Urds väv- tankar om forn sed

Om du är hedning eller asatroende och vill vara medlem i ett seriöst samfund med stark och glädjefull gemenskap, utbildade godar och gydjar, fina traditioner och ett Råd som är demokratiskt valt och arbetar för medlemmarna – välkommen till Samfundet Forn Sed Sverige! 

Samfundet är det äldsta befintliga samfundet för asatro i Sverige. Vi är registrerade som ett religiöst samfund hos Kammarkollegiet. 2010 bytte vi namn från Sveriges Asatrosamfund till Samfundet Forn Sed Sverige. 

Anledningen till namnbytet är ganska enkelt, vi vänder oss inte bara till asar utan till alla norröna hedniska makter. Det ville vi betona även i vårt namn, även om vi redan innan namnbytet såklart vände oss till alla norröna makter, vilket de flesta asatroende gör idag. 

En annan anledning till namnbytet var att det finns många olika sätt att närma sig makterna, inte bara genom att tro. Sed är en bättre beskrivning på det vi gör, vi är hedningar varje dag och utövar vår sed varje dag – inte bara under bloten.  

Bloten är vårt mest konkreta religiösa utövande. Men seden är så mycket mer. Inom seden utforskar och bevarar vi ”de klokas” kunskaper och den folkliga magin tillexempel örtmagi, sejd och skyddsrunor. Vi utvecklar vår kultur genom sång, dans, musik, mat, dryck, skaldekonst, berättande och hantverk. Vi vårdar, värnar och väcker de heliga platserna i landskapet. Vi söker kunskap och visdom genom att studera och utforska den forna sedens myter, världsbild och kosmologi.

Vi är hedningar, fornsedare, asatroende, vanatroende, sejdare och sedvandrare. 
Vår sed är en levande religion, en andlig väg med rötter i norröna hedniska och folkliga seder.
Vi anser att naturen och tillvaron är heliga.
Vi ser Eddan och de äldre sagorna som inspirerande texter med mycket kunskap. De är skrivna i sin tid och vi följer dem inte som någon helig bok. 
Vi ser ett större djup och helighet i den forna seden än hur asatron beskrevs under 1800-talets nationalromantiska vurmande. 

Vi har en stark värdegrund som grundar sig i heder och livsbejakelse i våra relationer till människor, natur och makter. Det betyder att vi är inkluderande och erkänner alla människors lika värde oavsett kön, ålder, ursprung, sexuell läggning eller funktionsvariation.

Självklart behöver du som medlem inte vända dig till alla norröna makter, men samfundet i stort gör det. Inte heller behöver du utöva alla delar av seden, utan du gör det som är meningsfullt för dig. Värdegrunden däremot är ett måste att följa om du vill vara medlem. 

Om du känner att detta vore rätt gemenskap för dig, hör av dig till oss så blir du kontaktad av någon av våra gydjor eller godar (via e-post eller telefon). Du kan också skicka in medlemsansökan direkt. 

Mer om vår sed:
https://www.samfundetfornsed.se/seden-23981524
Kontakt:
https://www.samfundetfornsed.se/kontakt-23982447
Hur du blir medlem:
https://www.samfundetfornsed.se/medlem/bli-medlem-1282530

Linda Stiernberg, riksgydja
 

Läs hela inlägget »

Samfundet Forn Sed är sedan 2007 ett registrerat trossamfund. Det innebär att vårt namn är skyddat och vi kan få hjälp av staten att ta in medlemsavgifter. 

Kammarkollegiet är myndigheten som registrerar trossamfund och delar ut ett organisationsnummer i en speciell serie för trossamfund. Kammarkollegiet registrerar endast trossamfundets namn, stadgar samt en kontaktperson som är behörig att företräda trossamfundet.

För att bli ett registrerat trossamfund måste trossamfundet i sina stadgar ange ändamål, vilket enligt lagen är ”en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst”; samt hur beslut fattas och att det har en styrelse eller motsvarande.

Kammarkollegiet registrerar inte vilken religion, tro eller andlig inriktning ett trossamfund bekänner sig till. Vidare innebär det att Kammarkollegiet inte tar ställning till trossamfundet på annat sätt än att det uppfyller lagens krav. Det betyder att samfundet inte på något sätt är godkänt av svenska staten. En registrering av ett trossamfundet innebär helt enkelt att det är registrerat.

Bruse Persson, ordförande

Källor och citat
Kammarkollegiets hemsida 
https://www.kammarkollegiet.se/vara-tjanster/trossamfund-vigsel-begravning/registrera-trossamfund

Lag (1998:1593) om trossamfund 
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19981593-om-trossamfund_sfs-1998-1593

Förordning (1999:731) om registrering av trossamfund 
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1999731-om-registrering-av_sfs-1999-731

Läs hela inlägget »

-”Varför blev du vald till riksgydja?”, blev jag frågad. Jag skämtade bort svaret lite med att säga att det är för att jag är så bra och sedan beskrev jag lite hur goderingen är uppbyggd.

Men efteråt har jag funderat på frågan, och undrar om det inte egentligen var en fråga om hur Samfundets organisation fungerar – varför finns det riksgydjor/godar och hur väljs de? 
Det kanske det är fler som funderar på, så jag låter mitt första blogginlägg handla om det.
 
Samfundet Forn Sed Sverige är ett registrerat trossamfund. Grunden för hur Samfundet fungerar rent praktiskt skiljer sig inte mycket åt från hur religiöst obundna föreningar fungerar i Sverige. Vi vilar alltså på demokratiska grunder. 

Varje år hålls ett årsmöte, där alla medlemmar som har betalt årsavgiften har rösträtt, och en styrelse väljs. Det finns flera aktiva utanför styrelsen tillexempel valberedning, ekonomisk granskare, verksamhetsgranskare, personer som arbetar med Samfundets tidning, representanter som ansvarar för kontakt och samarbete med andra samfund och föreningar. 

Så långt fungerar vi alltså som vilken annan förening som helst i Sverige. Men vi är ett religiöst Samfund och även om vi utövar en levande sed i dagens samhälle, så har vi en fot i den historiska myllan. Det ger avtryck i hur Samfundet är uppbyggt och fungerar. Vi kallar årsmötet för årsting, och styrelsen för rådet. De vanligaste ceremonierna inom forn sed kallas för blot, blotet är hjärtat i själva seden. Det är genom blotet vi möter makterna och skapar balans inom oss själva och med landskapet vi lever i. Blotet kan utföras i enskildhet eller tillsammans med familj och vänner. Det kan vara enkelt som att lägga en blomma vid ett träd eller sjunga en sång till makterna. Det kan också vara stort som vårbloten i Gamla Uppsala med flera hundra deltagare. 

Enskilda medlemmar som bor nära varandra kan gå ihop i ett blotlag, för att blota och på andra sätt utveckla sin sed tillsammans. Om medlemmarna vill kan de registrera blotlaget som ett officiellt blotlag inom Samfundet. Ett blotlag är inte en egen förening, utan fungerar då som en lokal grupp eller krets inom Samfundet. Det är vanligt att bloten leds av en eller två personer, beroende på hur många som deltar. De som leder blotet kallas blotsgydja (kvinna) och blotsgode (man).

Samfundet har valt att utbilda gydjor och godar som kan stötta andra medlemmar i seden, både praktiskt och andligt. Förutom att hålla i årsblot erbjuder de livsstegsriter och själavård, och vidareutvecklar sig i seden för att kunna svara på frågor, stödja och hjälpa till när det behövs. Godarna och gydjorna bildar goderingen som har möte ungefär en gång per månad. Nya gydjor och godar utbildas av goderingen under ungefär ett år. Om utbildningen slutförs, kan goderingen rekommendera rådet att välja in den nye personen till gode/gydja inom Samfundet. 

Gode och gydja i Samfundet är ett förtroendeuppdrag utan tidsbegränsning, till skillnad från förtroendeuppdraget inom rådet som är på ett eller två år. 

Som jag tänker mig det, är Samfundet uppbyggd som en harg*. Rådet och goderingen är stenarna i botten som håller de andra stenarna uppe; medlemmarna, blotlagen, tidningen. 

Men riksgydja då?
Jo, på årstinget väljs en gode och en gydja på två år för att vara samordnande av goderingen och den andliga verksamheten i samfundet. Dessa kallas då riksgode och riksgydja och fungerar som Samfundets ansikte utåt tillsammans med ordförande. Minst en av riksgydjan och riksgoden ska ha en plats i rådet och fungera som kontaktperson mellan rådet och goderingen.
  
När den förra riksgydjan, Emma Hernejärvi, valde att avgå frågade de andra i goderingen mig om jag var intresserade av att vara riksgydja. Jag funderade länge på det, det innebär ju mer ansvar och risk för publicitet (vilket Emma skött galant under flera år). Det kändes som att jag skulle kunna göra ett bra jobb, så jag tackade ja. Efter att jag (och Henrik Hallgren) blivit valda av årsmötet, just när årsmötet tog lunchrast, så kom Emma fram till mig och hängde på mig riksgydjans halsband. –”Nu är det din tur att bära den här”, sa hon. Och vet ni, den lilla handlingen kändes som en rit lika viktig för mig som hela vårblotet dagen innan. 

Linda Stiernberg, riksgydja 

(*en harg är en plats där man kan blota, traditionellt anses den vara uppbyggd av stenar  - som en stenhög ungefär. Det finns nya rön som beskriver att hargen också bestod av en träbyggnad, som ett tempel. Mer om det kan du läsa i boken ”Tempel och kulthus i det forna Skandinavien: myter och arkeologisk fakta”). 

Den officiella organisationsplanen kan du hitta på sidan Samfundets organisation.
 

Läs hela inlägget »

Vi är alla individer med olika förutsättningar och drömmar. Vi ska alla ha samma möjligheter i livet, oavsett våra olika förutsättningar med avseende på exempelvis ekonomiska, fysiska eller psykiska hinder.

Inte samma sak som att alla ska ha det lika, då respekterar vi inte individens olikheter, utan det ska vara efter individens behov.

Vad är inkludering och hur inkluderar vi andra i vardagen? Jag ser det som att inkludering kan delas in i passiv och aktiv inkludering.

Passiv inkludering
Passiv inkludering är att inte lägga sig i eller fördöma andras val i livet, som exempelvis val av religion, politik, ideologi, kläder, yrke, könstillhörighet, musik osv. Så länge det inte påverkar eller hindrar andras fria val. Det är att låta andra människor vara som de själva vill vara helt enkelt.

Aktiv inkludering
Aktiv inkludering är att medvetet och öppet bjuda in andra människor till fikat på jobbet, till utflykter, en pubkväll, till blot eller andra aktiviteter genom att helt enkelt höra av sig och uppmana ”häng på, kom med oss!”. 

Samfundet Forn Sed har med sin värdegrund en aktiv inkludering, där vi öppet bjuder in andra att vara tillsammans med oss, oavsett förutsättningar, livsval och möjligheter.

Inkludering är helt enkelt att acceptera och respektera andras olikheter och förmågor och se det som en gemensam styrka.

Bruse Persson
Ordförande i Samfundet Forn Sed

Läs hela inlägget »
Torshammare och Edsring Torshammare och Edsring

Alla religioner har symboler. Arkeologer och antropologer skriver och funderar kring människans första symboler som är funna i grottor och utgrävda bosättningar på Moder Jords yta. Spekulationer och funderingar finns det många av kring de äldsta symbolerna i tex grottor.

Människorna samlas kring symboler i så många olika sammanhang, allt i från sport till nationella eller religiösa symboler. Någon som utforskat och skrivit om människan och hennes symboler är Carl G. Jung:

What we call a symbol is a term, a name,or even a picture that may be familiar in daily life, yet that possesses specific connotations in addition to its conventional and obvious meaning. It implies something vague, unknown, or hidden from us.
Carl G. Jung, Man and His Symbols. Page 3

Det vi kallar en symbol är en term, ett namn, eller till och med en bild som kan vara igenkännlig från vardagens liv, men som ändå innefattar specifika innebörder förutom dess konventionella uppenbara innebörd. Det antyder till något vagt, okänt eller gömt från oss. [Egen översättning]

För cirka ett halvår sedan blev jag intervjuad av några journalister som skriver för New York Times. Jag sa att symboler är egentligen tomma i sig själva. Det är vi som håller och lägger in innebörden i symbolen. Detta budskap har jag fått återkoppling på av flera olika personer inom hednasfären. En del har opponerat sig och andra har sagt att det är en relevant och intressant fråga.

Som jag uppfattar symboler finns de på tre lager:

  • Lager 1: materiellt 
  • Lager 2: inom människas tanke och emotionella kropp. Både individ som kollektiv
  • Lager 3: andlig kärna

För att förstå vad jag menar så får vi börja med en analys av hur människan fungerar. Denna analys och beskrivning är inte unik för enkom symboler utan krasst hur människa fungerar. Första stegen är att vi skiljer på externt och internt.

Lager 1 och 2; Materiellt, mentalt och emotionellt
Lager 1: Den fysiska representationen av symbolen, bilden eller föremålet är en del av symbolen. Till exempel bilden på en torshammare och edsringen. Två rituella symboler och föremål vi använder i utövandet av forn sed och hedendom. Se bilden i början.

Det fysiska behöver nog inte mer förklaring men lager 2 är den interna. Våra olika sinnen förmedlar information till vårt medvetande hela tiden. Sinnenas information väcker innehåll och betydelser i vår interna sfär. Det sker snabbt. Tanke, minne och emotioner reagerar snabbt.  Ofta går det inte att skilja värderingar och emotioner från materiellt lager. Själva bilden är egentligen bara en bild och kraften och innebörden ligger primärt i betraktaren. En del människor kan känna av föremåls betydelser, energi och historia men det är inte dem jag skriver om i denna beskrivning.

Det är interaktion mellan lager 1 och 2, det går snabbt med varandra i individen att materia och internt ter sig som samma.  
Den interna är en andlig sfär och där kanske en beständig innebörd för symboler finns i det jag kan kalla för en kärna.

lager 3: Andlig kärna 
Inom religionen och andlighetens sfär så uppfattas livet ha fler dimensioner än den materiella. En andevärld ter sig nog självklar att ingå i religion. Så också forn sed, asatro eller skandinavisk hedendom
Är det i andevärld som symbolers kärna av kraft och innebörd finns?
Frågan om då till exempel Tors hammare finns i andliga dimensioner är högst relevant. Har du inte övertygelse om andlig värld är detta inte relevant. För dig som har det så kan både Mjölnir och tex. Gungnir, Odins spjut, ha sin kraftkärna i det andliga lagret, i kärnan. Dessa symboler går sedan igenom människas filter av förståelse och kunskap för att användas på olika sätt i livet.
Kärnan i symbolerna kan alltså hålla ett fast värde i den andliga sfären, medans dess betydelse kan variera beroende på perspektivet hos den som tolkar. Med att vårt perspektiv skiftar, så skiftar också symbolernas betydelse för oss. Har en person perspektivet att symbolerna inte betyder något, eller ingen kunskap om dem, då håller de inte heller någon betydelse för den personen. Kraften finns med andra ord inte i lager 1. Utan i lager 2 och 3.

Det interna i människa och det andliga (lager 3) interagerar också med varandra på komplexa sätt. Det är för individen att utveckla sig för att göra sina lager inombords så klara och medvetna att det andliga kan komma rent och klart. Hat, frustrationer, klander och förakt är exempel på känslor energier som förvanskar andlig information. För att kunna komma åt det som Jung beskriver som vagt, okänt eller gömt behövs det självrannsakan och självkännedom.

Förändliga och relativa
Symbolers innebörd och betydelser förändras över tid och mellan generationer. En laddad symbol som till exempel svastikan eller hakkorset har för västvärlden en mycket annan innebörd än för till exempel hinduer. Fruktansvärda händelser under andra världskriget och människor som samlades under fanor med svastikan eller som bar den på armen har lett till att symbolens innehåll eller betydelse är väldigt annan än innan andra världskriget. Innan andra världskriget hade samma symbol helt andra betydelser för oss. Dessutom så finns just svastikan i många kulturer och är tusentals år gammal. Innebörden innan andra världskriget är att svastikan är lyckosam och bringar seger. Den kärna av innebörd som stämmer från en symbolsk historisk tid har sin beständighet.  Men lager har lagts till genom att symbolen har använts. Det mänskliga kollektivet skapar betydelser kring kärnan. Det blir det som generellt anses att symbolen betyder. Interaktionen mellan lager 1 och 2; fysiska lagret och det interna i människan varierar även mellan individer, grupper av människor och kulturer.

Den andliga kärnan är den beständiga delen. Så fort en eller flera människor kontaktar den andliga kärnan så filtreras kraften in i människans filter och lager av minnen och erfarenheter. Denna process är mycket automatisk. Den sker utan att vi är medvetna om stegen.

Heliga kor för många hedningar
En efterfrågan på en objektiv “sanning” göra att vi ofta missar det som faktisk sker i mänskliga kollektiva sfären.
Denna sanning upplevs då som något beständigt och som finns kontinuerligt i en föränderlig tid. Att då säga att symbolers innebörd är relativa och subjektiva utmanar detta behov av stabilitet. För hedningar så har vi upplevelsen av att våra symboler är av värde och innebörden är beständig.I den egna uppfattningen och i kärnan så kan en given symbol vara beständig i sig. Men i det mentala kollektiva lagret så ändras olika symbolers betydelser genom tid och handlingar. Vi får helt enkelt försöka hålla flera tankar och perspektiv i hågen samtidigt.

Symbolers bruk och innebörd genomförs av människan. Gör vi det med heder och respekt för det stora varandet i all sin mångfald stärks både det hedniska och symbolernas andliga kärna. Det är värt att bruka, bära och föra.

Per Lundberg
Gode i Samfundet Forn Sed Sverige
 

Läs hela inlägget »

Vinden dånar mot fönsterrutorna, den vilda jakten driver över skogarna. Jag tittar ut. Ser månskivan, full och lysande mot det bottenlöst mörka. 

Här på östkusten är det hårda vindar, men i väst stormar det. Vilka krafter. Jag känner mig rusig. 

Människan är inte alltings mått. Det finns så mycket som är större, som når bortom oss, överskrider oss. Men som vi är en del av. Vinden blåser genom mina lungor. Månen skimrar i mötet med mina ögon. Universum är en gigantisk varelse som speglar sig i mig, i allt, men som också når bortom vad vi kan fatta. Att se den mörka natthimlen är att blicka ned i det ofattbara gapet - Ginnungagap. Månen - det lysande ögat i tidens brunn. 

Jorden är en kropp, ett kött. Stormvinden är Makterna som rider världen, jordens vilda andetag.

När sommarens uttrycksfullhet och tydlighet sjunker undan, börjar andra lager bli synliga inom oss. Andra nyanser uppenbaras. Höstlövens färgprakt - rött, orange, gult, brunt - avslöjas när det gröna drar sig undan. 

Världen står nu i jämviktsläge på gungbrädan mellan ljus och mörker. Snart börjar den tippa igen. Följ med ned, sjunk. In i mörkret. In i det trolska.

Henrik Hallgren, Riksgode 

 

Läs hela inlägget »

Tomhet. Kan vi människor egenligen uppfatta absolut tomhet?
Vi är i ständigt görande och var minut som vi är vakna så har vi likt en höna ett tjatter i vår håg. En av de tre bröder som danade och gav av sig själva till människa är Höner. Ordet kan översättas till höna. Det står klart ut som annorlunda gentemot de andra två. På sätt och vis komiskt. Vår tankesfär kacklar liksom hela tiden och det ian klart upplevas som motsatsen till tomhet ellet stillhet.
Många andra traditioner ägnar mycken kraft och tid åt att uppnå tomheten ovh hantera "kacklet." Till exempel Zenbuddism och andra andliga former med meditation i sin tradition. Källmaterialet om vår forna sed har mig vetligen inga beskrivngar av meditation. Men i modern utövande så användet sih en del hedningar/sedvandrare av ordet grunna för att djupt reflektera eller bemöta kacklet och hanteta de många emotioner och krafter som rör sig i oss människor.

Läs instruktionerna tre gånger så att du har skapat dig en bild av dem och kan dem innan du genomför dem.

  • Stäng av mobila enheter och datorer.
  • Sätt en mobil på tyst och taimer på den tid du ämnat grunna. Rekommenderar tio min för den ovane och halv timme åt den mer vane. Timern både hjälper dig avsluta och hålla kvar i avsedd tid.
  • Säg till de i ditt hushåll att du vill cara ifred.
  • Sätt dig på en stol och kanske tänd ett ljus.
  • Sitt med rak rygg
  • Låt andningen flöda ner i kroppen så du andas med magen och ej bröstkorg.
  • Skapa bilden i dig, din håg, att du sitter vid ett stort träd. Vid foten av Yggdrasil.
  • Visualisera tre stora rötter som går djupt ned i myllan och suger upp vatten och mineral till trädets gagn.
  • Upp i stam och upp i Kronans många grenar och blad.
  • Bladen mötet Kosmiskt ljus som också ger näring åt det stora Trädet.
  • Låt kacklet få finnas men ägna dig inte åt det och fokusera istället på trädet och flöden i Trädet.
  • Förlorar du dig i kacklet så med snällhet lägg fokus på flödet från rötter genom stam och upp i krona igen.
  • Vid inanding lägg mentalt fokus på rötterna och dra upp energi från rötterna upp till slutet av stammen och vid utandning medvetet putta eller flytta energin upp i kronans grenverk och ut i bladen.
  • Håll i tomhet en liten stund, kanske en eller två sekunder.
  • Andas djupt in igen och upprepa tills klockan ringer.

Tacka dig själv och det stora Trädet för tid tillsammans genom att känna tacksamhet inombords och säga ordet Tack.


Denna metod är enkel och kan utföras med olika variationer. Testa och lek med detta verktyg. Prova olika varianter!

äring o Flöde i Trädet

Per Lundberg

I trädet är vi Alla

Läs hela inlägget »

Jag har under sommaren läst en distanskurs i mytologi. En hel del var bekant, för som aktiv hedning så har jag läst en del mytologi och religion i egen hand. En del var nytt, spännande. Jag tycker det är nyttigt att vara bekant även med andra religioners historia, för att kunna jämföra, kontrastera, förklara bättre. Just denna kurs handlade mycket om att analysera vad en viss version av en myt säger om tiden och samhället som den berättades/skrevs ned i. Till exempel: Vad är skillnaderna mellan isländska versionen av Sigurd Fafnesbane, den germanska versionen och Wagners Nibelungens Ring, och vad säger dessa skillnader om tid och plats för dessa olika versioner?

Jättekul, var det. Även den distanskursen i grekisk mytologi jag läste under 2015, där de homeriska hymnena utgjorde största delen av kursens innehåll, var väldigt givande och rolig.

För höstterminen skulle man egentligen sökt redan på våren. Men för den har tid över och känner för att plugga något med anknytning till hedendom, religion eller vikingatid i höst, kommer här några tips på högskolekurser i höst som tar emot sena anmälningar:

Runforskning 1 - allmän del
7,5 hp, halvfart, Stockholms universitet

Vikingatida texter
7,5 hp, halvfart, Stockholms universitet

Religionshistoria: Antikens och forntidens religiösa liv
7,5 hp, helfart, Lunds universitet

Myter, riter och symboler A
15 hp, helfart, Högskolan i Gävle

Fornnordisk religion
7,5 hp, helfart, Stockholms universitet

Archaeology: Viking Age Scandinavia
7,5 hp, halvfart, Lunds universitet

Religionsvetenskap I
30 hp, helfart, Karlstads universitet.

Tryck på länkarna för att se information om behörighet, kursinnehåll, startdatum osv. För dig som inte vill/kan plugga på högskola, spana in utbudet på studieförbund och folkhögskolor. Eller låna böcker på biblioteket och fördjupa dig på egen hand!

Äring & Fred från
Emma Hernejärvi, riksgydja

Läs hela inlägget »
Henrik tillsammans med Professor Susan Jean Palmer Henrik tillsammans med Professor Susan Jean Palmer

För några dagar sedan hade jag två professorer på besök hemma hos mig. En av dem – Liselotte - kom från Uppsala, den andre – Susan – kom från USA. Susans forskningsområde handlar främst om barnuppfostran inom olika religiösa grupper. Och det var därför de besökte mig. De ville intervjua mig om hednisk barnuppfostran.

Nu är det nog så att det inte finns någon särskilt gemensam uppfattning bland hedniska föräldrar kring hur barn bör uppfostras. Men jag märkte att jag har en del ganska tydliga övertygelser kring det.

Jag hör då och då – från både hedningar och andra – åsikten att barn inte bör präglas av föräldrarnas religion. Barnen skall få växa upp fria från en sådan påverkan till dess de är gamla nog att själva ta ställning kring vilken religion de vill utöva – om någon alls. Det antas vara ett sätt att undvika indoktrinering och ge barnen frihet.

Jag håller inte med. Jag håller verkligen inte med. Jag menar att detta är ett fullkomligt förvrängt sätt att förstå religionen, människan och samhället. Grundantagandet är då att det finns någon slags neutral uppfostran. Men det finns inget sånt som en neutral uppfostran. Värderingar förmedlas hela tiden till våra barn, från föräldrarna och från samhället. Att ta med sina barn in i köpcenter och köpa leksaker till dem förmedlar också en världsbild och en livssyn om hur livet ska levas. I det kapitalistiska samhället är konsumtionen vår tids nya ritual. Det är inte mindre påverkan att låta barnen besöka leksaksaffärer eller McDonalds, eller flyga till Thailand på semester, än att låta dem delta i ett blot.

Barn växer upp i ett sammanhang och lär sig förstå sig själva och världen genom detta sammanhang. Att låta barn delta i blot kan ge barnen utrymme att uttrycka tacksamhet för livet och livskrafterna. Blotet ger dem möjlighet att uppleva en förtrollad värld. Blotet ger barnet sinnlig kontakt med eld och skog, doft av honung och rök och jord. Varför tror vi att det är mer ”neutralt” eller ”tolerant” att istället låta barnen sjunka ned i soffan i den teknologiska hypnos som en Ipad erbjuder?

En hednisk barnuppfostran innebär inte att tvinga barnen att blota eller att säga till dem att de måste tro på Tor. Men det handlar om att ge dem möjlighet till den påtagliga erfarenheten av en magisk värld, en hednisk värld. Det är en värld där vi umgås i respekt med allt levande, där det inte finns några skarpa gränser mellan människa, natur och gudar. Det handlar om att låta vår kulturella skatt – myterna, symbolerna, riterna – finnas närvarande i barnens liv för att spegla och uttrycka deras livsupplevelser. Varför skulle detta förhållningssätt vara mer problematiskt än det sekulära samhällets ”humanistiska” syn - där naturen kanske inte ses som något annat än en råvara, en ägodel eller en trevlig kuliss att promenera igenom?

Professor Susan verkade hålla med om mitt resonemang, Hon menade till och med att barn behövde få vara ”dogmatiska”. När de tänker på livet och döden behöver de höra från sina föräldrar att Freja finns där, eller att Tor beskyddar dem. Bara så. Nyanserna, perspektiven och relativismen kommer senare. Jag funderar på det. Jag har aldrig tvekat att ta med min dotter på blot, eller att tala om den forna sedens värderingar. Och jag tror det har påverkat henne djupt. Jag känner ingen med så stark empati för djur och växter som hon. Men däremot har jag ibland haft svårt att veta hur jag ska förhålla mig till hennes frågor om exempelvis döden. Jag har själv ingen klar uppfattning om vad som händer efter döden och jag har lite svamligt försökt förklara att det kan ses på många olika sätt, att det är svårt att veta. Det sättet att prata har inte funkat så bra. Det är inte vad hon behövt höra. Kanske skulle jag kunnat tillåta mig att vara lite mer ”dogmatisk”? Bara berättat för henne att Frejas skimrande salar väntar bortom döden. Och när hon sedan blir äldre kan bilden djupna och bli mer komplex, mer osäker och mångtydig, allt utifrån vad hon behöver? Å andra sidan vet jag att hon redan i småbarnsåren berättade om sin syn på gudarna utifrån ett perspektiv som ibland var förunderligt djupt och komplext. Så jag vet inte riktigt om jag tror på det där med att ge en förenklad bild i början, men det är intressant att fundera kring.

Att låta mitt barn delta i blot, att leva med gudarna i vardagen, ser jag som en gåva som jag gett och fortfarande ger henne. Om jag skulle undanhålla henne denna gåva, och istället enbart låta henne ta del av konsumtionssamhällets ”gåvor” i form av godis, prylar, TV-spel, och tro att det skulle vara mer ”förutsättningslöst” – det menar jag skulle vara självbedrägeri. Tvärtom tror jag det är oerhört viktigt att balansera barnens upplevelse av det sekulära konsumtionssamhället med ett annat sorts varande. Där barnen genom blot och sed redan i tidig ålder kan få möjlighet att uppleva gudarnas kraft, närvaro och mystik.

Henrik Hallgren, Riksgode
 

Läs hela inlägget »
Etiketter: barn uppfostran

Ni vet hur man ibland tar något för givet, tills man träffar på något som är så annorlunda, att man inser det man gjort eller tänkt inte alls är självklart.

Så brukar det vara med det jag kallar för det "hedniska tänket". Jag är så van vid mitt sätt att tänka på religion och andlighet, att jag ibland blir lite hemmablind.

Jag diskuterar en hel del religion online, exempelvis på Facebook. Ja, vilken röra sociala medier kan vara! Så lätt det kan vara för människor att slänga ur sig hårda ord, när vi bara skriver, istället för att ses i verkligheten. 

Majoriteten av deltagare i sådana allmänna religionsgrupper är kristna, muslimer eller ateister. Även ateisterna brukar vara mest pålästa om just kristendom och islam, och vara uppvuxna i sammanhang där monoteism vanligt. Jag tror, att för att kunna diskutera - eller ens inse om det är lönt att diskutera, så måste vi först klargöra våra bakgrunder. Om vi hela tiden utgår från oss själva, och antar att den vi pratar med tänker likadant (fastän med annan gudssyn), så kan vi råka missförstå varandra. Därför har jag punktat ner några tankar som jag ser som centrala för hur mitt sätt att tänka kring min andliga sed, kan skilja sig från den genomsnittlige monoteisten jag möter i sociala medier.
 

  • För mig är polyteismen lika självklar som monoteismen är för dem.
  • Gudarna är mäktiga och fantastiska, men inte perfekta eller allsmäktiga.
  • För mig är religiösa berättelser och myter inga skolböcker att följa till punkt och pricka, utan berättelser att tolka, inspireras av och läsa mellan raderna på.
  • För mig är det inte viktigt att exakt definiera hur jag tror, det är viktigare för mig vad jag upplever och gör.
  • För mig är mångfalden en naturlig del av mitt andliga liv. Flera gudar, flera dödsriken, flera tolkningar.
  • Rätt och fel, synd och förlåtelse, är mänskliga påfund. Gudarna har viktigare saker för sig än att bestämma detaljerade lagar och straffa människor som bryter mot dem. 
  • Cirkulär tidssyn. Högtider osv utgår från återkommande fenomen i naturen, inte från historiska händelser. Generationer föds och dör, och allting börjar ständigt om. 
  • Människan är inte alltings mått, eller naturens herre. Utan vi är en del av myllret av liv, beroende av vår omgivning. Människan har en plats i ett nätverk istället för i en hierarki.

Du behöver inte hålla med mig om allting här, förstås. Men kanske, hjälper detta någon där ute att bättre formulera sina egna tankar och erfarenheter. Det vi inte pratar om, kan vi heller inte söka förståelse för, kan vi inte jämföra. Genomtänkt kommunikation är nyckeln.

// Emma Hernejärvi, riksgydja
Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Ture » Vintervända:  ”Enligt Wikipedia har julgranen anor från Tyskland. Men det framgår också att tys..”

  • Maria Fasting » Vårens fest: Ägg, hunger och hopp:  ”Hej! Har ni några tips på barnböcker? Tema vårfirande tänker jag på nu men även ..”

  • Johanna Södermark » Symboler, var finns deras innehåll?:  ”Tack Per! Fin reflektion, som också ger en tydlig bild av hur man kan beskriva v..”

  • Niklas » Att uppfostra barn hedniskt:  ”Vi ska kasta ut barnen i en kaotisk värld, utan ge dem trygga sammanhang och god..”

  • Lena Buhr » Hur tänker en hedning?:  ”Faktiskt väldigt bra tänkt och att punkta upp på detta sätt. Ett jättebra hjälpm..”

Arkiv

Etiketter

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Ture » Vintervända:  ”Enligt Wikipedia har julgranen anor från Tyskland. Men det framgår också att tys..”

  • Maria Fasting » Vårens fest: Ägg, hunger och hopp:  ”Hej! Har ni några tips på barnböcker? Tema vårfirande tänker jag på nu men även ..”

  • Johanna Södermark » Symboler, var finns deras innehåll?:  ”Tack Per! Fin reflektion, som också ger en tydlig bild av hur man kan beskriva v..”

  • Niklas » Att uppfostra barn hedniskt:  ”Vi ska kasta ut barnen i en kaotisk värld, utan ge dem trygga sammanhang och god..”

  • Lena Buhr » Hur tänker en hedning?:  ”Faktiskt väldigt bra tänkt och att punkta upp på detta sätt. Ett jättebra hjälpm..”

Arkiv