Samfundet Forn Sed Sverige

 

I trygghet tillsammans växer seden

13 juli 2020 « Tillbaka
Tillsammans

Sverige är i stort ett sekulärt land. Det innebär många fördelar, inte minst att staten och kyrkan är åtskilda, att befolkningen söker mer humana källor för sin moral, samt att trosfriheten är stor vilket gör att även mindre samfund kan existera.

Det som kan anses negativt med att bo i ett land där ateism är norm, är att många troende blir bemötta med skepsis. Särskilt gäller det oss som inte tillhör någon av de kristna kyrkorna. Höjda ögonbryn, kommentarer som ”sådant kan man inte tro på” eller frågor om vi offrar människor varvas med en slags exotiskt nyfikenhet. Där vi representerar det konstiga och exotiska.

Detta gör att det är så viktigt inom samfundet att vi har en öppen och välkomnande atmosfär. Det är viktigt att alla är trygga med varandra för att vi ska kunna öppna upp och dela vår sed. I ett annars dömande samhälle ska vi åtminstone med varandra och i våra egna interna forum kunna tala om det som är viktigt för oss i seden. Vilka vi är, vad vi tror på, vilken kontakt vi har med makterna, vilka gudar vi vänder oss till, vilka seder vi följer. Detta är personliga saker och särskilt i ett sekulärt samhälle kan det kännas jobbigt. Samtidigt är så viktigt för att seden ska kunna utvecklas och leva vidare.

Samfundets värdegrund (stadgarna §6) är det som medlemmarna tillsammans har kommit överens om ska gälla för att skapa en trygg gemenskap där vi kan utveckla seden:
”Samfundet står för en medmänsklig och demokratisk livssyn och erkänner alla människors lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet, ursprung, funktionsvariation, ålder eller sexuell läggning. Samfundet står för religiös tolerans och religionsfrihet i dagens samhälle. 
Samfundet är öppet för alla som accepterar dessa värderingar.”

Det är ganska enkelt. Vill man vara medlem, så beter man sig schysst. På det sättet slipper vi att en otrygg stämning skapas. Hos oss blir ingen tystad för att de berättar att de är trans, funktionsvariationer används inte som skällsord, att medlemmarna har olika ursprung anses som en möjlighet till att berika seden med nya erfarenheter. Olika åldrar inom samfundet ger en chans att överföra kunskap till framtida hedningar.

Jag ser framför mig att samfundet och seden kommer leva i många hundra år framöver. Jag hoppas det kan ge stöd i, och kanske vara en del i lösningen på, de förändringar som klimatkatastrofen kommer innebära. Jag är tacksam att jag är med nu i början av samfundets historia, att de delar av seden vi är med att utveckla kommer att leva vidare i generationer. Vi är en länk från dåtiden till framtiden. För att det ska fungera, för att seden faktiskt ska leva vidare och samfundet vara en riktigt kraft i samhället, så måste alla medlemmar känna sig trygga hos oss. 

Linda Stiernberg, riksgydja

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

filosofi bok tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare utbrändhet skola konst ägg göteborg ukraina tyr grunna äktenskap sigurd fafnesbane mimameid dakota access kurs skuld uppfostran väv förstörelse inkluderande jolner kropp nationalistisk helig plats moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vana föda blota begravning tacksamhet registrerat kristendom edsring vardag påsk alva sejd påvestenen jättar hlodyn gudamakter nutid gud bildning verdandi värderingar toreblot landskap vetenskap vintersolståndet insida identitet ví växa in i seden häfte odla vanatro arbete organisation beklagande gydja torshammare tolerans hallar morsdag tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa tomhet blotlag kläder frej val utbildning fulltrogen vårdande väven julafton midgård skålgropsten kommunikation tradition vinternätterna lek modern hedendom lusse interreligiöst samhälle myter sommarsolstånd bröllop kyla etik faq bön midsommar solvända traditioner historisk sed vårblot politik högtider gamla uppsala disablot årstider höstdagjämningen nornor trossamfund hemmet tempel mörker jord död gemenskap höst skalleper mångfald vinter yggdrasil freja gerd per lundberg ritual andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse barn natur forn sed polyteism liv alvablot jul samfundet forn sed sverige känslor gudar sed andlig erfarenhet frigg demokrati tankar ceremoni vår döden förnyelse sång carl lundbäck gudsbild disa asatro frey urd helighet lucia monoteism förmödrar kultur oden alver medlemmar stockholm årsting rune forssén emma hernejärvi hedningar ragnarök förfäder äring folkräkning berättelse förnimmelse liberal bronsålder sociala medier heliga platser rådet moder monokultur tankesmedja studier ursprungsfolk gåva ordning och kaos monogami ginnungagap vårfrudagen bifrost november trana kvinnlighet feminism kura skymning fördomar källor vlogg det implicita årsväntan odr naturens rättigheter sekulär osynlig familj tiden standing rock asynja djur mytologi industrialism internet personlig sed feja polygami storm vanadis religionsfrihet diser metoo vårdagjämning frågor tor utiséta ledstjärnor skörd konferens eugene gendlin dröm ting älvor ekologistisk myter, vetenskap, ymer skade eir mångkultur nyckelord media hiero gamos makter tjänstgörande siv jötnar tranafton symbol ödet ogrundand misstänksamhet emma hernejärvi' jämstäldhet earth hour mat hälsa video