Hednisk Andlighet
Andlighet är ett ord som används lite vårdslöst och som kan betyda lite vad som helst beroende på i vilket sammanhang det används, men vad betyder det för oss hedningar? Den moderna hedendomen grundades i stor utsträckning av människor som var historiskt intresserade, och mycket av vår utveckling de senaste decennierna har varit kopplad till att med hjälp av bland annat historiska och arkeologiska källor pussla ihop en modern, fungerande religion. I viss utsträckning fortsätter studiet av vårt forntida arv vara en viktig del av den långsiktiga utvecklingen och i historien finner vi inspiration till vår andliga väg idag, men tyvärr är det lätt att fastna i de historiska studierna. Och om vi fastnar där, vad händer då med andligheten?
Andlighet är svårare att diskutera än medeltida texter och arkeologiska fynd, både för att vi ofta saknar ord för det vi vill tala om och för att det är personliga eller till och med privata upplevelser som kan vara utlämnande att dela med andra. Å andra sidan kan det vara stärkande för den egna andligheten att dela den med andra, och vi har mycket att lära av varandra.
Det är vanligt att det andliga uppfattas stå i motsats till det materiella, men för en hedning är världen mer nyanserad – det andliga och det materiella flyter in i varandra, och det materiella kan ha andlig betydelse. Ett sammanhang där det blir tydligt är hur viktig fysisk plats kan vara för blot eller meditation. På vissa platser upplever vi gudar och makter starkare, och vissa makter och upplevelser kan helt kopplade till en speciell plats. För många hedningar är ute mer andligt än inne, och skogen mer andlig än stan. Föremål kan också vara bärare av andlighet, såsom gudastöttor och edsringar, och deras närvaro eller frånvaro påverkar vår upplevelse. Skötseln av det materiella, städning och matlagning, kan vara mycket andliga, för att inte tala om att sköta trädgårdslandet; att odla måste vara en av de mest heliga aktiviteter vi kan ägna oss åt.
Den som har svårt att hitta det andliga i att plocka undan barnens lego eller städa ur ett illaluktande kylskåp har dock många andra vägar. Det finns många beprövade sätt att nå ett större mått av andlighet i sitt liv. Som hedningar är vårt centrala religiösa uttryck kanske när vi blotar, och i blotet kan vi uppleva gudars och makters närvaro, men det finns även många andra sätt. Sång och dans är kraftfulla medel att framkalla andliga upplevelser; när du väl övat in stegen i kvaddans så att du inte behöver tänka på vilket steg som kommer näst och kan hänge dig åt att sjunga med i omkvädet är det lätt att hänryckas. Sejdens sång är avsedd att åstadkomma medvetandeförändring bara hos den som sitter på hjällen, völvan eller sejdkarlen, men tekniken går även att nyttja på andra sätt. Olika sorters dans och sång används på liknande sätt i många religioner, sufier, vodounutövare och hinduer utnyttjar det - för att bara nämna några.
Just Hinduismen har många begrepp och andliga tekniker som kan vara relevanta även för en nordiskt hednisk andlighet, där den kanske mest kända och spridda är meditation. Meditation är ett samlingsnamn på tekniker som i allmänhet syftar till avslappning, lugn och stillhet i kropp och hug. Att stilla sinnet och sträva efter att inte tänka kan ha många positiva effekter, som att bli av med stress och oro, samt hjälpa muskler att slappna av och på så sätt lätta smärtor från spänningar till exempel. I religiösa sammanhang eftersträvas dock oftast andra effekter i första hand, såsom att låta insikter eller meddelande från gudar träda fram i den inre tystnaden. Det är som med stjärnorna; de finns där på dagen också, men solens ljus gör dem osynliga, och inne i en stad med allt elektriskt ljus förblir de dolda även om natten.
Meditation är för många att sitta med korslagda ben och halvslutna ögon, men det finns många olika sätt att meditera på. Många tekniker använder sig av upprepning av mantran som sjungs eller sägs. Det kan vara enstaka ord eller en hel mening; det kan vara ett budskap som genom upprepningen påverkar medvetandet, ord en förstår eller ord på ett främmande språk som i sig själva inte betyder något för den som säger dem, men som ändå bär en innebörd. Rabblandet av ord blir ett sätt att överrösta pratsamma tankar och stilla sinnet genom repetition. Inte heller behöver meditation betyda stillasittande – att gå kan vara meditation, och särskilt då att gå i skogen eller andra natursköna områden.
Andliga övningar kan göra upplevelsen av blot större och mer intensiv. Som med all träning gör träningen av sinnet att vi kan använda och förstå det bättre, vilket i sin tur ger oss förmågan att bättre känna de krafter som är i rörelse när vi blotar och höra rösterna av de makter som vi är där för att möta. Men även utanför blotet kan andlighet vara ett sätt att få ett rikare, lyckligare och mer fulländat liv.
/Räv Skogsberg, gode i Godeord Väst
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Daniel » Att se på väven: ”Vi sitter här och pratar om nordisk mytologi hit och dit, och det blir en del go..”
-
Ida H » Nybörjare? Detta händer på blotet!: ”Vart är nästa midsommarblot?”
-
Henrik » I trygghet tillsammans växer seden: ”Fint skrivet! ”
-
Karin Beronius » Hell Eir: ”Ibland finner man oväntade guldkorn på vägen. Jag letar egentligen efter ordet "..”
-
Kalle Karlson » Medan Alvatid nalkas...: ”vi vill veta mer , kan ni förklara bättre el vill ni att vi ska förstå det som s..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
mat utbildning odr uppfostran fulltrogen nyckelord blota landskap berättelse nationalistisk toreblot feminism kropp växa in i seden familj konferens värderingar jötnar edsring julafton tacksamhet dröm jolner vanatro standing rock dakota access makter sociala medier ödet identitet skuld bok nutid tranafton hlodyn sekulär ví folkräkning tor feja kristendom rådet väven göteborg morsdag tid, årstider, vår, personliga reflektioner ekologistisk monokultur gud verdandi interreligiöst personlig sed vanadis förstörelse osynlig inkluderande skörd föda tyr hälsa november trana bildning källor torshammare begravning mångkultur konst ting gåva moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vintersolståndet eir monogami video mimameid symbol internet vana förfäder årsting kyla alver monoteism modern hedendom medlemmar lek ragnarök förmödrar urd oden historisk sed kultur faq rune forssén disablot carl lundbäck frey tempel disa årstider hemmet gudsbild sång höstdagjämningen asatro demokrati höst mångfald sed andlig erfarenhet död gemenskap samfundet forn sed sverige alvablot jul liv ritual polyteism andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse natur barn per lundberg forn sed gerd vinter freja yggdrasil jord gudar frigg känslor skalleper förnyelse tankar vår ceremoni döden mörker högtider gamla uppsala politik nornor trossamfund stockholm etik hedningar samhälle helighet äring bröllop lusse sommarsolstånd vårblot bön midsommar vinternätterna emma hernejärvi myter traditioner lucia solvända metoo vardag polygami grunna påvestenen jämstäldhet alva tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa kläder väv myter, vetenskap, ymer tomhet filosofi vårfrudagen sejd frej ägg siv ledstjärnor blotlag skola årsväntan ogrundand misstänksamhet utbrändhet media det implicita storm midgård djur moder tankesmedja jättar vlogg religionsfrihet kommunikation eugene gendlin tjänstgörande mytologi helig plats asynja kurs beklagande tradition naturens rättigheter äktenskap skade frågor ukraina odla fördomar ursprungsfolk ordning och kaos förnimmelse val insida studier ginnungagap vetenskap påsk gudamakter registrerat gydja tiden hallar arbete tolerans heliga platser vårdande sedvandrare hiero gamos sigurd fafnesbane häfte älvor liberal bronsålder skålgropsten industrialism organisation