Om tid
Tid är verkligen något mycket märkligt. Elastiskt, omöjligt att ta på och ändå obönhörligt. Jag tänker tillbaka på den person jag var då, 2007 när jag gjorde den där uppsättningen. Vem var jag då? Hur har jag förändrats sedan dess? På ett sätt känns det som om inget ändrats. Jag är fortfarande samma person med samma idéer, nojor, dåliga vanor. Men det är också mycket som är väldigt annorlunda. Jag befinner mig på en annan plats i livet, jag bor i en annan stad, jag har träffat och lärt känna massvis med människor under de här åren som alla har lärt mig så mycket. Och för tio år sedan var jag fortfarande inte involverad i organiserad hedendom.
Allt eftersom jag blir äldre har den där linjära tiden, dagarna, månaderna, åren som tickar framåt, hela tiden framåt blivit allt mer abstrakt för mig, allt svårare att relatera till. Jag kommer ofta på mig själv med att tänka att någonting hände för ett år sedan när det i själva verket var fem. Måhända har det med mitt eget åldrande att göra. Men samtidigt som den linjära tiden betyder allt mindre har också mitt fokus förflyttats till en annan slags tid. Den cykliska.
Att leva med seden handlar för mig väldigt mycket om att leva med årstidernas växlingar. Ända sedan jag börjat att fördjupa mitt hedniska intresse har det varit något jag upplevt väldigt starkt – just detta att naturens skiftningar mellan den mörka, kalla tiden och den ljusa, varma blivit så mycket klarare och tydligare för mig. Jag lägger märke till förändringarna på ett sätt som jag inte gjorde för. Jag är i dem och av dem. Vi har så lätt att förneka allt det där, att ånga på genom livet utan att stanna upp inför den naturliga rytm som pulserar runt omkring oss. Idag är jag på ett helt annat sätt i harmoni med den rytmen. Jag känner förändringarna även inom mig. Utanför mitt fönster är våren så sakta på väg och våren vaknar även inom mig.
Kanske är det också en anledning till att den linjära tiden kommit att förlora något av sin betydelse. Istället är den cirkulära tiden, årets hjul som snurrar och återvänder som kommit att bli den verkligt betydelsefulla?
/ Erik Otterberg, gode
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Ilari Sole » Bekänna färg: ”Människan har varit, är, blir endast en liten frö i den stora evige evolutionens..”
-
Jocke drage » Disablot: ”Intressant ”
-
Jocke drage » Att se på väven: ”Fenris ulvens kätting vet vi ju vad den gjordes av, Och vilka som gjorde den. Så..”
-
Daniel » Att se på väven: ”Vi sitter här och pratar om nordisk mytologi hit och dit, och det blir en del go..”
-
Ida H » Nybörjare? Detta händer på blotet!: ”Vart är nästa midsommarblot?”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
video hälsa mat utbrändhet skola ogrundand misstänksamhet jämstäldhet ukraina ödet grunna äktenskap tyr sigurd fafnesbane mimameid kurs skuld media eir skade myter, vetenskap, ymer ekologistisk älvor inkluderande dröm eugene gendlin konferens skörd moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr begravning tacksamhet frågor metoo vardag påsk storm polygami vanadis personlig sed internet feja mytologi djur nutid asynja standing rock toreblot landskap värderingar vintersolståndet insida identitet ví odr häfte odla fördomar arbete beklagande feminism bifrost vårfrudagen november morsdag tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa tomhet blotlag studier tankesmedja ursprungsfolk utbildning fulltrogen vårdande monokultur julafton midgård liberal förnimmelse tradition kommunikation äring ragnarök modern hedendom lusse interreligiöst rune forssén myter sommarsolstånd medlemmar kyla etik faq bön förmödrar solvända traditioner historisk sed vårblot politik högtider gamla uppsala carl lundbäck sång förnyelse döden vår ceremoni tankar demokrati frigg andlig erfarenhet sed gudar känslor samfundet forn sed sverige jul alvablot liv polyteism forn sed natur barn personlig berättelse blot livsåskådning religion andra religioner ritual per lundberg gerd freja yggdrasil vinter mångfald skalleper höst gemenskap död jord mörker tempel hemmet trossamfund nornor höstdagjämningen årstider gudsbild disa asatro frey urd helighet lucia monoteism midsommar kultur oden alver stockholm bröllop årsting emma hernejärvi samhälle hedningar disablot förfäder lek vinternätterna folkräkning berättelse skålgropsten väven bronsålder sociala medier heliga platser rådet moder kläder val frej ordning och kaos gåva hallar monogami ginnungagap gydja tolerans torshammare trana organisation vanatro växa in i seden källor vlogg det implicita årsväntan vetenskap naturens rättigheter sekulär osynlig familj tiden verdandi bildning industrialism gud jättar gudamakter hlodyn alva påvestenen sejd kristendom religionsfrihet edsring registrerat ledstjärnor tor blota föda vana ting helig plats nationalistisk kropp jolner mångkultur förstörelse väv uppfostran dakota access nyckelord hiero gamos makter jötnar tjänstgörande siv göteborg tranafton symbol ägg konst tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare filosofi bok