Svar på några vanliga skolfrågor

Sedan förra årstinget har det varit jag som varit ansvarig för att besvara frågor från elever/studenter som kommer in via hemsidan.

Emellanåt vill de ha en intervju, och bor de inte i Stockholm så får jag fråga runt efter någon som bor nära deras ort.

Men rätt ofta kommer det in frågor rakt i mailen, som jag kan besvara skriftligt.

För att ge er bloggläsare en inblick i hur det kan se ut, så tänkte jag visa er några kopierade frågor (från elever) och mina svar på dem. 

Hur ser Samfundet Forn Seds historia ut?

Under den här länken står det en del.

Samfundet Forn Sed Sverige grundades 1994, men hette då Sveriges Asatrosamfund. Vi är ett registrerat trossamfund sedan 2007. Vi bytte namn till det nuvarande 2010. 
Vi växer, men inte så snabbt.

Finns det några missuppfattningar om eran rörelse i samhället?

Vanliga fördomar mot hedningar (asatroende, sedtrogna, vad man än väljer att kalla sig) är att detta inte är någon riktig religion eller andlighet, utan att vi bara "lajvar vikingar". Att vi skulle vara vikingafantaster som låtsas tro på "vikingagudar". Många har svårt att föreställa sig att det finns människor som tar detta på allvar.

Så en relaterad missuppfattning är att det inte existerar några hedningar/asatroende överhuvudtaget. Även många bildade, vänliga människor brukar bli förvånade över att vi finns.

Andra fördomar är att vi vore nazister/rasister. Detta för att högerextrema grupper har använt sig mycket av fornnordiska symboler, t ex runor, på sina flaggor, hemsidor osv. En del extremister och terrorister, t ex Breivik, har hyllat Oden. Det finns ju i nazistiska rörelser ett sökande efter "det ursprungliga", och de blir lätt förtjusta i nordisk mytologi. Men som sagt, nazister osv är inte välkomna hos oss.
 Den sista stereotypen vore att vi alla är "trädkramande hippies". Såklart har vi några sådana medlemmar också, men alla är inte det. ;)

Hur går ett blot till?

När vi firar blot tillsammans brukar vi vara utomhus, och ha med oss gudastöttor eller -bilder till ett stalle (altare). Ordningen går till ungefär såhär:

- Alla som ska vara med träffas på platsen eller på gångavstånd från.
- På blotplatsen förbereder man deltagarna, t ex kan rituell tvagning förekomma. Man ställer sig i en cirkel eller halvcirkel.
- Blotsfrid svärs. En edsring skickas runt, när man tar den så svär man ed på att bete sig väl under blotet.
- Syftesförklaring. En gode eller gydja brukar säga något om högtiden, prata lite om årstiden eller vilka gudar vi firar.
- Inbjudan. Med ord eller sång bjuder vi in de makter vi ska blota till. Ofta lite olika beroende på högtid/sammanhang.
- Blot/offer. Deltagarna kan gå fram till stallen och offra t ex mat, dryck, blommor, mynt. Be, tänka.
- Sända: En i taget i cirkeln får man skåla för något man önskar eller är tacksam för.
- Avslut: Makterna och deltagarna tackas.
- Gille/Soa: Ofta äter vi tillsammans efteråt i form av knytis eller picknick. Blotgåvorna kan antingen ätas rituellt, lämnas i naturen till djuren eller brännas. 

Det kan också ingå musik, dikter, skådespel, rundragning eller liknande, beroende på hur stort blotet är.

På vår youtubekanal finns en del videor på blot. Vårblotet i Uppsala är det spektakuläraste, eftersom dit brukar det komma väldigt mycket folk. 

Vad händer efter döden (himlen osv)?

Det är komplicerat.
Det finns en massa olika historier. En tolkning är att det finns många olika dödsriken: Folkvang, Valhall, Ägirs sal, Trudvang, Hel osv. Och man hamnar i olika dödsriken beroende på vem man var och hur man dog. En annan tolkning är att alla kommer till Hel. En tredje tolkning är att den döde finns i sin grav och går att kontakta där. Och så finns det också historier som antyder att personer kan återfödas, även om det inte verkar vara så vanligt.
Jag tror att alla kan vara sanna. Och att det är viktigt att respektera dem som gått före oss, t ex genom att minnas döda släktingar när man firar Alvablot.

Men oavsett vad, så är livet här och nu långt viktigare än vad som händer efter döden.

Hur ser ni på mat? Är det något djur man bör undvika osv?

Det finns inga religiösa regler kring vad vi får äta och inte. En del hedningar är förstås vegetarianer pga personliga val eller av miljöskäl. Själv är jag allätare.
Mat är en vanlig blotgåva, och efter blotet brukar vi också äta tillsammans (gille), gärna i form av knytkalas.
På blotet brukar vi också skåla, då finns det en möjlighet att höja en skål för något man själv tycker är viktigt. Oftast skålar vi i mjöd. Det brukar också finnas ett alkoholfritt alternativ (t ex alkoholfri ciderdryck, eller saft).
Vissa livsmedel associeras också med vissa gudar. T ex äpplen med Idun, hästkött med Frej, linfrön och lök med Freja. 


// Emma Hernejärvi, rådsgydja

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Linda Stiernberg » Hur ser gud ut:  ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”

  • Irving Norqvist » Nyskapad myt om disa:  ”Ett härligt filosofisk poem med djupa rötter till verkligheten. Tack. Mvh Irving..”

  • Johan Settersjö » Glad Lusse!:  ”En artikel i Oskarshamnstidningen 2021-12-11 tog upp dessa äldre lussefiranden, ..”

  • Louise Wessel » Glad Lusse!:  ”Alltid trevligt att få förklaringar till saker”

  • Raven » Hur ser gud ut:  ”Fin beskrivning av gudarna och Frej. Nyfiken på din väg till att bli fulltrogen...”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln