Samfundet Forn Sed Sverige

 

En helig tillvaro

16 juni 2013 « Tillbaka

I samfundets stadgar skriver vi att Forn sed  utgår från naturens och tillvarons helighet.

Vad betyder det egentligen? Hur kan vi se på detta med helighet? Och får det några etiska och rentav politiska konsekvenser?

Jag lyssnade en gång på en föreläsning av socialantropologen Mikael Kurkiala. Han talade bland annat om helighet utifrån sina erfarenheter av att ha levt med och studerat lakotaindianerna i nordamerika. Han menade att om något är heligt innebär det att det är kränkningsbart. Det vill säga: Det kan utsättas för kränkande behandling. Om det inte vore kränkningsbart skulle det bara vara ett objekt vi skulle kunna behandla hur vi ville utan några moraliska betänkligheter.

Eller för att vända på det. Det som är heligt kräver respekt och hänsyn.

I det vikingatida samhället talades det om manhelgd. Alla fria personer hade denna helighet/helgd vilket innebar att de hade rätt till fred och säkerhet, att visas respekt. Tankarna leder osökt till vår tids deklaration om mänskliga rättigheter, men den senare är mer inkluderande då den inte gör skillnad på fri och ofri, utan alla människor tillerkänns rättigheter. Men grundtanken är ändå densamma.

Att vi säger att naturen och tillvaron är helig får i detta perspektiv en närmast omvälvande betydelse. Utifrån tolkningen ovan om vad helighet innebär, så skulle det betyda att allting är kränkningsbart, och därför bör bemötas med respekt, lyhördhet och hänsyn. Ingenting kan ses som enbart ett objekt att utnyttja enligt godtycke. 

Helighet är ett ord som ofta är kopplat till andlighet och religion. Rättigheter är mer kopplat till moral och juridik. Men jag menar att rättigheternas grund ytterst vilar på uppfattningar om vad vi anser vara heligt. Så en konsekvens av vår syn på naturen som helig, borde vara att (resten av) naturen har rättigheter, på samma sätt som vi människor har rättigheter.

Idag växer det också fram en rörelse för naturens rättigheter runtom i världen. Equador har slagit fast Moder Jords rättigheter i sin grundlag, och även Bolivia har skrivelser om Moder Jords rättigheter i sina lagtexter. Över 20 kommuner/städer i USA tillerkänner de lokala ekosystemen rättigheter. Under senaste miljötoppmötet i Rio fördes det fram förslag om att FN skulle anta en deklaration om naturens rättigheter. En stor inspiration för denna rörelse är urfolkens kosmologier som ser jorden, naturen och tillvaron som helig. Den forna seden har många starka beröringspunkter med dessa kosmologier. Deklarationer om naturens rättigheter torde inte vara främmande för oss hedningar. Vi ser vårt landskap och vår givmilda jord som helig. Vi ser gudarnas närvaro i bergen och skogarna, i korpens susande himmelsflykt och i bockens styrka. Vi förstår världen och universum genom bilden av ett högt och heligt träd, evigt grönskande. Våra mytologiska berättelser ger näring till en livssyn som enkelt kan kopplas till tanken på att tillerkänna jorden och tillvaron rättigheter. Jag menar att vi som samfund därför mycket väl skulle kunna träda fram i denna fråga och aktivt verka för att Sverige och FN tillerkänner naturen lagstadgade rättigheter.

Det land är heligt
som jag ligga ser
asar och alver nära
(Grímnismál 4)

Läs mer om naturens rättigheter: 

Nätverket Lodyn

The alliance for the rights of nature

Henrik Hallgren, Rådsgode





 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

alva liberal storm helig plats odla ekologistisk nutid vanadis kropp skola det implicita konferens uppfostran mytologi förnimmelse tor fördomar monogami beklagande industrialism tid, årstider, vår, personliga reflektioner arbete växa in i seden värderingar verdandi kurs skålgropsten djur kristendom demokrati mångkultur tyr jättar trana tomhet bildning insida ví identitet tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa personlig sed feminism osynlig vlogg heliga platser odr video källor sociala medier skuld grunna nationalistisk dakota access trossamfund bön myter blotlag monokultur tolerans berättelse inkluderande påvestenen vårfrudagen polygami hälsa tacksamhet vinternätterna kyla årsting rune forssén medlemmar historisk sed helighet stockholm hedningar solvända jord modern hedendom vårblot kultur urd äring hemmet mörker gamla uppsala politik döden årstider forn sed tankar nornor förnyelse höstdagjämningen vår jul känslor död mångfald per lundberg gerd alvablot ritual natur barn livsåskådning blot personlig berättelse religion andra religioner polyteism liv samfundet forn sed sverige vinter yggdrasil gemenskap skalleper höst andlig erfarenhet tempel frey sed gudsbild högtider frigg carl lundbäck sång freja ceremoni gudar förfäder traditioner disa emma hernejärvi ragnarök monoteism förmödrar oden etik lek faq alver midsommar bröllop samhälle sommarsolstånd väv mat folkräkning metoo tiden mimameid fulltrogen ägg religionsfrihet interreligiöst rådet jämstäldhet ödet kläder skade konst utbrändhet vardag nyckelord hallar standing rock ledstjärnor familj studier hiero gamos väven media midgård begravning ting föda äktenskap bronsålder myter, vetenskap, ymer förstörelse sekulär kommunikation ursprungsfolk gudamakter val november gydja ogrundand misstänksamhet filosofi tankesmedja vårdande påsk frågor tjänstgörande internet älvor moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr tranafton jötnar sigurd fafnesbane ginnungagap utbildning naturens rättigheter dröm skörd göteborg vetenskap landskap eugene gendlin ordning och kaos feja