Nya makter
Jag har under lång tid haft en väldigt levande relation med makterna. Förutom kontakten i blot har jag i min vardag, på alldeles vanliga ställen och i alldeles vanliga sammanhang samtalat med makterna. Korta, enstaka ord, känslan av att de är där, att de svarar. Ja, ni vet.
Men så gled jag bort från det en smula. Inte så att jag aldrig talade med dem, men så att jag inte gjorde det lika ofta. Jag fick väl mer att göra inom andra områden, antar jag. Inget konstigt med det. Jag deltog fortfarande i regelbundna blot. Men jag kände att jag gled bort något från makterna, bort från den dagliga kontakten med dem. Och jag kände att jag saknade det. Jag kände att jag ville tillbaka till denna dagliga kontakt.
När jag till slut bestämde mig för att göra något åt detta, att åter försöka skaffa mig en daglig relation och dagliga samtal med makterna kändes det förstås väldigt skönt. Det var lite som att komma hem igen, efter en lång dag på jobbet eller efter en resa.
Men förutom att komma hem upptäckte jag också att något var förändrat. När jag åter öppnade mig för en vardaglig och i det närmaste ständig kontakt med makterna upptäckte jag en ny röst, som jag inte hört förut. En ny röst bland de kända makterna.
Jag vet inte vem hon är. Jag har inget namn på henne, och jag kan inte riktigt koppla samman känslan av henne, bilden jag får av henne, med någon makt jag känner sedan tidigare. Jag upplever henne som en hon, men i övrigt är hon främmande för mig.
Jag berättar det här delvis för att jag vill dela med mig om min vandring nära makterna, lite längre ifrån dem, och närmare dem igen. Men också för att jag tror att en del av min upplevelse beskriver den hedniska upplevelsen ganska väl. Vi har inte en fixt antal makter att vända oss till. Det är inte av någon annan givet vilka de är, eller vilka av dem vi skall vända oss till. Myter, nedskrivna eller muntligt traderade, kan vara bra verktyg för att lära känna makterna, att närma oss dem, men det är i det personliga mötet det verkligen händer, och ibland hjälper det inte hur många myter man än kan, hur många namn på olika makter man kan räkna upp — man kan likafullt stöta på någon helt och hållet okänd.
Seden är inte statisk eller konstant. Vi som utövar den utvecklar den ständigt, genom nya erfarenheter, med makterna och med varandra. Vi lever, upplever och skapar seden. I forntid, nutid och framtid.
Martin Domeij
Ordförande och gode
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Jocke drage » Att se på väven: ”Fenris ulvens kätting vet vi ju vad den gjordes av, Och vilka som gjorde den. Så..”
-
Daniel » Att se på väven: ”Vi sitter här och pratar om nordisk mytologi hit och dit, och det blir en del go..”
-
Ida H » Nybörjare? Detta händer på blotet!: ”Vart är nästa midsommarblot?”
-
Henrik » I trygghet tillsammans växer seden: ”Fint skrivet! ”
-
Karin Beronius » Hell Eir: ”Ibland finner man oväntade guldkorn på vägen. Jag letar egentligen efter ordet "..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
bifrost landskap begravning heliga platser sedvandrare vårdande hallar tolerans gydja tiden alva gudamakter registrerat ginnungagap påsk vetenskap studier dakota access insida val fördomar makter sociala medier bok odla ukraina nutid tranafton berättelse naturens rättigheter tradition feja kurs arbete göteborg mytologi tjänstgörande ekologistisk morsdag tid, årstider, vår, personliga reflektioner gud monokultur djur verdandi förstörelse personlig sed vanadis media utbrändhet föda skörd hälsa tyr frej november trana beklagande källor torshammare asynja tomhet konst ting eir moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vintersolståndet jämstäldhet påvestenen mimameid symbol internet vana mat utbildning fulltrogen skålgropsten blota liberal älvor kyla myter vinternätterna midsommar bön vårblot ragnarök förmödrar bröllop urd oden helighet hedningar samhälle rune forssén stockholm solvända lucia asatro disa politik högtider mörker döden ceremoni vår demokrati carl lundbäck trossamfund känslor frigg död jord skalleper mångfald freja gerd liv forn sed per lundberg barn andra religioner personlig berättelse blot livsåskådning religion natur polyteism ritual alvablot jul vinter samfundet forn sed sverige yggdrasil höst gemenskap gudar sed andlig erfarenhet frey förnyelse tankar höstdagjämningen sång gudsbild hemmet årstider gamla uppsala tempel nornor årsting förfäder disablot etik kultur faq historisk sed äring lusse sommarsolstånd interreligiöst alver lek medlemmar modern hedendom monoteism emma hernejärvi traditioner nyckelord häfte uppfostran odr bronsålder organisation industrialism metoo vardag polygami video monogami grunna tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa kläder väv myter, vetenskap, ymer gåva mångkultur vårfrudagen sejd filosofi ägg siv ledstjärnor bildning skola blotlag ogrundand misstänksamhet årsväntan osynlig inkluderande storm midgård det implicita moder tankesmedja jättar vlogg religionsfrihet kommunikation väven rådet kristendom eugene gendlin tor helig plats ví sekulär folkräkning äktenskap skade hlodyn skuld frågor ursprungsfolk ordning och kaos identitet ödet standing rock förnimmelse vanatro jolner tacksamhet julafton dröm jötnar edsring värderingar konferens växa in i seden kropp familj toreblot nationalistisk feminism sigurd fafnesbane hiero gamos