Nyskapad myt om disa
Den nyskapade myt, med knappt ett tio-tal år på nacken, som jag tycker bäst om vid disa är den om Skade skiddis och Freja vanadis. Den handlar om en ursprunglig kamp, den mellan död och liv, mellan vinter och vår, mellan skada och magi, mellan den frusna stillheten och den porlande bäcken. Det är en kamp utan vapen, den sker helt via ord, en förhandling via tinget. En fredlig förhandling som vi hoppas leder till att Barrelunden tinar.
”Över ett månvarv har gått sedan vintersolståndet, och Sunnas dotter har redan växt sig starkare. Varje dag är ljusare än dagen förut, det märker både gudar, människor och djur.
Och ändå, tänker Freja.
Ändå är det som kallast nu. Vintern visar inget tecken på att dra sig tillbaka.
Freja ser sin bror dag efter dag gå in i Valhall och sätta sig på Odens högsäte, och varje kväll blir han allt mer dyster.
Freja beslutar sig, och far från Njords stränder till Skades fjäll, hon vet att där hennes fars förre fru bor ligger ofta snön djup. När de möts vid skiddisens hov har redan många av diserna, asynjorna, gudinnorna samlats där, kallelsen till ting har nått långt.
Efter att tingsfrid förklarats höjer Freja sin röst och deklarera för alla diser att vintern behöver ta slut. Men Skade ser ingen anledning till det. Vintern är vacker, gnistrande, luften är lätt att andas och livet myllrar också under vintern. Vár håller i detta ting som ska besluta mellan de två främsta diserna.
Freja talar om solen, och visar hur högt den redan nu står på himlen. Det är dags att vintern tar slut.
Skade gläds också åt Sunnas dotter, och ljuset får snön att glittra ännu mer. Men det är ingen orsak till att vintern måste ta slut. Vinterns stillhet och lugna tid behövs.
Freja talar då om våren, om hur vackra vårblommorna är, hur viktigt det är att humlorna och bina vaknar och kan äta. Hon talar om fåglarnas vackra kvitter om morgnarna och det klirrande ljudet som bildas när bäcken porlar.
Skade berättar om hur vacker vinterns ljud är, knastret när man går i riktig kall snö, rovfåglarnas tysta mjuka ljud när de flyger över himlen, vargarnas ylande är alltid vackrare än fiskmåsarnas skri. Hon berättar om doften av nyfallen snö och ljuset från gnistorna vid elden och om snabba steg på skaren.
Freja berättar då om livet. Vilken skör tråd det nu hänger på. Hon berättar om sin bror, Frö, som varje dag sluter sig allt mer inom sig och inte vill le. Växtkraften, livets frö, glädjegivaren, äringsguden. Utan hans värme kan inte den frusna jorden tina, utan hans kraft kan inte den inhägnade åkern sås. Hur kan saven stiga i stammen när vintern är som kallast?
Skade oroar sig över sin bonusson, de gåvor han lockar fram ur jorden behöver alla.
Den mest ursprungliga av kamper, den vars utgång kunde ge liv eller död, avslutas så. Utan vapen, med ord sagda i frid. Tinget beslutar om en överenskommelse, en kompromiss. Vintern kommer sakta men säkert släppa sitt grepp över landet. Vintern välkomnas tillbaka, efter att livet under våren och sommaren har fått sin tid.
Tinget hölls i frid och avslutades i frid och fest, som ting bör och efteråt beger sig Skade tillsammans med Freja mot Asgård för en snabb visit medan snön ännu når ända fram till Noatun. Både Gudheim och Frej förtjänar att hon håller ett vakande öga över dem. De är ju ändå familj. ”
Linda Stiernberg
Utdrag ur Skirnismal
”Upp med dig, Skirne,
skynda dig att be
vår son om ett samtal.
Försök få veta
vad som fattas honom
och vållar den vise sorg”
Skades tal till Frejs dräng, ur gudadikten Skirnes resa, i den poetiska Eddan, översättning Lönnroth
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Daniel » Att se på väven: ”Vi sitter här och pratar om nordisk mytologi hit och dit, och det blir en del go..”
-
Ida H » Nybörjare? Detta händer på blotet!: ”Vart är nästa midsommarblot?”
-
Henrik » I trygghet tillsammans växer seden: ”Fint skrivet! ”
-
Karin Beronius » Hell Eir: ”Ibland finner man oväntade guldkorn på vägen. Jag letar egentligen efter ordet "..”
-
Kalle Karlson » Medan Alvatid nalkas...: ”vi vill veta mer , kan ni förklara bättre el vill ni att vi ska förstå det som s..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
älvor inkluderande jolner helig plats ting lusse föda konferens begravning tacksamhet interreligiöst frågor vardag påsk metoo polygami myter alva internet feja personlig sed industrialism mytologi standing rock asynja landskap värderingar toreblot insida sekulär ví odr årsväntan odla vlogg arbete vanatro trana organisation vårfrudagen november monogami bön ginnungagap ordning och kaos tankesmedja ursprungsfolk studier rådet heliga platser utbildning bronsålder väven julafton förnimmelse lucia kommunikation tradition filosofi bok tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare ogrundand misstänksamhet jämstäldhet tranafton göteborg äktenskap tyr grunna hiero gamos nyckelord dakota access kurs väv förstörelse mångkultur eir samhälle emma hernejärvi sommarsolstånd medlemmar kyla etik kultur midsommar monoteism traditioner historisk sed vårblot äring ragnarök modern hedendom freja höstdagjämningen nornor trossamfund vår ceremoni tankar demokrati politik högtider disa frigg carl lundbäck gemenskap höst känslor död jul alvablot gerd per lundberg ritual natur barn personlig berättelse blot livsåskådning religion andra religioner polyteism forn sed samfundet forn sed sverige liv yggdrasil vinter mångfald skalleper sed andlig erfarenhet gudsbild gamla uppsala asatro jord frey mörker tempel hemmet gudar döden förnyelse sång årstider förfäder lek vinternätterna urd helighet solvända förmödrar faq oden alver stockholm bröllop årsting rune forssén hedningar uppfostran myter, vetenskap, ymer skade disablot media skuld sigurd fafnesbane mimameid jötnar tjänstgörande symbol ödet skola ägg konst mat utbrändhet video hälsa berättelse folkräkning liberal skålgropsten sociala medier midgård moder monokultur vårdande fulltrogen kläder val tomhet blotlag hallar tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa torshammare gydja tolerans feminism beklagande fördomar häfte växa in i seden källor identitet det implicita vintersolståndet vetenskap naturens rättigheter tiden osynlig familj bildning verdandi nutid djur jättar gudamakter storm vanadis påvestenen edsring kristendom religionsfrihet registrerat blota ledstjärnor tor vana moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr skörd nationalistisk eugene gendlin dröm ekologistisk kropp