Samfundet Forn Sed Sverige

 

En helig tillvaro

16 juni 2013 « Tillbaka

I samfundets stadgar skriver vi att Forn sed  utgår från naturens och tillvarons helighet.

Vad betyder det egentligen? Hur kan vi se på detta med helighet? Och får det några etiska och rentav politiska konsekvenser?

Jag lyssnade en gång på en föreläsning av socialantropologen Mikael Kurkiala. Han talade bland annat om helighet utifrån sina erfarenheter av att ha levt med och studerat lakotaindianerna i nordamerika. Han menade att om något är heligt innebär det att det är kränkningsbart. Det vill säga: Det kan utsättas för kränkande behandling. Om det inte vore kränkningsbart skulle det bara vara ett objekt vi skulle kunna behandla hur vi ville utan några moraliska betänkligheter.

Eller för att vända på det. Det som är heligt kräver respekt och hänsyn.

I det vikingatida samhället talades det om manhelgd. Alla fria personer hade denna helighet/helgd vilket innebar att de hade rätt till fred och säkerhet, att visas respekt. Tankarna leder osökt till vår tids deklaration om mänskliga rättigheter, men den senare är mer inkluderande då den inte gör skillnad på fri och ofri, utan alla människor tillerkänns rättigheter. Men grundtanken är ändå densamma.

Att vi säger att naturen och tillvaron är helig får i detta perspektiv en närmast omvälvande betydelse. Utifrån tolkningen ovan om vad helighet innebär, så skulle det betyda att allting är kränkningsbart, och därför bör bemötas med respekt, lyhördhet och hänsyn. Ingenting kan ses som enbart ett objekt att utnyttja enligt godtycke. 

Helighet är ett ord som ofta är kopplat till andlighet och religion. Rättigheter är mer kopplat till moral och juridik. Men jag menar att rättigheternas grund ytterst vilar på uppfattningar om vad vi anser vara heligt. Så en konsekvens av vår syn på naturen som helig, borde vara att (resten av) naturen har rättigheter, på samma sätt som vi människor har rättigheter.

Idag växer det också fram en rörelse för naturens rättigheter runtom i världen. Equador har slagit fast Moder Jords rättigheter i sin grundlag, och även Bolivia har skrivelser om Moder Jords rättigheter i sina lagtexter. Över 20 kommuner/städer i USA tillerkänner de lokala ekosystemen rättigheter. Under senaste miljötoppmötet i Rio fördes det fram förslag om att FN skulle anta en deklaration om naturens rättigheter. En stor inspiration för denna rörelse är urfolkens kosmologier som ser jorden, naturen och tillvaron som helig. Den forna seden har många starka beröringspunkter med dessa kosmologier. Deklarationer om naturens rättigheter torde inte vara främmande för oss hedningar. Vi ser vårt landskap och vår givmilda jord som helig. Vi ser gudarnas närvaro i bergen och skogarna, i korpens susande himmelsflykt och i bockens styrka. Vi förstår världen och universum genom bilden av ett högt och heligt träd, evigt grönskande. Våra mytologiska berättelser ger näring till en livssyn som enkelt kan kopplas till tanken på att tillerkänna jorden och tillvaron rättigheter. Jag menar att vi som samfund därför mycket väl skulle kunna träda fram i denna fråga och aktivt verka för att Sverige och FN tillerkänner naturen lagstadgade rättigheter.

Det land är heligt
som jag ligga ser
asar och alver nära
(Grímnismál 4)

Läs mer om naturens rättigheter: 

Nätverket Lodyn

The alliance for the rights of nature

Henrik Hallgren, Rådsgode





 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

inkluderande jolner kropp nationalistisk helig plats moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vana föda blota tor frågor metoo vardag påsk alva sejd påvestenen jättar hlodyn gudamakter nutid gud industrialism asynja standing rock tiden familj osynlig sekulär naturens rättigheter odr årsväntan det implicita vlogg källor fördomar arbete beklagande feminism torshammare tolerans gydja ginnungagap monogami ordning och kaos gåva kläder frej val monokultur moder rådet heliga platser sociala medier bronsålder liberal förnimmelse berättelse folkräkning video hälsa sedvandrare tid, årstider, vår, personliga reflektioner konst ägg göteborg ukraina ödet grunna äktenskap tyr makter hiero gamos kurs skuld mångkultur eir skade myter, vetenskap, ymer hedningar samhälle emma hernejärvi årsting stockholm medlemmar alver oden kultur midsommar monoteism lucia helighet urd vinternätterna lek ragnarök disablot sång förnyelse döden vår ceremoni tankar demokrati politik högtider gamla uppsala carl lundbäck gemenskap höst skalleper jord död jul alvablot liv mångfald per lundberg ritual natur barn personlig berättelse blot livsåskådning religion andra religioner polyteism forn sed samfundet forn sed sverige gerd freja yggdrasil vinter frigg känslor gudar sed andlig erfarenhet gudsbild disa asatro frey mörker tempel hemmet trossamfund nornor höstdagjämningen årstider förfäder modern hedendom äring vårblot historisk sed traditioner solvända förmödrar bön faq etik kyla bröllop sommarsolstånd myter rune forssén interreligiöst lusse förstörelse väv uppfostran dakota access nyckelord media mimameid sigurd fafnesbane tjänstgörande siv jötnar tranafton symbol jämstäldhet ogrundand misstänksamhet skola utbrändhet mat bok filosofi tradition kommunikation skålgropsten midgård julafton väven vårdande fulltrogen utbildning ursprungsfolk tankesmedja studier blotlag tomhet tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa morsdag hallar vårfrudagen bifrost november trana organisation vanatro odla häfte växa in i seden ví identitet insida vintersolståndet vetenskap landskap toreblot värderingar verdandi bildning djur mytologi feja internet personlig sed vanadis polygami storm kristendom religionsfrihet edsring registrerat tacksamhet begravning ledstjärnor skörd konferens eugene gendlin dröm ting älvor ekologistisk