungliga kulturella uttryck. Det första vi som art gjorde som inte konkret handlade om att finna föda, söka skydd eller att föröka oss, allt det där som vi delar med andra djur. Därmed är riten också bland det första som definierade oss som just människor.
I riten började människan att skapa musik, vi tillverkade trummor, flöjter och andra instrument med vilka vi kunde härma naturens ljud, vi utforskade våra röster och upptäckte sången. I riten började vi att berätta myter och historier som gav förklaringar om vilka vi var, var vi kommer ifrån, vart vi är på väg och hur vi kan förstå de makter som omger oss. Ur berättandet av dessa myter föddes med tiden också skådespelet, där vi gestaltar och ikläder oss rollerna själva. I riten började vi att skapa bilder. Vi kan fortfarande se en del av dessa bilder, de finns kvar, ristade eller målade på stenhällar och grottor. Ändå var det säkert inte den färsiga produkten, den avslutade målningen, som var det centrala för de människor som skapade den, det var istället själva akten att göra dem, det ceremoniella sammanhang där de blev till.
Konsten uppstod ur riten. Det spelar ingen roll att det var länge sedan. Även sedan skapandet av musik, bilder och berättelser lämnat den rituella kontext där de uppstod har de behållit en del av sitt ursprung.Däri ligger en paradox som dock inte motsäger det faktum att konst och kultur ända sedan människans tidigaste dagar här på Midgård varit en av våra viktigaste källor till andliga upplevelser.
Så har det åtminstone alltid varit för mig. Ända sedan jag var ganska liten har jag varit fascinerad av hur en stark upplevelse av att läsa en bok eller se en film eller betrakta en bild förmår att på något sätt upphäva tid och rum runt omkring mig. Definitionen av en "andlig upplevelse" brukar vara just detta, känslan av att komma i kontakt med något större, något utanför sig själv. Innan jag blev utövande sedare försökte jag under många år intala mig själv att jag var ateist. Det föreföll som det rimliga att vara om man såg sig som en rationell, intellektuell person. Men till slut kom jag att inse att jag inte var riktigt ärlig mot mig själv. Mina personliga erfarenheter sa mig något annat, att jag hade ett behov för den andliga aspekten på tillvaron. Mina upplevelser av stor konst var på många sätt en viktig del av dessa erfarenheter.
Det är förstås inte alla som har den sortens transcendentala upplevelser av konst. Många är bara intresserade av film, litteratur eller musik bara som ren avkoppling, som underhållning eller som tidsfördriv. Det är inget fel i det. Vi har alla behov av att bara koppla av ibland. Ändå kan jag inte låta bli att hoppas att var och en någon gång ska få uppleva den där djupare kopplingen till världsalltet som den verkligt andliga erfarenheten innebär. Den finns där, den ligger och väntar och den är möjlig att uppnå för var och en av oss. Oftast krävs det att vi själva öppnar oss för den, att vi gör oss mottagliga, att vi skärper våra sinnen och bjuder in erfarenheten i våra tankar och våra liv. Men ibland så bara händer det, oväntat. Du lyssnar på musik i hörlurar medan du diskar eller är på väg till jobbet. Du bläddrar runt på TVn och fastnar vid något du aldrig hade aktivt hittat. Du vandrar genom en skog med ditt barn och ser det leka bland träden. En plötslig stund av absolut skönhet, av klarhet och mysterium i ett, känslan av hur allt stannar upp.
All andlighet handlar förstås inte om stora upplevelser. Det är något vi bär med oss i vardagen, något som alltid omger oss. Det vore farligt att försöka leva i det förhöjda tillståndet hela tiden. Då skulle vi ju missa det som livet verkligen går ut på, nämligen att leva det. Men när det väl händer då är det mäktigt, vare sig om det sker när vi upplever konst, deltar i en ritual eller gör något helt annat.
/ Erik Otterberg, gode i Götalands godeord, samfundets ordförande
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Jocke drage » Att se på väven: ”Fenris ulvens kätting vet vi ju vad den gjordes av, Och vilka som gjorde den. Så..”
-
Daniel » Att se på väven: ”Vi sitter här och pratar om nordisk mytologi hit och dit, och det blir en del go..”
-
Ida H » Nybörjare? Detta händer på blotet!: ”Vart är nästa midsommarblot?”
-
Henrik » I trygghet tillsammans växer seden: ”Fint skrivet! ”
-
Karin Beronius » Hell Eir: ”Ibland finner man oväntade guldkorn på vägen. Jag letar egentligen efter ordet "..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
verdandi moder vanadis förstörelse personlig sed inkluderande osynlig årsväntan ogrundand misstänksamhet tyr hälsa trana bildning ledstjärnor sejd vårfrudagen filosofi tomhet mångkultur väv konst tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa eir moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr grunna monogami symbol mimameid vana metoo industrialism organisation uppfostran fulltrogen älvor häfte nyckelord bifrost landskap vårdande feminism nationalistisk tolerans familj kropp värderingar konferens edsring jötnar tacksamhet dröm julafton studier jolner val förnimmelse sociala medier ödet identitet ordning och kaos ukraina frågor skade äktenskap nutid tradition berättelse naturens rättigheter feja kurs väven eugene gendlin kristendom rådet vlogg kommunikation religionsfrihet gud monokultur sommarsolstånd urd lusse oden helighet hedningar samhälle rune forssén stockholm förfäder lucia kyla myter monoteism midsommar bön vårblot ragnarök ceremoni vår demokrati carl lundbäck frey asatro disa politik högtider mörker döden gudar gemenskap höst andlig erfarenhet sed jul alvablot mångfald freja polyteism ritual natur barn personlig berättelse blot livsåskådning religion andra religioner per lundberg forn sed vinter samfundet forn sed sverige yggdrasil liv gerd känslor skalleper jord död frigg gudsbild hemmet årstider gamla uppsala tempel nornor trossamfund förnyelse tankar höstdagjämningen sång alver lek medlemmar modern hedendom vinternätterna emma hernejärvi traditioner årsting solvända disablot etik kultur faq historisk sed äring bröllop förmödrar interreligiöst jättar tankesmedja morsdag ekologistisk tid, årstider, vår, personliga reflektioner mytologi göteborg arbete tjänstgörande helig plats tor folkräkning ví sekulär hlodyn tranafton odla bok skuld makter fördomar ursprungsfolk insida dakota access standing rock vanatro påsk ginnungagap vetenskap registrerat gudamakter alva gydja tiden hallar växa in i seden sedvandrare heliga platser begravning toreblot hiero gamos sigurd fafnesbane liberal blota odr bronsålder skålgropsten mat utbildning internet polygami vardag påvestenen jämstäldhet video kläder vintersolståndet myter, vetenskap, ymer gåva ting asynja källor beklagande torshammare november frej ägg siv blotlag skola föda skörd media utbrändhet midgård det implicita storm djur