Samfundet Forn Sed Sverige

 

En helig tillvaro

16 juni 2013 « Tillbaka

I samfundets stadgar skriver vi att Forn sed  utgår från naturens och tillvarons helighet.

Vad betyder det egentligen? Hur kan vi se på detta med helighet? Och får det några etiska och rentav politiska konsekvenser?

Jag lyssnade en gång på en föreläsning av socialantropologen Mikael Kurkiala. Han talade bland annat om helighet utifrån sina erfarenheter av att ha levt med och studerat lakotaindianerna i nordamerika. Han menade att om något är heligt innebär det att det är kränkningsbart. Det vill säga: Det kan utsättas för kränkande behandling. Om det inte vore kränkningsbart skulle det bara vara ett objekt vi skulle kunna behandla hur vi ville utan några moraliska betänkligheter.

Eller för att vända på det. Det som är heligt kräver respekt och hänsyn.

I det vikingatida samhället talades det om manhelgd. Alla fria personer hade denna helighet/helgd vilket innebar att de hade rätt till fred och säkerhet, att visas respekt. Tankarna leder osökt till vår tids deklaration om mänskliga rättigheter, men den senare är mer inkluderande då den inte gör skillnad på fri och ofri, utan alla människor tillerkänns rättigheter. Men grundtanken är ändå densamma.

Att vi säger att naturen och tillvaron är helig får i detta perspektiv en närmast omvälvande betydelse. Utifrån tolkningen ovan om vad helighet innebär, så skulle det betyda att allting är kränkningsbart, och därför bör bemötas med respekt, lyhördhet och hänsyn. Ingenting kan ses som enbart ett objekt att utnyttja enligt godtycke. 

Helighet är ett ord som ofta är kopplat till andlighet och religion. Rättigheter är mer kopplat till moral och juridik. Men jag menar att rättigheternas grund ytterst vilar på uppfattningar om vad vi anser vara heligt. Så en konsekvens av vår syn på naturen som helig, borde vara att (resten av) naturen har rättigheter, på samma sätt som vi människor har rättigheter.

Idag växer det också fram en rörelse för naturens rättigheter runtom i världen. Equador har slagit fast Moder Jords rättigheter i sin grundlag, och även Bolivia har skrivelser om Moder Jords rättigheter i sina lagtexter. Över 20 kommuner/städer i USA tillerkänner de lokala ekosystemen rättigheter. Under senaste miljötoppmötet i Rio fördes det fram förslag om att FN skulle anta en deklaration om naturens rättigheter. En stor inspiration för denna rörelse är urfolkens kosmologier som ser jorden, naturen och tillvaron som helig. Den forna seden har många starka beröringspunkter med dessa kosmologier. Deklarationer om naturens rättigheter torde inte vara främmande för oss hedningar. Vi ser vårt landskap och vår givmilda jord som helig. Vi ser gudarnas närvaro i bergen och skogarna, i korpens susande himmelsflykt och i bockens styrka. Vi förstår världen och universum genom bilden av ett högt och heligt träd, evigt grönskande. Våra mytologiska berättelser ger näring till en livssyn som enkelt kan kopplas till tanken på att tillerkänna jorden och tillvaron rättigheter. Jag menar att vi som samfund därför mycket väl skulle kunna träda fram i denna fråga och aktivt verka för att Sverige och FN tillerkänner naturen lagstadgade rättigheter.

Det land är heligt
som jag ligga ser
asar och alver nära
(Grímnismál 4)

Läs mer om naturens rättigheter: 

Nätverket Lodyn

The alliance for the rights of nature

Henrik Hallgren, Rådsgode





 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

nutid gud industrialism asynja standing rock tiden familj osynlig sekulär naturens rättigheter odr årsväntan det implicita vlogg källor fördomar arbete beklagande feminism torshammare vårfrudagen hallar morsdag tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa ordning och kaos gåva kläder frej val monokultur moder rådet heliga platser sociala medier bronsålder liberal skålgropsten kommunikation tradition filosofi bok tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare skola ogrundand misstänksamhet jämstäldhet symbol ödet grunna äktenskap tyr makter hiero gamos kurs nyckelord dakota access uppfostran väv förstörelse inkluderande jolner kropp nationalistisk dröm eugene gendlin konferens skörd ledstjärnor blota tor frågor metoo vardag påsk alva polygami vanadis personlig sed internet feja stockholm medlemmar alver oden kultur förmödrar solvända helighet urd vinternätterna lek ragnarök hedningar rune forssén myter höstdagjämningen nornor trossamfund hemmet tempel mörker frey asatro disa gudsbild årstider sed gudar känslor jord död andlig erfarenhet liv samfundet forn sed sverige jul alvablot ritual per lundberg barn religion livsåskådning blot personlig berättelse natur andra religioner polyteism forn sed yggdrasil vinter gerd gemenskap freja frigg mångfald skalleper höst sång carl lundbäck gamla uppsala högtider politik demokrati tankar ceremoni vår döden förnyelse årsting emma hernejärvi samhälle förfäder modern hedendom äring vårblot historisk sed traditioner monoteism midsommar faq etik kyla bröllop sommarsolstånd gudamakter hlodyn jättar påvestenen storm kristendom religionsfrihet edsring registrerat tacksamhet begravning interreligiöst föda vana moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr helig plats lusse ting älvor ekologistisk myter, vetenskap, ymer skade eir mångkultur skuld disablot media mimameid sigurd fafnesbane tjänstgörande siv jötnar tranafton göteborg ägg konst utbrändhet mat hälsa video folkräkning berättelse förnimmelse lucia midgård julafton väven vårdande fulltrogen utbildning ursprungsfolk tankesmedja studier blotlag tomhet bön monogami ginnungagap gydja tolerans november trana organisation vanatro odla häfte växa in i seden ví identitet insida vintersolståndet vetenskap landskap toreblot värderingar verdandi bildning djur mytologi