Kan man blota virtuellt?
Emmas tempel till Frey i spelet Minecraft.
Detta är frågan jag har ställt mig. För handlar blotet om det materiella man ger, eller om tanken och tiden bakom? Kan det variera? Jag har sett folk dedikera sånger och dikter till gudarna, och sajten Cirkus Eros kallar sig själv "ett blot till Frej och Freja". Här börjar vi närma oss ett digitalt blotande. Kan man känna helighet även när man inte gör något fysiskt?
Jag har prövat att bygga tre tempel i det populära spelet Minecraft. Mitt första försök var en konstruktion åt Frej. Byggnaden ligger bredvid en djungel och har väggar och tak av glas. Inuti växer ett trädskott, och i en kista kan jag lämna blotgåvor. Utanför templet har jag planterat säd som aldrig ska skördas. På en annan server byggde jag först ett stort tempel för Oden av sten, och med en björk växande i en innergård. Templet har ett separat sejd/meditationsrum, dekorerat med "eh"-runan på rummets långsida. Salen för blot har en avbildning av Oden, gjord av sten och blå ull. Mitt tredje försök var en liten harg för Siv och Tor, men jag måste säga, jag blev inte särskild nöjd med den.
Kan den tid, och de spelresurser jag lagt ner i Minecraft åt gudarna glädja dem? Eller måste blotgåvor vara sådant som gudarna själv skulle tänkas att ha nytta av? Spelar Frej Minecraft, har han nytta av de digitala frön och brödlimpor jag har blotat?
En annan intressant fråga är hur polyteism framställs i spel. Vissa spel, så som Elder Scrolls-serien, har ett system av gudomar som tillbes av olika karaktärer i spelet. Själv är jag mer bekant med Dwarf Fortress, där varje spelare får en slumpvis genererad fantasyvärld när de börjar spela. Legender, historiska händelser, namn och platser är alla framslumpade. Detta inkluderar världens gudar som spelets dvärgar hedrar, bland annat genom att tillverka statyer och ristningar föreställande dem.
Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med detta, annat än att öppna upp för en diskussion. Kan den digitala världen, som blivit så stor del av mångas vardag, också ha plats för heliga handlingar och mytologiskt berättande?
Emma Hernejärvi, rådsmedlem
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Hjörtur » Att uppfostra barn hedniskt: ”Det är en bra artikel om hednisk barnuppfostran. Jag har själv kanske variit för..”
-
Kerstin » Vlogg: Erfarenheter från konferens om religionens plats i framtidens Sverige: ”Trillade in oplanerat på denna blogg och tittade på videon. Så intressant. Hade ..”
-
Tore Ahlbäck » Att uppfostra barn hedniskt: ”Hej, Jag tycker inte att ordet hedning eller hednisk ska användas i en seriös re..”
-
Danielle » Hur tänker en hedning?: ”Bra och informativt skrivet Emma! Jag håller med dig i din syn på utgångspunkter..”
-
Susanne » Vilka berättelser lever vi hedningar med?: ”Jag satt precis och funderade över Sága som Asynja och som symbol för berättande..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
alva vetenskap edsring kurs skålgropsten dröm kristendom det implicita mångkultur tranafton jättar torshammare tolerans insida vårdande identitet växa in i seden media tacksamhet feminism osynlig familj ledstjärnor standing rock hallar nyckelord val ursprungsfolk grunna nationalistisk tyr kläder jämstäldhet rådet äktenskap interreligiöst religionsfrihet ví fulltrogen mimameid tid, årstider, vår, personliga reflektioner metoo tankesmedja folkräkning mat feja ordning och kaos video helig plats odla ekologistisk nutid utbrändhet naturens rättigheter ginnungagap sigurd fafnesbane ödet jötnar bön moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr ägg fördomar monogami vårfrudagen frågor påsk väv symbol helighet stockholm hedningar solvända bröllop jord modern hedendom alver kultur vårblot kyla disa traditioner rune forssén medlemmar vinternätterna frigg forn sed döden nornor årstider förnyelse höstdagjämningen hemmet mörker vår politik känslor gemenskap död höst gerd yggdrasil vinter ritual per lundberg andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse barn natur polyteism alvablot liv samfundet forn sed sverige andlig erfarenhet jul mångfald skalleper tankar freja gamla uppsala gudar sång frey carl lundbäck sed gudsbild högtider tempel ceremoni historisk sed midsommar äring samhälle urd sommarsolstånd förfäder emma hernejärvi ragnarök monoteism förmödrar årsting oden etik lek faq filosofi tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa industrialism berättelse ting internet blotlag tomhet förnimmelse mytologi dakota access trossamfund konferens skola kropp skörd göteborg vardag landskap eugene gendlin storm liberal vlogg hälsa väven polygami begravning påvestenen inkluderande bildning tjänstgörande monokultur bronsålder tor myter trana demokrati skade konst djur skuld sociala medier källor verdandi odr heliga platser studier hiero gamos värderingar personlig sed arbete midgård beklagande tiden föda älvor myter, vetenskap, ymer förstörelse sekulär kommunikation uppfostran gudamakter utbildning november gydja vanadis ogrundand misstänksamhet
En människas uppmärksamhet är det främsta som för gudarna närmre vårt medvetande, ett av deras verksamhetsområden där de kan ge inspiration och vägledning. Om uppmärksamheten dessutom är delad, som när flera går in i samma spelvärld och blotar ihop, så är det alltid kraftigare.
Sedan skulle jag säga att det finns delar av fysiska blot som inte får någon relevans i en spelvärld. Att sätta levande blomster på altaret är i min upplevelse ett offer av ren livskraft, som kan ge dem man blotar till energi att verkar väldigt nära den fysiska verkligeheten. Detta kanske inte ger så mycket effekt med virtuella blommor :)
Det är intressant att se en sådan här post i sed-sammanhang, då fokuset ofta ligger på seden, utförandet, och inte så mycket på verklighestbilden/tron/teologin bakom. Mina upplevelser är givetvis färgade av alla andra traditioner jag jobbat med, såsom teosofin, druidism, shamanism, ceremoniell magi osv, där man oftare debatterar verkligeheten bakom, metafysiken i det som görs...