Samfundet Forn Sed Sverige

 

Nya makter

10 mars 2014 « Tillbaka

Jag har under lång tid haft en väldigt levande relation med makterna. Förutom kontakten i blot har jag i min vardag, på alldeles vanliga ställen och i alldeles vanliga sammanhang samtalat med makterna. Korta, enstaka ord, känslan av att de är där, att de svarar. Ja, ni vet.

Men så gled jag bort från det en smula. Inte så att jag aldrig talade med dem, men så att jag inte gjorde det lika ofta. Jag fick väl mer att göra inom andra områden, antar jag. Inget konstigt med det. Jag deltog fortfarande i regelbundna blot. Men jag kände att jag gled bort något från makterna, bort från den dagliga kontakten med dem. Och jag kände att jag saknade det. Jag kände att jag ville tillbaka till denna dagliga kontakt.

När jag till slut bestämde mig för att göra något åt detta, att åter försöka skaffa mig en daglig relation och dagliga samtal med makterna kändes det förstås väldigt skönt. Det var lite som att komma hem igen, efter en lång dag på jobbet eller efter en resa.

Men förutom att komma hem upptäckte jag också att något var förändrat. När jag åter öppnade mig för en vardaglig och i det närmaste ständig kontakt med makterna upptäckte jag en ny röst, som jag inte hört förut. En ny röst bland de kända makterna.

Jag vet inte vem hon är. Jag har inget namn på henne, och jag kan inte riktigt koppla samman känslan av henne, bilden jag får av henne, med någon makt jag känner sedan tidigare. Jag upplever henne som en hon, men i övrigt är hon främmande för mig.

Jag berättar det här delvis för att jag vill dela med mig om min vandring nära makterna, lite längre ifrån dem, och närmare dem igen. Men också för att jag tror att en del av min upplevelse beskriver den hedniska upplevelsen ganska väl. Vi har inte en fixt antal makter att vända oss till. Det är inte av någon annan givet vilka de är, eller vilka av dem vi skall vända oss till. Myter, nedskrivna eller muntligt traderade, kan vara bra verktyg för att lära känna makterna, att närma oss dem, men det är i det personliga mötet det verkligen händer, och ibland hjälper det inte hur många myter man än kan, hur många namn på olika makter man kan räkna upp — man kan likafullt stöta på någon helt och hållet okänd.

Seden är inte statisk eller konstant. Vi som utövar den utvecklar den ständigt, genom nya erfarenheter, med makterna och med varandra. Vi lever, upplever och skapar seden. I forntid, nutid och framtid.


Martin Domeij
Ordförande och gode

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

kläder tjänstgörande dröm jämstäldhet registrerat värderingar påsk dakota access midgård bön media vanatro fulltrogen ordning och kaos häfte odla ursprungsfolk beklagande landskap skola asynja helig plats sigurd fafnesbane äktenskap kropp ví göteborg mytologi tomhet moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr ting djur julafton tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa det implicita mimameid insida personlig sed verdandi identitet osynlig blotlag ogrundand misstänksamhet bildning årsväntan filosofi kurs ägg mångkultur vårfrudagen eir kommunikation tolerans jättar väv påvestenen förstörelse polygami video studier bronsålder lusse standing rock blota odr utbildning hiero gamos nyckelord uppfostran heliga platser skade älvor familj sedvandrare hallar tor edsring förfäder kyla ragnarök stockholm historisk sed oden helighet faq traditioner samhälle monoteism midsommar medlemmar kultur emma hernejärvi jord politik frey årstider döden gamla uppsala ceremoni freja asatro tempel carl lundbäck frigg gudsbild höst känslor andlig erfarenhet mångfald vinter jul yggdrasil ritual polyteism andra religioner barn personlig berättelse blot livsåskådning religion natur forn sed per lundberg samfundet forn sed sverige liv gerd alvablot död skalleper sed gemenskap nornor höstdagjämningen demokrati vår trossamfund högtider tankar gudar mörker hemmet sång förnyelse disa alver årsting förmödrar modern hedendom rune forssén etik hedningar äring urd lek solvända bröllop vårblot sommarsolstånd vinternätterna vårdande konst tradition nationalistisk arbete tranafton källor feminism skuld ledstjärnor berättelse sociala medier hälsa vana organisation föda vardag inkluderande tacksamhet interreligiöst vintersolståndet disablot tiden gudamakter myter, vetenskap, ymer gydja alva toreblot kristendom sekulär november begravning skålgropsten utbrändhet frågor vanadis mat fördomar symbol metoo förnimmelse jolner vlogg monogami ginnungagap väven religionsfrihet jötnar rådet konferens ekologistisk torshammare eugene gendlin trana naturens rättigheter feja tyr nutid folkräkning ödet skörd liberal val lucia bok storm industrialism vetenskap internet tankesmedja moder tid, årstider, vår, personliga reflektioner monokultur grunna växa in i seden myter