Hednisk Andlighet
Andlighet är ett ord som används lite vårdslöst och som kan betyda lite vad som helst beroende på i vilket sammanhang det används, men vad betyder det för oss hedningar? Den moderna hedendomen grundades i stor utsträckning av människor som var historiskt intresserade, och mycket av vår utveckling de senaste decennierna har varit kopplad till att med hjälp av bland annat historiska och arkeologiska källor pussla ihop en modern, fungerande religion. I viss utsträckning fortsätter studiet av vårt forntida arv vara en viktig del av den långsiktiga utvecklingen och i historien finner vi inspiration till vår andliga väg idag, men tyvärr är det lätt att fastna i de historiska studierna. Och om vi fastnar där, vad händer då med andligheten?
Andlighet är svårare att diskutera än medeltida texter och arkeologiska fynd, både för att vi ofta saknar ord för det vi vill tala om och för att det är personliga eller till och med privata upplevelser som kan vara utlämnande att dela med andra. Å andra sidan kan det vara stärkande för den egna andligheten att dela den med andra, och vi har mycket att lära av varandra.
Det är vanligt att det andliga uppfattas stå i motsats till det materiella, men för en hedning är världen mer nyanserad – det andliga och det materiella flyter in i varandra, och det materiella kan ha andlig betydelse. Ett sammanhang där det blir tydligt är hur viktig fysisk plats kan vara för blot eller meditation. På vissa platser upplever vi gudar och makter starkare, och vissa makter och upplevelser kan helt kopplade till en speciell plats. För många hedningar är ute mer andligt än inne, och skogen mer andlig än stan. Föremål kan också vara bärare av andlighet, såsom gudastöttor och edsringar, och deras närvaro eller frånvaro påverkar vår upplevelse. Skötseln av det materiella, städning och matlagning, kan vara mycket andliga, för att inte tala om att sköta trädgårdslandet; att odla måste vara en av de mest heliga aktiviteter vi kan ägna oss åt.
Den som har svårt att hitta det andliga i att plocka undan barnens lego eller städa ur ett illaluktande kylskåp har dock många andra vägar. Det finns många beprövade sätt att nå ett större mått av andlighet i sitt liv. Som hedningar är vårt centrala religiösa uttryck kanske när vi blotar, och i blotet kan vi uppleva gudars och makters närvaro, men det finns även många andra sätt. Sång och dans är kraftfulla medel att framkalla andliga upplevelser; när du väl övat in stegen i kvaddans så att du inte behöver tänka på vilket steg som kommer näst och kan hänge dig åt att sjunga med i omkvädet är det lätt att hänryckas. Sejdens sång är avsedd att åstadkomma medvetandeförändring bara hos den som sitter på hjällen, völvan eller sejdkarlen, men tekniken går även att nyttja på andra sätt. Olika sorters dans och sång används på liknande sätt i många religioner, sufier, vodounutövare och hinduer utnyttjar det - för att bara nämna några.
Just Hinduismen har många begrepp och andliga tekniker som kan vara relevanta även för en nordiskt hednisk andlighet, där den kanske mest kända och spridda är meditation. Meditation är ett samlingsnamn på tekniker som i allmänhet syftar till avslappning, lugn och stillhet i kropp och hug. Att stilla sinnet och sträva efter att inte tänka kan ha många positiva effekter, som att bli av med stress och oro, samt hjälpa muskler att slappna av och på så sätt lätta smärtor från spänningar till exempel. I religiösa sammanhang eftersträvas dock oftast andra effekter i första hand, såsom att låta insikter eller meddelande från gudar träda fram i den inre tystnaden. Det är som med stjärnorna; de finns där på dagen också, men solens ljus gör dem osynliga, och inne i en stad med allt elektriskt ljus förblir de dolda även om natten.
Meditation är för många att sitta med korslagda ben och halvslutna ögon, men det finns många olika sätt att meditera på. Många tekniker använder sig av upprepning av mantran som sjungs eller sägs. Det kan vara enstaka ord eller en hel mening; det kan vara ett budskap som genom upprepningen påverkar medvetandet, ord en förstår eller ord på ett främmande språk som i sig själva inte betyder något för den som säger dem, men som ändå bär en innebörd. Rabblandet av ord blir ett sätt att överrösta pratsamma tankar och stilla sinnet genom repetition. Inte heller behöver meditation betyda stillasittande – att gå kan vara meditation, och särskilt då att gå i skogen eller andra natursköna områden.
Andliga övningar kan göra upplevelsen av blot större och mer intensiv. Som med all träning gör träningen av sinnet att vi kan använda och förstå det bättre, vilket i sin tur ger oss förmågan att bättre känna de krafter som är i rörelse när vi blotar och höra rösterna av de makter som vi är där för att möta. Men även utanför blotet kan andlighet vara ett sätt att få ett rikare, lyckligare och mer fulländat liv.
/Räv Skogsberg, gode i Godeord Väst
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
jonas » "I natt jag drömde någonting jag aldrig drömt förut..." : ”jag drömde att jag var i en gudstjänst och att jag gick fram till altaret och sk..”
-
Lotta Hedström » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Så sant. Resonemanget går även att kläs i termer av "manligt"/"kvinnligt": För m..”
-
Anna Högman » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik för dina fina och kloka ord. Jag kommer också att släcka ljuset i k..”
-
Sandra Lindblom » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik. Det här var precis vad jag behövde för att orka gå emot de fina men..”
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
tomhet bifrost heliga platser mångkultur värderingar familj kropp tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa gydja moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vetenskap gudamakter monogami symbol alva julafton val jolner organisation årsväntan insida odr uppfostran fördomar nyckelord frågor sigurd fafnesbane bok landskap sedvandrare folkräkning väven feja kura skymning vlogg göteborg registrerat kommunikation tacksamhet edsring jättar vanadis utiséta förstörelse sociala medier det implicita makter skuld älvor nutid tranafton naturens rättigheter tradition blotlag tor filosofi rådet väv mytologi tid, årstider, vår, personliga reflektioner asynja konst tankesmedja ekologistisk monokultur earth hour jämstäldhet personlig sed vana midgård utbrändhet internet ogrundand misstänksamhet industrialism tyr fulltrogen siv ví häfte sejd vårdagjämning hiero gamos samhälle vinternätterna solvända lucia traditioner kyla emma hernejärvi alver midsommar medlemmar förmödrar lek helighet hedningar etik sommarsolstånd förfäder oden tankar gamla uppsala trossamfund nornor tempel politik höstdagjämningen mörker disablot årstider carl lundbäck andlig erfarenhet död känslor gudar jord freja mångfald gerd yggdrasil liv per lundberg forn sed andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse natur barn polyteism ritual alvablot jul vinter samfundet forn sed sverige höst gemenskap sed frigg skalleper frey demokrati förnyelse sång vår ceremoni gudsbild hemmet högtider disa döden asatro lusse urd ragnarök kultur faq historisk sed bröllop årsting interreligiöst modern hedendom monoteism myter vårblot bön äring stockholm rune forssén källor blota torshammare ledstjärnor bronsålder trana november äktenskap skola skörd media ödet osynlig dröm storm moder grunna vardag kläder video morsdag gåva vintersolståndet religionsfrihet beklagande tjänstgörande kvinnlighet bildning frej vårdande sekulär hälsa skade föda ukraina odla inkluderande ursprungsfolk ordning och kaos diser standing rock studier gud verdandi påsk arbete kristendom eugene gendlin tiden helig plats berättelse tolerans toreblot nationalistisk hlodyn vårfrudagen liberal ägg identitet dakota access skålgropsten mat förnimmelse utbildning metoo djur mimameid ginnungagap vanatro polygami jötnar eir påvestenen konferens emma hernejärvi' myter, vetenskap, ymer hallar begravning ting kurs feminism växa in i seden