Sverige är i stort ett sekulärt land. Det innebär många fördelar, inte minst att staten och kyrkan är åtskilda, att befolkningen söker mer humana källor för sin moral, samt att trosfriheten är stor vilket gör att även mindre samfund kan existera.

Det som kan anses negativt med att bo i ett land där ateism är norm, är att många troende blir bemötta med skepsis. Särskilt gäller det oss som inte tillhör någon av de kristna kyrkorna. Höjda ögonbryn, kommentarer som ”sådant kan man inte tro på” eller frågor om vi offrar människor varvas med en slags exotiskt nyfikenhet. Där vi representerar det konstiga och exotiska.

Detta gör att det är så viktigt inom samfundet att vi har en öppen och välkomnande atmosfär. Det är viktigt att alla är trygga med varandra för att vi ska kunna öppna upp och dela vår sed. I ett annars dömande samhälle ska vi åtminstone med varandra och i våra egna interna forum kunna tala om det som är viktigt för oss i seden. Vilka vi är, vad vi tror på, vilken kontakt vi har med makterna, vilka gudar vi vänder oss till, vilka seder vi följer. Detta är personliga saker och särskilt i ett sekulärt samhälle kan det kännas jobbigt. Samtidigt är så viktigt för att seden ska kunna utvecklas och leva vidare.

Samfundets värdegrund (stadgarna §6) är det som medlemmarna tillsammans har kommit överens om ska gälla för att skapa en trygg gemenskap där vi kan utveckla seden:
”Samfundet står för en medmänsklig och demokratisk livssyn och erkänner alla människors lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet, ursprung, funktionsvariation, ålder eller sexuell läggning. Samfundet står för religiös tolerans och religionsfrihet i dagens samhälle. 
Samfundet är öppet för alla som accepterar dessa värderingar.”

Det är ganska enkelt. Vill man vara medlem, så beter man sig schysst. På det sättet slipper vi att en otrygg stämning skapas. Hos oss blir ingen tystad för att de berättar att de är trans, funktionsvariationer används inte som skällsord, att medlemmarna har olika ursprung anses som en möjlighet till att berika seden med nya erfarenheter. Olika åldrar inom samfundet ger en chans att överföra kunskap till framtida hedningar.

Jag ser framför mig att samfundet och seden kommer leva i många hundra år framöver. Jag hoppas det kan ge stöd i, och kanske vara en del i lösningen på, de förändringar som klimatkatastrofen kommer innebära. Jag är tacksam att jag är med nu i början av samfundets historia, att de delar av seden vi är med att utveckla kommer att leva vidare i generationer. Vi är en länk från dåtiden till framtiden. För att det ska fungera, för att seden faktiskt ska leva vidare och samfundet vara en riktigt kraft i samhället, så måste alla medlemmar känna sig trygga hos oss. 

Linda Stiernberg, riksgydja

Idag hyllar Samfundet Forn Sed alla mödrar och allas vår Moder Jord.

Vi vet att vi människor är en del av naturen, en del av Jorden. Idag är en bra dag att börja minnas att Jorden är levande och helig, mor till allt levande, mor till Tor och mor till oss.

Hell Moder Jord och tack mamma!

I ditt namn ger vi en penninggåva till Unicefs arbete för mödrar.

Linda Stiernberg, riksgydja

Hell Eir på Läkeberget
Stärk oss, heliga asynja

Vattnet vi tvättar oss i 
är ett blot till dig
De uppoffringar vi gör för samhällets väl
är ett blot till dig

För vår heder och din ära 
hjälper vi de gamla, svaga och utsatta
Vi hör och stödjer dem som arbetar i ditt namn
de som vårdar och sköter, 
läker och söker

Må maten vi äter vara näringsrik
Må vattnet vi dricker vara rent

I ditt namn stärker vi 
våra kroppar i skog och vid hav
vårt sinne i tysnad och stillhet
vår håg med glädje i sång, dans och lek med vänner
låt ingen stängas ute, låt ingen bli utan

Hell Eir på Läkeberget
Stärk oss, heliga asynja


Text: Linda Stiernberg, riksgydja
Illustration: Ida Korpöga Eriksson