Barn som luktar blot
Det är inte alltid lätt för religionen att få plats i vardagen. Särskilt inte när man har barn. När jag skriver det här inlägget sitter ett barn i min famn, och ett annat hänger sig på min arm och tittar på barnprogram. Det kan göra det svårt att samla sina tankar. Men på blot är det annorlunda, då har vi äntligen tid att verkligen ägna oss åt möten med gudar och makter, utan distraktioner. Då kan vi helhjärtat och innerligt gå upp i ceremonin.
Eller ja, kanske inte vi småbarnsföräldrar då, och inte heller dem som blotar med oss. I vårt blotlag är vi flera barnfamiljer, så vi är vana vid att någon liten blir ledsen under blotet, eller att blotelden är lite FÖR intressant för de yngre. Om mamma och pappa inte är tillräckligt uppmärksamma kan de mest förvånande saker hamna i lågorna.
Å andra sidan skulle jag tycka att det var tråkigt om barnen inte var med. (NB: Vi tvingar ingen, de barn som inte vill vara med leker oftast en bit bort.) När H går fram till stallen och lägger en kanelbulle framför gudarna, eller L höjer hornet och skålar för hösten, det är något av de finaste jag vet. Nu senast var det de yngre som gjorde både hammarvigningen och eldstålsvigningen.
Men det är inte alltid lätt att hålla intresset uppe en lång stund, när föräldrarna och de andra vuxna vill lägga ut texten. Vi är ganska pratsamma, vi vuxna i vårt blotlag, och kan bli ganska långrandiga när vi bjuder in gudar eller höjer skålar. Efter ett tag kan det bli svårt även för de äldre barnen att koncentrera sig. Vi har försökt göra bloten mer barnvänliga, men det är inte helt lätt när man är vuxen. Barnen tycker inte alltid att samma saker är spännande som vi vuxna tycker.
Kanske kan vi lära oss av kristna församlingar. Jag har hört att vissa har en "barnkvart" i början av gudstjänsten som de gör extra barnvänlig. Efter det går barnen iväg och gör något annat. Kanske går det att anpassa till blot, så att vi pratkvarnar kan få hålla våra långa skålar och ordrika inbjudningstal.
Jag kommer i alla fall aldrig sluta försöka. Jag älskar att komma hem med stjärnögda barn som luktar skog och eldrök, som luktar blot.
Äring och fred
/Räv, gode i Götaland
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Ture » Vintervända: ”Enligt Wikipedia har julgranen anor från Tyskland. Men det framgår också att tys..”
-
Maria Fasting » Vårens fest: Ägg, hunger och hopp: ”Hej! Har ni några tips på barnböcker? Tema vårfirande tänker jag på nu men även ..”
-
Johanna Södermark » Symboler, var finns deras innehåll?: ”Tack Per! Fin reflektion, som också ger en tydlig bild av hur man kan beskriva v..”
-
Niklas » Att uppfostra barn hedniskt: ”Vi ska kasta ut barnen i en kaotisk värld, utan ge dem trygga sammanhang och god..”
-
Lena Buhr » Hur tänker en hedning?: ”Faktiskt väldigt bra tänkt och att punkta upp på detta sätt. Ett jättebra hjälpm..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
alva vetenskap edsring kurs skålgropsten dröm kristendom det implicita mångkultur tranafton jättar torshammare tolerans insida vårdande identitet växa in i seden media tacksamhet feminism osynlig familj ledstjärnor standing rock hallar nyckelord val ursprungsfolk grunna nationalistisk tyr kläder jämstäldhet rådet äktenskap interreligiöst religionsfrihet ví fulltrogen mimameid tid, årstider, vår, personliga reflektioner metoo tankesmedja folkräkning mat feja ordning och kaos video helig plats odla ekologistisk nutid utbrändhet naturens rättigheter ginnungagap sigurd fafnesbane ödet jötnar bön moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr ägg fördomar monogami vårfrudagen frågor påsk väv symbol helighet stockholm hedningar solvända bröllop jord modern hedendom alver kultur vårblot kyla disa traditioner rune forssén medlemmar vinternätterna frigg forn sed döden nornor årstider förnyelse höstdagjämningen hemmet mörker vår politik känslor gemenskap död höst gerd yggdrasil vinter ritual per lundberg andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse barn natur polyteism alvablot liv samfundet forn sed sverige andlig erfarenhet jul mångfald skalleper tankar freja gamla uppsala gudar sång frey carl lundbäck sed gudsbild högtider tempel ceremoni historisk sed midsommar äring samhälle urd sommarsolstånd förfäder emma hernejärvi ragnarök monoteism förmödrar årsting oden etik lek faq filosofi tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa industrialism berättelse ting internet blotlag tomhet förnimmelse mytologi dakota access trossamfund konferens skola kropp skörd göteborg vardag landskap eugene gendlin storm liberal vlogg hälsa väven polygami begravning påvestenen inkluderande bildning tjänstgörande monokultur bronsålder tor myter trana demokrati skade konst djur skuld sociala medier källor verdandi odr heliga platser studier hiero gamos värderingar personlig sed arbete midgård beklagande tiden föda älvor myter, vetenskap, ymer förstörelse sekulär kommunikation uppfostran gudamakter utbildning november gydja vanadis ogrundand misstänksamhet
Alternativt att vi (barnen) kom in sist och hade övat hela mötet på en sång el pjäs och det var vi (barnen) som stod för sången/pjäsen.