Vad är forn sed? (del 2)
Jag har alltid utgått från mina upplevelser. Det är i dem jag ser, känner, smakar, luktar och hör, men det är också också i dem jag bortom dessa fysiska sinnen upplever makterna: trollen som sjunger på fjället, rådarna som viskar till mig vid domarringen därhemma och Tyr som lägger sin saknade hand på min axel.
Denna utgångspunkt gör mig inte till sedare eller nordisk hedning. Den gör mig inte ens till hedning. De ord och de namn jag använder, troll, rådare, Tyr, och så vidare, har jag fått lära mig. De finns i de berättelser som de som gått och fortfarande går före mig fört vidare till mig, och de finns i de texter som skrivits ner för att bevara dem, såväl på 1900-talet som 1800-talet som 1200-talet.
Tillsammans med andra lever jag med dessa upplevelser, berättelser och namn. Vi blotar tillsammans, vi sjunger med trollen, vi hälsar rådarna vid domarringen, och vi för vidare dessa upplevelser, berättelser och namn, nya som gamla, så gott vi kan, till dem som kommer efter oss.
Jag tror att det är detta som gör mig till sedare eller nordisk hedning — en hedning som utövar forn sed, nordisk sed, nordisk hedendom, eller vad man nu vill kalla det.
Jag tror att forn sed, nordisk sed, nordisk hedendom, eller vad man nu vill kalla det, är ett förhållningssätt till det vi upplever som knyter an till dem som gått före och dem som kommer efter, och till det som dessa människor gjort och kommer att göra. I detta förhållningssätt ligger, tror jag, en uppfattning om att det finns ett värde i det som dessa människor gjort och kommer att göra. I vårt utövande möter vi inte bara makterna, utan även dessa människor.
Jag tror inte att forn sed, nordisk sed, nordisk hedendom, eller vad man nu vill kalla det, är någon gemensam ”tro” på någots ”sanna natur”, någon gemensam uppfattning om vilken etik man bör leva efter, eller något gemensamt sätt att tolka eddamyter.
Forn sed, nordisk sed, nordisk hedendom, eller vad man nu vill kalla det, ger mig något att förhålla mig till. Vetskapen att någon har sjungit med trollen och hälsat rådarna före mig och att någon förmodligen kommer att göra det efter mig ger mig något slags sammanhang, trygghet och grund för mina upplevelser. Den gör mina upplevelser verkliga och levande, och ger mig möjlighet att dela dem med andra. Jag kan ta spjärn mot den i mitt utövande och i mitt liv.
Forn sed, nordisk sed, nordisk hedendom, eller vad man nu vill kalla det, gör mig levande. Den gör mig till den jag är.
Åtminstone upplever jag det så.
Martin Domeij
Ordförande och gode
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
jonas » "I natt jag drömde någonting jag aldrig drömt förut..." : ”jag drömde att jag var i en gudstjänst och att jag gick fram till altaret och sk..”
-
Lotta Hedström » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Så sant. Resonemanget går även att kläs i termer av "manligt"/"kvinnligt": För m..”
-
Anna Högman » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik för dina fina och kloka ord. Jag kommer också att släcka ljuset i k..”
-
Sandra Lindblom » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik. Det här var precis vad jag behövde för att orka gå emot de fina men..”
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
kropp ekologistisk älvor ting dröm moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vana föda ledstjärnor utiséta tor registrerat påsk metoo diser religionsfrihet alva sejd påvestenen feja personlig sed internet nutid gud standing rock asynja osynlig tiden familj insida sekulär naturens rättigheter odr årsväntan växa in i seden häfte odla fördomar kura skymning feminism kvinnlighet vårfrudagen november bifrost tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa ginnungagap monogami tomhet blotlag kläder frej val monokultur moder rådet midgård sociala medier bronsålder liberal folkräkning berättelse hälsa video utbrändhet mat earth hour jämstäldhet emma hernejärvi' ogrundand misstänksamhet ödet symbol tyr grunna äktenskap sigurd fafnesbane mimameid dakota access kurs skuld mångkultur eir skade lusse interreligiöst samhälle myter sommarsolstånd bröllop kyla etik faq bön midsommar solvända traditioner historisk sed vårblot äring förfäder ragnarök sång förnyelse trossamfund vår ceremoni tankar demokrati politik högtider gamla uppsala disablot andlig erfarenhet sed gudar känslor frigg vinter yggdrasil freja gerd samfundet forn sed sverige forn sed polyteism andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse barn natur ritual per lundberg mångfald liv alvablot jul död jord skalleper höst gemenskap carl lundbäck gudsbild disa asatro frey mörker tempel hemmet döden nornor höstdagjämningen årstider modern hedendom lek vinternätterna urd helighet lucia monoteism förmödrar kultur oden alver medlemmar stockholm årsting rune forssén emma hernejärvi hedningar förstörelse väv uppfostran myter, vetenskap, ymer nyckelord media hiero gamos makter tjänstgörande siv jötnar ukraina göteborg tranafton konst skola ägg sedvandrare tid, årstider, vår, personliga reflektioner bok filosofi tradition kommunikation skålgropsten förnimmelse julafton väven vårdande fulltrogen utbildning heliga platser tankesmedja studier ursprungsfolk gåva ordning och kaos morsdag hallar tolerans torshammare gydja beklagande organisation trana vanatro arbete källor vlogg ví identitet det implicita vintersolståndet vetenskap landskap toreblot värderingar verdandi bildning djur mytologi industrialism hlodyn jättar gudamakter polygami storm vanadis vardag edsring kristendom vårdagjämning frågor begravning blota tacksamhet skörd konferens helig plats nationalistisk eugene gendlin jolner inkluderande
Som i alla organisationer måste stadgarna utsättas för ett visst mått av tolkning när de skall appliceras på enskilda fall. Denna tolkning står ordförande och råd för i första ledet, men för att inte samfundet skall direktstyras av ordförande och råd måste en uteslutning bekräftas av påföljande årsting, där också den uteslutne medlemmen har rätt att deltaga och göra sina åsikter om uteslutningen hörda. Detta förfarande är helt igenom reglerat i våra stadgar och är alltså antaget av två på varandra följande årsting. Svaret på din fråga om detta är demokrati måste alltså bli "ja".
Det kan också påpekas att inga av de tre medlemmar som blivit uteslutna har valt att deltaga vid nästa påföljande årsting.
Mig veterligen har det under samfundets historia, eller åtminstone så långt tillbaka som jag vet, uteslutits tre personer. Två av dessa uteslöts för att de inte delade samfundets värderingar.
Ditt påstående kan alltså endast vara sant om det är så att dessa personer varit de enda som "våga[t] ha en egen uppfattning" i samfundet. Så är det naturligtvis inte. Det finns en ganska god åsiktsspridning i det här samfundet, skulle jag säga. Ibland är det givande, ibland frustrerande. Men så är det, vi är olika, och det är bra.
Däremot är det riktigt att samfundets stadgar innehåller vissa värderingar medlemmar förväntas dela. Om en medlem inte delar dessa värderingar utesluts han eller hon enligt §11. Detta har alltså hänt två gånger.
Jag hoppas att det nya året blir lättare för dig, och att du kan hitta något annat att lägga din energi på än dina negativa känslor för samfundet.
Min närvaro i livet är avhängig av seden
Rickard Frentz: Det kommer alltid finnas folk som inte gillar det man gör. Det är tråkigt när de inte kan göra sin egen grej istället för att klaga på andra, men det är sånt som händer.