Samfundet Forn Sed Sverige

 

En helig tillvaro

16 juni 2013 « Tillbaka

I samfundets stadgar skriver vi att Forn sed  utgår från naturens och tillvarons helighet.

Vad betyder det egentligen? Hur kan vi se på detta med helighet? Och får det några etiska och rentav politiska konsekvenser?

Jag lyssnade en gång på en föreläsning av socialantropologen Mikael Kurkiala. Han talade bland annat om helighet utifrån sina erfarenheter av att ha levt med och studerat lakotaindianerna i nordamerika. Han menade att om något är heligt innebär det att det är kränkningsbart. Det vill säga: Det kan utsättas för kränkande behandling. Om det inte vore kränkningsbart skulle det bara vara ett objekt vi skulle kunna behandla hur vi ville utan några moraliska betänkligheter.

Eller för att vända på det. Det som är heligt kräver respekt och hänsyn.

I det vikingatida samhället talades det om manhelgd. Alla fria personer hade denna helighet/helgd vilket innebar att de hade rätt till fred och säkerhet, att visas respekt. Tankarna leder osökt till vår tids deklaration om mänskliga rättigheter, men den senare är mer inkluderande då den inte gör skillnad på fri och ofri, utan alla människor tillerkänns rättigheter. Men grundtanken är ändå densamma.

Att vi säger att naturen och tillvaron är helig får i detta perspektiv en närmast omvälvande betydelse. Utifrån tolkningen ovan om vad helighet innebär, så skulle det betyda att allting är kränkningsbart, och därför bör bemötas med respekt, lyhördhet och hänsyn. Ingenting kan ses som enbart ett objekt att utnyttja enligt godtycke. 

Helighet är ett ord som ofta är kopplat till andlighet och religion. Rättigheter är mer kopplat till moral och juridik. Men jag menar att rättigheternas grund ytterst vilar på uppfattningar om vad vi anser vara heligt. Så en konsekvens av vår syn på naturen som helig, borde vara att (resten av) naturen har rättigheter, på samma sätt som vi människor har rättigheter.

Idag växer det också fram en rörelse för naturens rättigheter runtom i världen. Equador har slagit fast Moder Jords rättigheter i sin grundlag, och även Bolivia har skrivelser om Moder Jords rättigheter i sina lagtexter. Över 20 kommuner/städer i USA tillerkänner de lokala ekosystemen rättigheter. Under senaste miljötoppmötet i Rio fördes det fram förslag om att FN skulle anta en deklaration om naturens rättigheter. En stor inspiration för denna rörelse är urfolkens kosmologier som ser jorden, naturen och tillvaron som helig. Den forna seden har många starka beröringspunkter med dessa kosmologier. Deklarationer om naturens rättigheter torde inte vara främmande för oss hedningar. Vi ser vårt landskap och vår givmilda jord som helig. Vi ser gudarnas närvaro i bergen och skogarna, i korpens susande himmelsflykt och i bockens styrka. Vi förstår världen och universum genom bilden av ett högt och heligt träd, evigt grönskande. Våra mytologiska berättelser ger näring till en livssyn som enkelt kan kopplas till tanken på att tillerkänna jorden och tillvaron rättigheter. Jag menar att vi som samfund därför mycket väl skulle kunna träda fram i denna fråga och aktivt verka för att Sverige och FN tillerkänner naturen lagstadgade rättigheter.

Det land är heligt
som jag ligga ser
asar och alver nära
(Grímnismál 4)

Läs mer om naturens rättigheter: 

Nätverket Lodyn

The alliance for the rights of nature

Henrik Hallgren, Rådsgode





 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

ödet identitet ordning och kaos ursprungsfolk frågor skuld äktenskap nutid tranafton berättelse naturens rättigheter tradition helig plats tor arbete göteborg mytologi tjänstgörande ekologistisk morsdag tid, årstider, vår, personliga reflektioner jättar tankesmedja moder det implicita midgård storm inkluderande osynlig årsväntan ogrundand misstänksamhet blotlag skola ägg frej november trana beklagande källor torshammare mångkultur väv konst ting kläder tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa grunna monogami video polygami vardag metoo industrialism organisation bronsålder odr uppfostran blota liberal bifrost landskap vårdande feminism nationalistisk toreblot familj kropp värderingar konferens alva gudamakter registrerat ginnungagap påsk vetenskap studier dakota access insida val lek alver interreligiöst sommarsolstånd lusse äring historisk sed faq kultur etik disablot förfäder årsting traditioner emma hernejärvi monoteism modern hedendom medlemmar högtider mörker döden ceremoni vår demokrati carl lundbäck trossamfund asatro disa politik sed gudar gemenskap höst andlig erfarenhet vinter jul alvablot mångfald polyteism ritual barn andra religioner personlig berättelse blot livsåskådning religion natur per lundberg forn sed samfundet forn sed sverige yggdrasil liv gerd freja skalleper jord död frigg känslor gamla uppsala tempel nornor frey förnyelse tankar höstdagjämningen sång gudsbild hemmet årstider midsommar vinternätterna myter kyla lucia solvända stockholm rune forssén samhälle hedningar helighet oden urd bröllop förmödrar ragnarök vårblot bön standing rock förnimmelse vanatro jolner tacksamhet julafton dröm jötnar edsring tiden gydja tolerans hallar växa in i seden sedvandrare heliga platser begravning sigurd fafnesbane hiero gamos nyckelord häfte älvor skålgropsten fulltrogen utbildning mat vana internet symbol mimameid påvestenen jämstäldhet vintersolståndet moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr eir myter, vetenskap, ymer gåva tomhet asynja sejd filosofi vårfrudagen siv ledstjärnor bildning tyr hälsa skörd föda utbrändhet media vanadis personlig sed förstörelse verdandi djur monokultur gud religionsfrihet kommunikation vlogg rådet kristendom eugene gendlin väven kurs feja sekulär folkräkning ví skade hlodyn ukraina odla bok sociala medier makter fördomar