Samfundet Forn Sed Sverige

 

Lite om religion och vetenskap

2 maj 2017 « Tillbaka


En vanlig fråga när jag pratar med bekanta och främlingar om min religion, är "hur förhåller du dig till vetenskap?"

Vissa förstår när jag säger att jag är biolog, och älskar vetenskap. De ser också likheterna mellan att utöva en religion som firar årstidernas växlingar - och en examen som handlar om kunskap om naturen.

Men andra undrar fortfarande. Hur är det möjligt att hålla på med både religion och vetenskap? Är de inte motsatser, är inte alla naturvetare ateister? 

Så här kommer lite förklaring.

För det första, även om jag tror på de nordiska gudarna, har en tro på ödet och ibland kan flumma loss i andliga upplevelser, så ser jag inte myterna strikt bokstavligt. Det går ju att se själv att jorden inte är en jättes ruttnande kött, att klipporna inte är skelettbitar, att människor inte är gjorda av trä. Alltså, mycket av myterna ska tolkas metaforiskt och poetiskt. Tar man dem för bokstavligt missar man poängen. 

Med detta sagt: bara för att något är symboliskt innebär det inte att det är oviktigt eller osant.

Sedan vill jag också poängtera att religion och vetenskap har olika funktioner. 
Vetenskap handlar om hur saker fungerar. Sådant som: hur snabbt snurrar jorden kring sin egen axel, hur vet fåglarna när de ska para sig, hur smittar förkylningar? Den mäter och observerar den materiella verkligheten, testar falsifierbara hypoteser.
Religion handlar dels om varför-frågor, men också tradition och gemenskap. Varför-frågor som t  ex varför ska jag leva? Det är mer filosofiska frågeställningar, inget som går att mäta eller falsifiera. Många religioner handlar också till stor grad om etik och moral - hur ska man bete sig mot sin omgivning?

Religion kan också ge oss gemenskap: både mellan människor men också mellan människa-makter-natur. Traditioner så som högtider och religiöst hantverk kan vara givande och trevliga, trots att det är irrationellt och inget som kan bevisas.


En person som jag, som sysslar med både religion och vetenskap, måste också lära sig att separera dessa i tid och rum. Inne i labbet eller klassrummet sysslar jag med naturvetenskap, inte religion. På blot sysslar jag med religion, inte naturvetenskap. Detta är inget konstigt. Precis som att det är smidigast att dansa när man dansar, och äta när man äter, inte göra bägge samtidigt.

Sammanfattningsvis:

Så länge man kommer ihåg 

  • att religiösa myter inte ska tas alltför bokstavligt
  • att religion och vetenskap har olika funktion
  • och att syssla med var sak på sin tid

så brukar det inte bli några konflikter.

Man kan faktiskt göra mer än bara EN sak i sitt liv.

/ Emma Hernejärvi, rådsgydja

Etiketter: religion vetenskap

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

ví odr årsväntan odla vlogg arbete vanatro trana organisation vårfrudagen november monogami bön ginnungagap ordning och kaos tankesmedja ursprungsfolk studier rådet heliga platser utbildning bronsålder väven julafton förnimmelse lucia kommunikation tradition filosofi bok tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare ogrundand misstänksamhet jämstäldhet tranafton göteborg äktenskap tyr grunna hiero gamos nyckelord dakota access kurs skade myter, vetenskap, ymer uppfostran älvor inkluderande jolner helig plats ting lusse föda konferens begravning tacksamhet interreligiöst frågor vardag påsk metoo polygami myter alva internet feja personlig sed industrialism mytologi standing rock asynja landskap värderingar toreblot insida sekulär etik kultur midsommar monoteism traditioner historisk sed vårblot äring lek förfäder hedningar rune forssén årsting bröllop stockholm alver döden gudar hemmet tempel mörker frey jord asatro frigg carl lundbäck freja höstdagjämningen höst känslor död gemenskap gerd vinter yggdrasil liv polyteism forn sed barn religion livsåskådning blot personlig berättelse natur andra religioner per lundberg ritual alvablot jul samfundet forn sed sverige sed andlig erfarenhet mångfald skalleper förnyelse sång årstider gudsbild gamla uppsala högtider politik demokrati tankar ceremoni vår trossamfund nornor kyla medlemmar sommarsolstånd emma hernejärvi samhälle modern hedendom ragnarök disa vinternätterna urd helighet solvända förmödrar faq oden vintersolståndet vetenskap naturens rättigheter tiden osynlig familj bildning verdandi nutid djur jättar gudamakter storm vanadis påvestenen edsring kristendom religionsfrihet registrerat blota ledstjärnor tor vana moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr skörd nationalistisk eugene gendlin dröm ekologistisk kropp eir mångkultur förstörelse väv media skuld sigurd fafnesbane mimameid jötnar tjänstgörande symbol ödet skola ägg konst mat utbrändhet video hälsa berättelse folkräkning liberal skålgropsten sociala medier midgård moder monokultur vårdande fulltrogen kläder val tomhet blotlag hallar tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa torshammare gydja tolerans feminism beklagande fördomar häfte växa in i seden källor identitet det implicita