Urds väv- tankar om forn sed

2017 > 12

Sedan förra årstinget har det varit jag som varit ansvarig för att besvara frågor från elever/studenter som kommer in via hemsidan.

Emellanåt vill de ha en intervju, och bor de inte i Stockholm så får jag fråga runt efter någon som bor nära deras ort.

Men rätt ofta kommer det in frågor rakt i mailen, som jag kan besvara skriftligt.

För att ge er bloggläsare en inblick i hur det kan se ut, så tänkte jag visa er några kopierade frågor (från elever) och mina svar på dem. 

Hur ser Samfundet Forn Seds historia ut?

Under den här länken står det en del.

Samfundet Forn Sed Sverige grundades 1994, men hette då Sveriges Asatrosamfund. Vi är ett registrerat trossamfund sedan 2007. Vi bytte namn till det nuvarande 2010. 
Vi växer, men inte så snabbt.

Finns det några missuppfattningar om eran rörelse i samhället?

Vanliga fördomar mot hedningar (asatroende, sedtrogna, vad man än väljer att kalla sig) är att detta inte är någon riktig religion eller andlighet, utan att vi bara "lajvar vikingar". Att vi skulle vara vikingafantaster som låtsas tro på "vikingagudar". Många har svårt att föreställa sig att det finns människor som tar detta på allvar.

Så en relaterad missuppfattning är att det inte existerar några hedningar/asatroende överhuvudtaget. Även många bildade, vänliga människor brukar bli förvånade över att vi finns.

Andra fördomar är att vi vore nazister/rasister. Detta för att högerextrema grupper har använt sig mycket av fornnordiska symboler, t ex runor, på sina flaggor, hemsidor osv. En del extremister och terrorister, t ex Breivik, har hyllat Oden. Det finns ju i nazistiska rörelser ett sökande efter "det ursprungliga", och de blir lätt förtjusta i nordisk mytologi. Men som sagt, nazister osv är inte välkomna hos oss.
 Den sista stereotypen vore att vi alla är "trädkramande hippies". Såklart har vi några sådana medlemmar också, men alla är inte det. ;)

Hur går ett blot till?

När vi firar blot tillsammans brukar vi vara utomhus, och ha med oss gudastöttor eller -bilder till ett stalle (altare). Ordningen går till ungefär såhär:

- Alla som ska vara med träffas på platsen eller på gångavstånd från.
- På blotplatsen förbereder man deltagarna, t ex kan rituell tvagning förekomma. Man ställer sig i en cirkel eller halvcirkel.
- Blotsfrid svärs. En edsring skickas runt, när man tar den så svär man ed på att bete sig väl under blotet.
- Syftesförklaring. En gode eller gydja brukar säga något om högtiden, prata lite om årstiden eller vilka gudar vi firar.
- Inbjudan. Med ord eller sång bjuder vi in de makter vi ska blota till. Ofta lite olika beroende på högtid/sammanhang.
- Blot/offer. Deltagarna kan gå fram till stallen och offra t ex mat, dryck, blommor, mynt. Be, tänka.
- Sända: En i taget i cirkeln får man skåla för något man önskar eller är tacksam för.
- Avslut: Makterna och deltagarna tackas.
- Gille/Soa: Ofta äter vi tillsammans efteråt i form av knytis eller picknick. Blotgåvorna kan antingen ätas rituellt, lämnas i naturen till djuren eller brännas. 

Det kan också ingå musik, dikter, skådespel, rundragning eller liknande, beroende på hur stort blotet är.

På vår youtubekanal finns en del videor på blot. Vårblotet i Uppsala är det spektakuläraste, eftersom dit brukar det komma väldigt mycket folk. 

Vad händer efter döden (himlen osv)?

Det är komplicerat.
Det finns en massa olika historier. En tolkning är att det finns många olika dödsriken: Folkvang, Valhall, Ägirs sal, Trudvang, Hel osv. Och man hamnar i olika dödsriken beroende på vem man var och hur man dog. En annan tolkning är att alla kommer till Hel. En tredje tolkning är att den döde finns i sin grav och går att kontakta där. Och så finns det också historier som antyder att personer kan återfödas, även om det inte verkar vara så vanligt.
Jag tror att alla kan vara sanna. Och att det är viktigt att respektera dem som gått före oss, t ex genom att minnas döda släktingar när man firar Alvablot.

Men oavsett vad, så är livet här och nu långt viktigare än vad som händer efter döden.

Hur ser ni på mat? Är det något djur man bör undvika osv?

Det finns inga religiösa regler kring vad vi får äta och inte. En del hedningar är förstås vegetarianer pga personliga val eller av miljöskäl. Själv är jag allätare.
Mat är en vanlig blotgåva, och efter blotet brukar vi också äta tillsammans (gille), gärna i form av knytkalas.
På blotet brukar vi också skåla, då finns det en möjlighet att höja en skål för något man själv tycker är viktigt. Oftast skålar vi i mjöd. Det brukar också finnas ett alkoholfritt alternativ (t ex alkoholfri ciderdryck, eller saft).
Vissa livsmedel associeras också med vissa gudar. T ex äpplen med Idun, hästkött med Frej, linfrön och lök med Freja. 


// Emma Hernejärvi, rådsgydja

Läs hela inlägget »

Finns det något i våra nordisk myter som kan var lärorikt exempel med Metoo-kampanjen? 
Skirnerstal kan vara som ett exempel. För dig som är helt obekant med denna dikt vill jag ge dig lite delar ur den och sedan knyta samman dessa perspektiven med mäns agerande mot kvinnor och Metoo-kampanjen. 

Skirnerstal beskriver hur Frej har låst in sig utan att äta och dricka och är så arg. Njord, Frejs far, undrar vad som hänt och ber tjänaren Skirner att hitta Frej och ta reda på vad som hänt. Det leder till att Frej berättar att han är kär och på talsvenska kåt. Frej skickar Skirner till att fria eller fråga Gerd om att mötas och att hon skall ge Frej sin älskog. 
Efter en del strapatser och samtal erbjuder Skirner gåvor till Gerd för att hon skall möta Frej. 
Gerd tar inte emot gåvan av elva gyllene ungdomsäpplen, ej heller lockelse av rikedom med den magiska ringen Draupnir. Hon har tillräckligt med rikedom via sin far Gyme. När dessa lockelser inte fungerar går Skirner över till en annan strategi, att hota med svärd och trollformel.

Hot och trollformel.
Skriner talar om en trollformel som är en förbannelse som innehåller vad som sker med Gerd om hon inte går med på Frejs fråga om sex och att bygga bo. Det är inte lite som Skirner tar till i form av hot om vad som skall ske med henne om hon inte säger ja. Längst ned i denna text finns en länk till sida där du kan läsa dikten. Mig förundrat så säger hon ändå ja till slut och det är som om hon själv är förvånad: 

“Men aldrig jag kunde ana detta, 
att en van skulle vinna min kärlek”
 
(Edvin Thalls översättning) 

Så hur kommer det sig att Gerd ändrar sig och går med på att möta Frej? Är det så att det är ett test av Frejs/Skirners potential och förmåga för att se om Frej är värdig henne? 
Jag skulle kunna avsluta reflektionerna med att säga att det handlar om gudomar och att deras förehavanden är annorlunda än människors. Att gudomar har andra lagar och sätt att interagera jämfört med människor. Då skulle poemet tappa sitt värde, rent konkret. 
Det är problem att för mycket “förmänskliga” gudmars förehavanden. Hur detta görs och gränser får varje individ göra själv vid varje tillfälle i religiösa eller andliga upplevelser och reflektioner. Vi har dock att lära av poemet i hur vi människor interagerar med varandra.

Skirner ger ett “om inte...” scenario som jag antar skulle få vilken kvinna av idag att fly sin kos. Skirner använder klart sin makt och parallellen är tydlig för som vad Metoo-kampanjen har lyft fram. Att människor i maktposition har kan manipulera, utsätta och tvinga. Hur en person med makt förstår när samtycke är uppnått är av stor vikt. Självupptagenhet och bristande emotionell intelligens leder till övergrepp. En annan aspekt är den egna upplevelsen av makt, den egna förmågan av att säga ja eller nej. Det gäller för alla parter. Interaktion mellan människor är mer komplex när individerna saknar integritet. Metoo-kampanjen handlar mycket om kulturella strukturer som styr hur vi interagerar. Finns det en gruppkultur eller atbetsplatskultur där någon tvingas på grund av gängse kultur och ett nej inte hörsammas.  Det krävs att någon eller några har modet och medvetenheten att ändra beteende och säga ifrån så att den utsatte får stöd. 
Chefer på arbetsplatser har stort ansvar men alla har självansvar att säga nej till förtryck eller sexististka påhopp eller kommentarer. Detta är grovt förenklat för ämnet är mycket större och mångfaceterat än vad jag kan inkludera i detta inlägg. 

När det gäller sexuella övergrepp och just hur övergrepp hanteras så hoppas jag att Metoo leder till att interaktion mellan människor förbättras. Att män lär sig och förstår mer om sig själva, sin egen lust (eller kåthet rent ut sagt) och framför allt att äga den själv och inte se kvinna som föremål för egen förlustelse. Dessutom tänker jag att det är mäns uppgift hur vi stoppar sexism och skämt som objektifierar kvinnor. En annan viktig del i sammanhanget så hoppas jag att Metoo kommer bryta tystnadskultur omkring sexuellaövergrepp. 

Gudinnor och Gudar i hedendomen är inte perfekta eller allvetande. De gör fel, lär sig och det kan vara skarp kontrast gentemot vad många är vana vid i jämförelse med monoteistiska religioner. Gudommar visar oss människor på möjligheter till lärande och växande. Det sätt som Skirner får Gerd att gå med på ett möte med Frej ses nog som väldigt fel i dagens kultur och speciellt med tanke på Metoo-kampanjer. Jag som man har att lära av dikten som ett sätt att inte agera på idag. Det har hänt mycket sedan förmedeltida skick. 

Huruvida Gerd hypotetiskt skulle skriva under Metoo, ja det får du gärna reflektera över. 

Vill du läsa dikten Skirners tal så klicka in på Heimskringla.no
Där finns flera översättningar från Fornnordiska till skandinaviska språk. 

Per Lundberg

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

Etiketter