Stadgar för Samfundet Forn Sed
Kapitel 1: Allmänt
§1. Namn
Samfundets namn är Samfundet Forn Sed Sverige, hädanefter benämnt som Samfundet.
§2. Samfundets mål och syfte
Samfundet Forn Sed Sverige är ett samfund för norrön hednisk tro och sed. Denna religion har många namn. Ibland kallas den för asatro, många föredrar begreppet forn sed. I dessa stadgar kommer begreppet forn sed att användas. Samfundets mål är att arbeta för den forna seden och för att den ska kunna uttryckas i ett andligt liv, anpassat till dagens samhälle. Samfundet ska arbeta för att den forna seden blir ett andligt alternativ, jämställd med andra religioner i Sverige.
§3. Organisation
Samfundets högsta beslutande organ är årstinget (se kap. 3). Årstinget tillsätter en styrelse som kallas rådet (se kap. 4) som fattar beslut mellan årstingen. Vidare är Samfundet indelat i ett flertal regionala enheter som kallas godeord (se §27a). Dessutom kan medlemmarna själva sluta sig samman i lokala blotlag och andra grupper (se §28).
§4. Vad forn sed är
Den forna seden är arvet från våra förfäder och förmödrar. Den har vuxit fram genom årtusenden i samspel med naturen och i öppen kontakt med andra kulturer. Forn sed syftar i grund och botten till att upprätta goda relationer mellan människor, natur och makter, till allas gagn och glädje. Forn Sed är inte bunden till blodsband eller genetisk härstamning utan är öppen för alla som finner den meningsfull. Det finns ingen grundare av vår tro lika lite som det finns ett sätt att tro, men några saker ser vi som utmärkande för forn sed:
4a. Forn sed är en levande andlig väg med rötter i norröna hedniska och folkliga seder.
4b. Forn sed utgår från naturens och tillvarons helighet.
4c. Forn sed erkänner många olika gudar, makter och andliga förhållningssätt.
4d. Forn sed uppmuntrar alla att söka sin egen andliga väg och sin egen personliga relation till makterna.
§5. Hur forn sed utövas
Inom Samfundet utövas forn sed på många olika sätt. Punkterna 5a-5f beskriver de vanliga uttryck för forn sed. Samfundet arbetar för att främja och utveckla dessa uttryck. Enskilda medlemmar behöver inte aktivt utöva alla de nedanstående uttrycken, men däremot respektera dem som en del av Samfundets verksamhet och hållning.
5a. Vi utövar seden genom blotande till våra norröna gudar och naturväsen. Vi offrar inte levande djur i ceremonier som arrangeras av Samfundet.
5b. Vi utövar seden i samklang med naturens växlingar och årets högtider.
5c. Vi utövar seden genom att helighålla de olika övergångarna i människans livslopp, alltifrån namngivningar till begravningar.
5d. Vi utövar seden genom att vårda, värna och väcka de heliga platserna i landskapet.
5e. Vi utövar seden genom att utforska och bevara ”de klokas” kunskaper och den folkliga magin, såsom örtmagi, sejd och skyddsrunor.
5f. Vi utövar seden genom olika kreativa och kulturella uttryck såsom sång, dans, musik, matkultur, skaldekonst, berättande och hantverk.
5g.Vi utövar seden genom att utforska den forna sedens myter, världsbild och kosmologi.
5h.Vi utövar seden genom vardagliga och personliga bruk och ceremonier, där vi möter makterna.
5i. Vi utövar seden genom att leva med heder och livsbejakelse i våra relationer till människor, natur och makter.
Kapitel 2: Medlemskap
§6. Medlemskapet och Samfundets värderingar
Samfundet står för en medmänsklig och demokratisk livssyn och erkänner alla människors lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet, ursprung, funktionsvariation, ålder eller sexuell läggning. Samfundet står för religiös tolerans och religionsfrihet i dagens mångkulturella samhälle.
Samfundet är öppet för alla som accepterar dessa värderingar.
§7. Medlemmars skyldigheter
Medlemmar är skyldiga att erlägga de avgifter och följa de beslut som fattas av rådet och årstinget. Vidare är medlemmar skyldiga vid utövandet av seden iaktta Samfundet stadgar.
§8. Att bli medlem
Endast fysiska personer kan bli medlemmar i Samfundet. Medlemskap i Samfundet erhålls efter personlig ansökan. Ansökan görs genom att fylla i den av Samfundet utarbetade inträdesblanketten samt genom betalning av inträdesavgift.
Därefter ska ansökan godkännas av rådet, eller av den som rådet utser.
§8a. Beviljande av medlemskap
Medlemskap ska inte beviljas för personer som inte godtar kraven i 6-8 §§.
§9. Inträdesavgift och andra medlemsavgifter
Inträdesavgiftens storlek beslutas av årstinget. Förutom inträdesavgiften beslutar årstinget också om årliga medlemsavgifter – årsavgift - och andra avgifters storlek.
§10. Att avsäga sig medlemskapet
Medlemskap gäller livet ut eller tills medlemmen aktivt anmäler utträde. Medlem som önskar att avsäga sig medlemskapet ska skriftligen meddela detta till rådet.
§11. Uteslutning av medlemmar eller blotlag
Medlem eller blotlag som verkat i strid med stadgarna, framfört uppfattningar som står i strid med dessa eller på annat sätt verkat så att Samfundet riskerar att skadas, kan begäras uteslutna. Begäran om uteslutning lämnas skriftligen till rådet, eller direkt till ordförande.
Innan rådet fattar beslut om uteslutning ska den som riskerar att bli utesluten ges tillfälle att yttra sig. Detta kan ske skriftligen eller, om den som riskerar att bli utesluten begär detta, genom personligt möte eller telefon- eller videomöte med rådet. Vid detta samtal har den medlem som riskerar uteslutning rätt att ha ett vittne närvarande.
Uteslutning beslutas av rådet. Om medlem eller blotlag uppenbart har brutit mot regler i §6, §7 eller §8, kan ordföranden besluta om omedelbar, interimistisk, uteslutning. Detta beslut ska bekräftas av rådet inom en månad för att därefter äga giltighet.
Utesluten medlem har rätt att få rådets beslut prövat vid påföljande årsting.
§12. Samfundet som medlem i andra organisationer
Samfundet kan vara medlem i samarbetsgrupper och paraplyorganisationer. Årstinget beslutar om sådant medlemskap. Årstinget utser också representanter till eventuella samarbetsorgan. Dessa beslut kan delegeras till rådet.
För det fall Samfundet under verksamhetsåret ingår i nya sådana organ och grupper har rådet möjlighet att interimistiskt utse en representant.
Kapitel 3: Årstinget
§13. Allmänt
Årstinget är Samfundets högsta beslutande organ. Det ska äga rum under någon helg mellan vårdagjämning och 30:e april på plats som beslutas av rådet.
§14. Sammankallande av årsting
Ordföranden ansvarar för kallelsen till årstinget. Kallelsen ska utgå minst 30 dagar i förväg och ska innehålla en preliminär dagordning samt valberedningens förslag. Kallelsen ska utgå via e-post, Samfundets hemsida eller papperspost.
Medlemmarna ansvarar själva för att Samfundet har tillgång till deras aktuella adress.
Om en medlem anser att kallelsen inte utgått på korrekt sätt kan denna inkomma med en skriftlig protest till Samfundets granskare. I så fall ska granskarna bedöma om felet är så allvarligt att extra årsting måste inkallas. Ett sådant extra årsting ska ta ställning till om årstinget ska ogiltigförklaras. Ogiltigförklaras det förra årstinget ersätts det av det extra årstinget. Ett klagomål enligt ovan måste vara granskare tillhanda senast den 10 maj aktuellt år.
§15. Valberedning
Inför varje årsmöte ska en valberedning utses. Valberedningen väljs normalt av föregående årsting, men detta kan också delegeras till rådet. Om rådet utser en valberedning ska medlemmarna i valberedningen ha presenterats för Samfundet minst en månad före årstinget.
Valberedningen har till uppgift att ta fram ett förslag på rådets sammansättning enligt §20, föreslå granskare samt en ny valberedning. Dessa förslag måste skickas med i kallelsen till årsmötet.
Valberedningen måste bestå av minst två medlemmar varav högst en får vara ledamot i sittande råd.
§16. Motionsförfarande
Motioner till årstinget ska skriftligen ha inkommit till ordföranden senast 31 januari aktuellt år. Alla motioner som inlämnats i tid ska behandlas på årstinget. Motioner eller förslag som inkommit senare ska, om möjligt, ändå föras upp, alternativt behandlas under punkten övriga frågor.
§17. Årstingets uppgifter
Vid årsting skall följande punkter avhandlas och om nödvändigt avgöras genom omröstning.
a. Godkännande av dagordningen
b. Upprättande av röstlängd (se §18) inklusive notering av fullmakter.
c. Val av mötesfunktionärer
d. Frågan kring huruvida tinget utlyst i rätt tid.
e. Ordförandes årsberättelse gällande hela organisationens utveckling och förändring.
f. Riksgode/Riksgydjas årsberättelse gällande den andliga verksamheten och frågor som berör denna.
g. Verksamhetens granskares årsrapport.
h. Kassörens årsberättelse gällande ekonomiska frågor.
i. De ekonomiska granskarnas årsrapport.
j. Fråga om bokslutets fastställande.
k. Fråga om ansvarsfrihet för de förtroendevalda.
l. Val av nya granskare för ekonomin och verksamheten.
m. Val av ordförande, kassör, ledamöter, eventuella suppleanter, riksgode, riksgydja, valberedning samt övriga förtroendevalda.
n. Beslut om årsavgifter för det kommande året.
o. Godkännande av verksamhetsplan och budget för det kommande året.
p. Motioner.
q. Övriga frågor.
r. Meddelande om var och när tingsprotokollet finns tillgängligt.
§18. Röstregler
Alla omröstningar på årstinget sker öppet. Myndiga medlemmar som – ifall sådan tagits ut – erlagt årsavgift för innevarande år och i övrigt fullgjort sina skyldigheter mot Samfundet har rätt att rösta i alla ärenden som behandlas på årstinget.
För rösträtt krävs att medlem är närvarande eller representerad genom fullmakt enligt §18a.
Vid beslut krävs enkel majoritet. Vid lika röstetal äger den sittande ordföranden utslagsröst.
§18a. Fullmakt
Medlem (fullmaktsgivare) kan genom fullmakt låta sig representeras av annan medlem (fullmaktstagare) på årsting. Fullmaktstagaren måste vara fysiskt närvarande vid årstinget.
Fullmakt gäller som närvaro enligt §18. Fullmakten ska vara skriftlig och innehålla såväl fullmaktsgivares som fullmaktstagares personnummer, för- och efternamn samt vara undertecknad av båda.
Medlem får endast vara fullmaktstagare för en (1) annan medlem per årsting. Samtliga fullmakter ska presenteras vid röstlängdens upprättande, överlämnas till mötessekreteraren samt arkiveras som bilaga till tingsprotokollet.
§19. Extra årsting
Rådet kan besluta om att utlysa extra årsting. Minst tre veckor måste gå mellan ordinarie och extra årsting samt vice versa. Ett extra årsting äger samma befogenheter som ett ordinarie men är inte skyldigt att avhandla alla punkter under §17.
Om granskarna under pågående verksamhetsår upptäcker grova oegentligheter kan de tillsammans inkomma med en skriftlig begäran till rådet om att ett extra årsmöte ska utlysas. Rådet ska då utlysa och kalla till extra årsting inom två veckor från det att begäran inkommit. Gör rådet inte detta inom utsatt tid kan granskarna själva skicka ut kallelse till extra årsting.
Kapitel 4: Rådet och andra förtroendevalda
§20. Rådets sammansättning
Rådet fungerar som Samfundets styrelse. Rådet ska bestå av minst fem personer vilka ska vara medlemmar av Samfundet samt - ifall sådan tagits ut - erlagt årsavgift för innevarande år och i övrigt fullgjort sina skyldigheter mot Samfundet. I rådet ska finnas ordförande, kassör, riksgode och/eller riksgydja samt övriga ledamöter.
Vicefunktioner eller andra poster och ansvarsområden inom rådet kan utses av årstinget eller av rådet inbördes.
Vicefunktioner kan kombineras med ordinarie funktioner, dock inte två ordinarie funktioner med varandra. Rådet är beslutsför endast om minst tre av dessa ledamöter är närvarande.
§21. Rådets uppgifter och arbetssätt
21a. Rådets ansvarsområden
Rådet ska:
- genomdriva beslut som fattas vid årstinget, exempelvis genom att ge rådsmedlemmar och andra personer uppdrag.
- utarbeta ramar för arbetet åt ordförande, kassör och eventuella arbetsgrupper inom Samfundet.
- fortlöpande hålla sig informerat om arbetsgruppers verksamhet.
- granska och besluta om material som ska publiceras i Samfundets namn, såsom informationsmaterial, böcker, internetsidor och artiklar.
Rådet kan besluta om att olika arbetsuppgifter kan delegeras, löpande eller för enstaka tillfällen.
Rådet utser godar och gydjor (se §27).
21b. Rådsmöten
Rådet ska samlas till rådsmöte minst en gång om året. I övrigt samlas rådet enligt uppgjord tidplan eller då minst en fjärdedel av rådets medlemmar så kräver. Även ordföranden ensam kan kalla till rådsmöte.
Före varje rådsmöte ska samtliga rådsmedlemmar och granskarna få en skriftlig kallelse, senast två veckor i förväg. Till denna kallelse bör även en dagordning bifogas.
Rådet beslutar i de olika frågorna genom öppna omröstningar, där varje ledamot har en röst. Röst kan avges vid mötet eller via elektronisk kommunikation i förväg eller under mötet.
Samtliga rådsmöten ska protokollföras och justerat protokoll sändas till samtliga rådsmedlemmar och granskare inom en månad.
21c. Beslut utanför rådsmöte
I fall där beslut måste fattas akut kan rådet fatta dessa genom att ordföranden inhämtar rådsmedlemmarnas uppfattning via e-post eller telefon. Sådana beslut måste sedan ratificeras på följande rådsmöte för att vara giltigt.
§22. Poster inom rådet och deras ansvarsområden
Rådets uppgifter sköts av rådet som helhet. I rådet ingår särskilda funktionärer med respektive ansvarsområden enligt följande:
22a. Ordförandens uppgifter
Ordförande väljs vid årstinget och har som uppgift att sköta det löpande arbetet mellan rådsmötena. Ordförande har ansvaret för att tidning, löpande medlemsinformation och kallelser sänds ut. Vidare ska ordföranden hålla sig informerad om eventuella arbetsgruppers arbete. Ordförande ska utlysa och administrera rådsmöten och årsting. (Se denna punkt.)
Ordförande har utslagsröst vid rådets möten.
Ordförande tecknar självständigt Samfundets firma.
22b. Kassörens uppgifter
Kassör väljs av årstinget och ska ha ansvaret för det löpande ekonomiska arbetet. Kassören ska ta fram regelbundna ekonomiska rapporter och bokslut samt leda arbetet för att ta fram årliga budgetförslag.
Kassör ska lämna förslag på kontoplan, attestinstruktioner och attestgränser för Samfundets förtroendevalda till rådet.
Kassören tecknar självständigt Samfundets firma.
22c. Riksgodens/Riksgydjans uppgifter
Riksgode och/eller riksgydja väljs av årstinget och ska vara medlemmar av Samfundet samt - ifall sådan tagits ut - erlagt årsavgift för innevarande år och i övrigt fullgjort sina skyldigheter mot Samfundet. Denne eller dessa ska vara gode eller gydja i Samfundet och valda enligt §27.
Om möjligt bör det finnas en riksgode och en riksgydja. Denne eller dessa ansvarar för Samfundets andliga verksamhet. De ansvarar för fördjupning och vidareutveckling av seden och det ceremoniella arbetet och samordnar goderingens verksamhet.
Detta sker genom att stödja blotgodar och blotgydjor inom Samfundet och genom att ansvara för utbildning av godar och gydjor. Riksgode/riksgydja ansvarar också för att årstidsbundna blot utförs.
Riksgode/riksgydja ska lämna en årsberättelse gällande den andliga verksamheten och frågor som berör denna till årstinget.
§23. Granskare
Minst två granskare utses vid årstinget. Minst en ska granska det ekonomiska arbetet (och därmed fungera som revisor), och minst en ska granska den övriga verksamheten. Granskarna ska skriftligen presentera sin rapport före varje årsting. I denna rapport ska granskaren förorda ansvarsfrihet för det sittande rådet eller yrka på avslag därför.
Granskarna får ej vara medlemmar av rådet. De behöver ej vara medlemmar i Samfundet.
§24. Övriga förtroendevalda
Övriga förtroendevalda kan väljas om årstinget finner det lämpligt. Det är då årstinget som specificerar ansvarområden och uppdrag. Årstinget kan även delegera detta till rådet.
§25. Förtroendevaldas mandatperiod
Den normala mandatperioden för förtroendevalda inom Samfundet är två år. Årstinget kan dock besluta att välja en förtroendevald för längre eller kortare tid. Mandatperioden ska dock alltid vara minst ett och högst fyra år.
§26. Ersättning till förtroendevalda
Förtroendevaldas utgifter bekostas av dem själva, om inget annat beslutats vid rådsmöte eller årsting.
Kapitel 5. Lokal organisation och verksamhet
§27. Goderingen
Goderingen består av Samfundets godar och gydjor. De väljs av rådet och ska vara medlemmar av Samfundet samt - ifall sådan tagits ut - erlagt årsavgift för innevarande år och i övrigt fullgjort sina skyldigheter mot Samfundet.
Goderingens godar och gydjor har som uppgift att erbjuda andlig service för Samfundets medlemmar. En gode eller en gydja inom Samfundet bör:
-kunna hålla årsblot och erbjuda livstegsriter.
-kunna ge medlemmar andlig vägledning och själavård.
-kunna utbilda i och ge rådgivning om ceremoniellt arbete.
-uppvisa personlig mognad.
-ha kunskap om sedens myter, världsbild och kosmologi.
-vara en god talare och ha grundläggande kunskap i skaldekonst.
27a. Godeord
Samfundet är indelat i geografiska enheter som kallas godeord. Ett godeord är en regional administrativ enhet vars syfte är att underlätta kontakt och ge service åt medlemmar i regionen.
Rådet bestämmer antalet godeord i Sverige och deras geografiska indelning.
Varje godeord ska ha en kontaktperson och bör ha en eller flera godar och gydjor. Kontaktpersonen kan vara, men behöver inte vara, en av dessa godar eller gydjor.
27b. Kontaktpersoner
Godeordets kontaktpersoner utses av rådet och ska vara medlemmar av Samfundet samt - ifall sådan tagits ut - erlagt årsavgift för innevarande år och i övrigt fullgjort sina skyldigheter mot Samfundet. De fungerar som en kontaktlänk mellan medlemmar inom godeordet samt har kontakt med rådet och goderingen.
§28. Blotlag
Ett blotlag är en lokal sammanslutning av personer som utövar seden tillsammans. Blotlagen bildas på frivillig basis och kan ansöka till rådet om att bli knutna till Samfundet. Ett blotlag som är knutet till Samfundet är skyldigt att bedriva sin verksamhet i enlighet med Samfundets stadgar. Blotlaget har rätt att söka ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd från Samfundet.
I ett blotlag kan även personer som inte är medlemmar i Samfundet ingå så länge dessa ställer sig bakom Samfundets stadgar och värderingar.
28a. Blotgode/blotgydja
Blotgode/blotgydja kallas den som leder ett enskilt blot. Blotgode /blotgydja är man bara under den tid som blotet pågår, det är alltså inte en officiell post inom Samfundet.
Kapitel 6: Medlemstidning
§29. Informationskanaler
Rådet skall säkerställa att regelbunden information om Samfundets aktiviteter och kunskap om seden når medlemmarna genom digitala nyhetsbrev, bloggar eller andra kanaler. En av dessa kanaler ska vara Samfundets medlemstidning som utges av en av rådet utsedd redaktion vilken leds av en redaktör. Redaktör såväl som ansvarig utgivare utses av rådet. Dessa kan, men behöver inte, utgöras av samma person.
§30. Prenumeration
Medlemmar som betalat årsavgift, om sådan beslutats, ska erhålla medlemstidningen under förutsättning att denna utges under året. Under första året som medlem ingår prenumeration på medlemstidningen i inträdesavgiften. Även personer och/eller organisationer som inte är medlemmar i Samfundet kan betala för att prenumerera på medlemstidningen. Årstinget beslutar om prenumerationsavgift för icke-medlemmar.
Kapitel 7: Ändring av stadgarna
§31. Förfarande för stadgeändring
Förslag till stadgeändringar kan lämnas av medlem i Samfundet genom motion och ska meddelas till övriga medlemmar i samband med kallelse till årsting eller extra årsting.
Ändring av eller tillägg till dessa stadgar kan ske genom beslut om detta på två på varandra följande årsting (eller på ett årsting följt av ett extra årsting, se §19).
Kapitel 8: Upplösning av Samfundet
§32. Förfarande vid upplösning av Samfundet
Förslag till upplösning kan lämnas av medlem i Samfundet genom motion och ska meddelas till övriga medlemmar i samband med kallelse till årsting eller extra årsting.
För att upplösa Samfundet krävs tvåtredjedels majoritet för förslaget vid två på varandra följande årsting eller extra årsting.
Vid Samfundets upplösning ska två personer utses som har som uppgift att fördela Samfundets tillgångar till i första hand kvarvarande blotlag, så att Samfundets målsättning främjas bäst.
Beslut om Samfundets upplösning ska meddelas med sex månaders varsel.
Dessa stadgar antogs slutgiltigt vid extra årsting den 17:e oktober 2009
Beslut om ändring av §9 fattat vid ordinarie årsting 2012 samt 2013. Konsekvensändring till följd av detta utförd av §30.
Beslut om tillägg av §5g-i fattades vid ordinarie årsting 2015 samt 2016.
Beslut om ändring av §13, 17f, 20, 22c fattat vid ordinarie årsting 2017 och 2018.
Beslut om ändring av §6,8, 11, 29, tillägg av §8a, 18a samt allmän redaktionella ändringar fattat vid ordinarie årsting 2019 och 2020.
Beslut om ändring av §6 första stycket fattat vid ordinarie årsting 2020 och 2021.
Beslut om ändring av §18 andra stycket fattat vid ordinarie årsting 2021 och 2022.
Beslut om ändringar av §18, §20, §22c, §27, §27a, §27b fattades vid årsting 2023