Att ta en ny bäring i livet

Som nybliven pensionär vill jag skriva om mina reflektioner inför en del fenomen i dagens samhälle och varför mitt liv växlade in på ett annat spår.

I mitt sjuttiotal fanns många s.k. ”gröna vågare” och det startade en hel del kollektiv. Själv levde jag i en väldig småborglig värld med en fast månadslön, villa, bil och två barn i en kärnfamilj.

Det som förändrade synen på hur jag levde mitt liv var det fackliga engagemanget och hur vi människor blir utnyttjade i arbete och konsumtion i en ständig spiral.

Då en man klargjorde för mig att ”vi ska ha ett holistiskt betraktelsesätt på tillvaron” hände något. Själv ordet visste jag inte vad det betydde men då jag alltid kollat i svenska akademins ordlista och som vanligt (för en dyslektiker/ordblind) hittade ”något som är mer än summan av delarna”!

Det är så jag idag ser på mitt utövande av den Forna Seden.

Inom utbildning idag borde detta (holistiskt) betraktelsesätt få större inslag i undervisningen!

Vi har ett sätt att utbilda oss som är anpassat för ett arbetsliv inom det industri- och urbansamhälle som vi rör oss ifrån.

Fråga dig varför dagens elever har svårt med att känna kreativitet och nyfikenhet. Pedagoger (med vissa undantag) tar inte fram det som finns i varje elev utan vill bara stoppa in så mycket fakta och siffror som möjligt.

Så länge som dessa utbildningsmönster finns kvar sker det ingen utveckling mot ”hållbart samhälle”.

Många i vårt samhälle känner en djup oro av nervös natur vilket avspeglas i vårt sätt att hysteriskt konsumera oss till lycka.

Om inte konstnärskap och andlighet, i nära kontakt med naturen och utbildning i praktiska kunskaper, utgör grunden för samhället kommer det här regressiva tillståndet att fortsätta. Både mänskligt och planetärt liv kommer att kvävas!

Den stora kreativa potential som finns i varje människa måste få komma fram i annat fall så vänder den sig inåt och blir en nedbrytande kraft som dagen psykiatri inte klarar att hantera.

Det är utbildningens roll att se till att detta inte händer!

Viktigt är att andliga krafter leds ut från sitt inre rum och kanaliseras in i det kreativa formandet av ett civilsamhälle som hela tiden blir bättre. Hela tiden utvecklar sig till ett mer subtilt och mer meningsfullt uttryck för kärlek, skönhet och glädje.

På sjuttiotalet och även idag så vill de som har makten (bestämmer agendan) kalla detta för ”flum” men det som jag beskrivit är för mig den enda vägen till Framsteg för mänskligheten!

Före den judiska-kristna undervisningen i västliga samhällen existerade mer informella och diversifierade sätt att nå fram till andliga världen och överföra detta till kommande generationer.

Så kallade hedniska ritualer och festligheter kopplades direkt ihop med Jorden och utnyttjade naturens energi (Megin) genom att ge den tillbaka till Skaparen i form av ritualiserade årstidsbundna glädje- och tacksamhetsyttringar. En tacksamhet för naturens frikostighet och den i säkerhet insamlade skörden.

Vi sådana tillfällen kom hela samhället samman och fann spontana – kraftfulla uttryck för sina känsloflöden som frigjorde spänningar och stimulerade sinnena.

Vi inom Forn Sed tillämpar idag många av dessa ritualer!

Med önskan om ett fint Disablot tecknar Rune Forssén.