Regler, moral och etik

Har ni regler för hur medlemmarna ska utöva sin religion?
Vi har mycket få regler kring hur medlemmar ska utöva sin sed. Vi tillåter inte djur- eller blodsoffer i officiella samfundsblot eftersom vi anser att det inte är ett nödvändigt inslag i blotet, och dessutom är tveksamt juridiskt. I övrigt är den individuella friheten i utformningen av sin sed i princip total. Medlemmar kan dock om de vill få hjälp med utformning av ceremonier av gydjor och godar. 
 

Hur ska man leva som asatroende och vilka är de viktigaste etiska levnadsreglerna inom seden?
Forn sed är en naturreligion med rötter i den norröna hedniska seden, det innebär att många hedningar känner ansvar för jorden och naturen. 

Jord är också en av gudinnorna som hyllas inom seden. Kanske kan man säga att vördnad för naturen, livet, makter, människor och våra relationer är etiska levnadsätt i seden.

Samfundet har inte några dogmer som säger hur medlemmar ska tro eller leva. Vi har inte heller heliga texter som ska följas. De gamla sagorna och texterna ger inspiration och ledtrådar till gammal kunskap om världen och om oss människor, men är inga levnadsinstruktioner. De gamla sagorna betyder dock mycket för oss och många av oss studerar dem gärna. 

Vi får inspiration och kontakt med makterna från naturen, under blot och när vi utövar andra delar av seden.

Seden handlar mer om vad vi gör, inte om exakt vad och hur vi tror. Och alla medlemmar har sitt sätt att tro och utöva sed, vilket är helt okej.

För att få bli medlem behöver man följa vår värdegrund som finns i stadgarna, kapitel 2.

Utöver det har samfundet inga regler för hur medlemmarna ska leva. Istället uppmuntras man att själv ta ställning till hur man ska leva ett gott liv, med heder och livsbejakelse. 
 

Hur påverkar seden utövarnas liv?
Vi har inga regler för vad vi ska äta, hur vi ska klä oss eller leva. Vi strävar efter att leva i heder, men på vilket sätt måste vi avgöra själva. 

Även om det inte finns några regler för hur vi ska leva så påverkar seden utövarnas liv. Vi har alla olika behov av på vilket sätt vi lever i sed, så vi låter seden påverka oss olika mycket under olika perioder under livet. 

Vi kan börja med den vardagliga seden som kan bestå av att hälsar makterna på morgonen, funderar hur man vill bete sig under dagen och varför. Om man tillagar kött kan man tacka extra för djurets ofrivilliga offer. Man kan trumma, sjunga, dansa eller vandra i naturen för att komma i närmare makterna och bli mer i balans med mig själv. Vi försöker leva medvetet och göra medvetna val. Vilket inte alltid är så lätt. 

Den mer religiösa delen av seden är bloten. Antingen blotar man själv eller i grupp (som kallas blotlag). De stora bloten äger rum åtta gånger per år.  

Den kulturella delen i seden tar också upp olika mycket tid i medlemmarnas vardag. Det handlar oftast om att skapa saker som hör till seden, till exempel musik, böner, sång, mjöd, bröd, gudastöttor, runor, klädesplagg - ja allt vad man vill. 

En del av seden går också ut på att studera, läsa de gamla sagorna, lära sig om runor, kanske lära sig fornnordiska, historia, folksägner, läsa andras tolkningar av asatro och seden. Kunskap överhuvudtaget är något att eftersträva. 
 

Hur ser ni på mat och dryck? Är det något djur man bör undvika?
Det finns inga religiösa regler kring vad vi får äta och dricka. En del hedningar är vegetarianer på grund av personliga val eller av miljöskäl. Men många är allätare.

Det finns inget djur som anses vara orent, snarare är alla djur heliga och ska behandlas med respekt. Vid djurhållning är det viktigt för många hedningar att djuren ges möjlighet att leva så naturligt och med så lite lidande som möjligt. 

Flera djur nämns i sagorna och kan ses som extra heliga: ko, gris, häst men även get, hjort och svan. Det finns inga religiösa förbud att döda eller äta dem, kött av gris och häst kan snarare med fördel blotas och ätas under gille. 

Mat är en vanlig blotgåva, och efter blotet brukar vi också äta tillsammans (gille), gärna i form av knytkalas. På blotet brukar vi också skåla, då finns det en möjlighet att höja en skål för något man själv tycker är viktigt. Oftast skålar vi i mjöd. Det brukar också finnas ett alkoholfritt alternativ (till exempel alkoholfri ciderdryck, eller saft).

Vissa livsmedel associeras också med vissa gudar:

  • äpplen med Idun
  • hästkött med Frej
  • linfrön och lök med Freja