Samfundet Forn Sed Sverige

 

I Trädet är vi alla

23 februari 2014 « Tillbaka
Sitter vid Mimameid Sitter vid Mimameid

Tänk dig att du vandrar i skogen. Träd står runt om dig med vinden susande i bladverket. Träd med rötter ned i jorden, stammar som stabilt håller upp kronan. Vätska flödar full med näring från rot upp till krona och ned igen. Blad som insuper Solsmekande energi och nyttoämnen.

Bladverk, Rot, Stam och Krona.

Träd, Vårdträd och heliga lundar var fordom ytterst viktiga för religiöst liv. Vetskap om detta finns i många texter på olika sätt. Att blota vid träd, att till och med prata med träd vittnar en lag om på grund av lagförbud att tala med träd. Därav vet vi att det är en aktivitet som fordom gjordes.

I dagens naturvetenskapliga avmystifiering så kan det te sig konstigt och avvikande. Träd har ingen mun eller öron som människan, att ljudkommunicera med! Så självklart och nästan banalt. Ljuden som du och jag som människor använder för samtal är vibrationer i luftrummet. Vibrationer är energi, rörelseenergi. Samtal med träd görs på andra sätt än med medmänniskor. I att uppfatta oss i gemenskap i livets flöde med trädet är det ett annat typ av samtal som kan föras på ett icke intellektuellt sätt genom att sätta sig vid ett träd, ryggen lutad mot stammen, rumpan på marken vid trädets fot. Blicka upp längs med stammen mot kronan som finns högt ovanför med bladverk som susar i vinden. Tänka sig smälta samman med trädet. Att dina tankar är som bladens sus i luften och berörs av Makternas närvaro uppe i kronan.

Värdet med att i tanken kunna kommunicera med träd är även för att vi människor är i relation med vår omvärld och den lever den med inte alltid på samma sätt som människa. Allt har sin livscykel och därmed förändring såsom människa. Träd får precis som människan näring från Jord och Solens interaktion med vatten som flödar inombords bark eller hud. Myterna berättar så klart om det största trädet, Yggdrasil eller Mimameid. Det är inte ett bokstavligt träd utan en metaforisk bild av trädet som håller hela existensen. Från rötter, stam och krona. En bild av livets träd där alla är i gemenskap med varandra bortom art, ras eller form.

Vi människor är i relation med vår levande omvärld. I ekologisk och hållbarhetssynpunkt kan detta vara självklart. Jag finner att innebörden är djupare och större än bara fysisk . En relation innebär ömsesidighet, ge och ta. Det vi människor ger till Jord, Vatten och Luft är den tacksamhet vi visar för det vi får.

Vi får gå i skogen omgiven av stammar, rötter och trädkronorna som susar ovanför.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

älvor inkluderande jolner helig plats ting föda konferens skörd tor ledstjärnor utiséta registrerat vardag påsk metoo diser påvestenen alva sejd gudamakter jättar hlodyn nutid gud verdandi bildning familj osynlig tiden naturens rättigheter vetenskap vintersolståndet det implicita identitet källor växa in i seden häfte fördomar kura skymning trana organisation tolerans gydja torshammare monogami hallar morsdag ordning och kaos gåva val kläder frej vårdande monokultur moder bronsålder väven julafton förnimmelse folkräkning berättelse hälsa video utbrändhet mat earth hour ägg skola konst ödet symbol äktenskap tyr grunna mimameid sigurd fafnesbane nyckelord dakota access kurs myter, vetenskap, ymer uppfostran väv lusse interreligiöst rune forssén myter sommarsolstånd stockholm kyla etik faq bön förmödrar solvända lucia urd historisk sed vinternätterna ragnarök modern hedendom sång förnyelse trossamfund vår ceremoni tankar demokrati frey asatro gamla uppsala disablot andlig erfarenhet sed gudar känslor frigg vinter yggdrasil freja gerd samfundet forn sed sverige forn sed polyteism andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse barn natur ritual per lundberg mångfald liv alvablot jul död jord skalleper höst gemenskap carl lundbäck gudsbild disa högtider politik mörker tempel hemmet döden nornor höstdagjämningen årstider förfäder lek äring vårblot traditioner helighet monoteism midsommar kultur oden alver bröllop medlemmar årsting emma hernejärvi samhälle hedningar skade eir mångkultur förstörelse media skuld makter hiero gamos siv jötnar tjänstgörande ukraina göteborg tranafton emma hernejärvi' jämstäldhet ogrundand misstänksamhet sedvandrare tid, årstider, vår, personliga reflektioner bok filosofi tradition kommunikation liberal skålgropsten sociala medier midgård fulltrogen utbildning heliga platser rådet studier ursprungsfolk tankesmedja tomhet blotlag ginnungagap tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa bifrost november vårfrudagen kvinnlighet feminism beklagande vanatro arbete vlogg odla årsväntan odr ví sekulär insida toreblot värderingar landskap asynja standing rock djur mytologi industrialism personlig sed feja internet storm vanadis polygami edsring kristendom religionsfrihet vårdagjämning frågor blota tacksamhet begravning vana moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr nationalistisk eugene gendlin dröm ekologistisk kropp