Barn som luktar blot
Det är inte alltid lätt för religionen att få plats i vardagen. Särskilt inte när man har barn. När jag skriver det här inlägget sitter ett barn i min famn, och ett annat hänger sig på min arm och tittar på barnprogram. Det kan göra det svårt att samla sina tankar. Men på blot är det annorlunda, då har vi äntligen tid att verkligen ägna oss åt möten med gudar och makter, utan distraktioner. Då kan vi helhjärtat och innerligt gå upp i ceremonin.
Eller ja, kanske inte vi småbarnsföräldrar då, och inte heller dem som blotar med oss. I vårt blotlag är vi flera barnfamiljer, så vi är vana vid att någon liten blir ledsen under blotet, eller att blotelden är lite FÖR intressant för de yngre. Om mamma och pappa inte är tillräckligt uppmärksamma kan de mest förvånande saker hamna i lågorna.
Å andra sidan skulle jag tycka att det var tråkigt om barnen inte var med. (NB: Vi tvingar ingen, de barn som inte vill vara med leker oftast en bit bort.) När H går fram till stallen och lägger en kanelbulle framför gudarna, eller L höjer hornet och skålar för hösten, det är något av de finaste jag vet. Nu senast var det de yngre som gjorde både hammarvigningen och eldstålsvigningen.
Men det är inte alltid lätt att hålla intresset uppe en lång stund, när föräldrarna och de andra vuxna vill lägga ut texten. Vi är ganska pratsamma, vi vuxna i vårt blotlag, och kan bli ganska långrandiga när vi bjuder in gudar eller höjer skålar. Efter ett tag kan det bli svårt även för de äldre barnen att koncentrera sig. Vi har försökt göra bloten mer barnvänliga, men det är inte helt lätt när man är vuxen. Barnen tycker inte alltid att samma saker är spännande som vi vuxna tycker.
Kanske kan vi lära oss av kristna församlingar. Jag har hört att vissa har en "barnkvart" i början av gudstjänsten som de gör extra barnvänlig. Efter det går barnen iväg och gör något annat. Kanske går det att anpassa till blot, så att vi pratkvarnar kan få hålla våra långa skålar och ordrika inbjudningstal.
Jag kommer i alla fall aldrig sluta försöka. Jag älskar att komma hem med stjärnögda barn som luktar skog och eldrök, som luktar blot.
Äring och fred
/Räv, gode i Götaland
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Raven » Hur ser gud ut: ”Fin beskrivning av gudarna och Frej. Nyfiken på din väg till att bli fulltrogen...”
-
Per Lundberg » Blot + bön + sejd: ”Hello levgeniia, Odin is much more than a god of war. Also of sejd, runes and g..”
-
Ievgeniia » Blot + bön + sejd: ”Aslo i have follow question. As I understood Odin is God of war. For him, war an..”
-
Ievgeniia » Blot + bön + sejd: ”Good day. I had read your words for Ukraine. I'm very much thankful for your car..”
-
Ilari Sole » Bekänna färg: ”Människan har varit, är, blir endast en liten frö i den stora evige evolutionens..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
ordning och kaos ursprungsfolk fördomar makter skuld bok nutid tranafton hlodyn sekulär ví folkräkning feja kurs rådet väven eugene gendlin kristendom religionsfrihet vlogg kommunikation tankesmedja jättar djur personlig sed vanadis förstörelse osynlig inkluderande ogrundand misstänksamhet årsväntan skola blotlag november trana bildning ledstjärnor torshammare beklagande källor tomhet myter, vetenskap, ymer väv konst tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa eir påvestenen grunna monogami symbol mimameid internet organisation industrialism odr uppfostran fulltrogen älvor häfte sigurd fafnesbane hiero gamos nationalistisk toreblot begravning heliga platser växa in i seden hallar tiden gydja registrerat edsring jötnar tacksamhet dröm julafton vanatro standing rock dakota access insida lek alver interreligiöst förmödrar bröllop oden historisk sed samhälle hedningar rune forssén disablot solvända årsting traditioner myter monoteism modern hedendom medlemmar högtider mörker döden ceremoni vår demokrati carl lundbäck frey asatro politik gamla uppsala sed gudar gemenskap höst andlig erfarenhet vinter jul alvablot mångfald polyteism ritual barn andra religioner personlig berättelse blot livsåskådning religion natur per lundberg forn sed samfundet forn sed sverige yggdrasil liv gerd freja skalleper jord död frigg känslor disa tempel nornor trossamfund förnyelse tankar höstdagjämningen sång gudsbild hemmet årstider midsommar vinternätterna emma hernejärvi kyla lucia förfäder stockholm etik kultur faq helighet äring lusse urd sommarsolstånd ragnarök vårblot bön förnimmelse val jolner studier ginnungagap vetenskap påsk gudamakter alva konferens värderingar kropp familj tolerans feminism vårdande sedvandrare landskap bifrost liberal blota nyckelord bronsålder skålgropsten mat utbildning metoo vana vardag polygami jämstäldhet video kläder vintersolståndet moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr gåva ting asynja mångkultur filosofi vårfrudagen sejd frej ägg siv hälsa tyr föda skörd media utbrändhet midgård det implicita storm moder verdandi gud monokultur ekologistisk tid, årstider, vår, personliga reflektioner morsdag göteborg arbete tjänstgörande mytologi helig plats tor berättelse tradition naturens rättigheter äktenskap skade frågor ukraina odla identitet ödet sociala medier
Alternativt att vi (barnen) kom in sist och hade övat hela mötet på en sång el pjäs och det var vi (barnen) som stod för sången/pjäsen.