Kan man blota virtuellt?

Detta är frågan jag har ställt mig. För handlar blotet om det materiella man ger, eller om tanken och tiden bakom? Kan det variera? Jag har sett folk dedikera sånger och dikter till gudarna, och sajten Cirkus Eros kallar sig själv "ett blot till Frej och Freja". Här börjar vi närma oss ett digitalt blotande. Kan man känna helighet även när man inte gör något fysiskt?
Jag har prövat att bygga tre tempel i det populära spelet Minecraft. Mitt första försök var en konstruktion åt Frej. Byggnaden ligger bredvid en djungel och har väggar och tak av glas. Inuti växer ett trädskott, och i en kista kan jag lämna blotgåvor. Utanför templet har jag planterat säd som aldrig ska skördas. På en annan server byggde jag först ett stort tempel för Oden av sten, och med en björk växande i en innergård. Templet har ett separat sejd/meditationsrum, dekorerat med "eh"-runan på rummets långsida. Salen för blot har en avbildning av Oden, gjord av sten och blå ull. Mitt tredje försök var en liten harg för Siv och Tor, men jag måste säga, jag blev inte särskild nöjd med den.
Kan den tid, och de spelresurser jag lagt ner i Minecraft åt gudarna glädja dem? Eller måste blotgåvor vara sådant som gudarna själv skulle tänkas att ha nytta av? Spelar Frej Minecraft, har han nytta av de digitala frön och brödlimpor jag har blotat?
En annan intressant fråga är hur polyteism framställs i spel. Vissa spel, så som Elder Scrolls-serien, har ett system av gudomar som tillbes av olika karaktärer i spelet. Själv är jag mer bekant med Dwarf Fortress, där varje spelare får en slumpvis genererad fantasyvärld när de börjar spela. Legender, historiska händelser, namn och platser är alla framslumpade. Detta inkluderar världens gudar som spelets dvärgar hedrar, bland annat genom att tillverka statyer och ristningar föreställande dem.
Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med detta, annat än att öppna upp för en diskussion. Kan den digitala världen, som blivit så stor del av mångas vardag, också ha plats för heliga handlingar och mytologiskt berättande?
Emma Hernejärvi, rådsmedlem
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Daniel » Att se på väven: ”Vi sitter här och pratar om nordisk mytologi hit och dit, och det blir en del go..”
-
Ida H » Nybörjare? Detta händer på blotet!: ”Vart är nästa midsommarblot?”
-
Henrik » I trygghet tillsammans växer seden: ”Fint skrivet! ”
-
Karin Beronius » Hell Eir: ”Ibland finner man oväntade guldkorn på vägen. Jag letar egentligen efter ordet "..”
-
Kalle Karlson » Medan Alvatid nalkas...: ”vi vill veta mer , kan ni förklara bättre el vill ni att vi ska förstå det som s..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
väven göteborg mytologi tjänstgörande ekologistisk morsdag tid, årstider, vår, personliga reflektioner jättar tankesmedja djur vanadis förstörelse midgård storm inkluderande osynlig föda skörd hälsa tyr bildning ledstjärnor siv vårfrudagen filosofi sejd mångkultur väv konst ting alva kläder tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa grunna monogami vardag polygami vana metoo industrialism organisation fulltrogen skålgropsten älvor häfte nyckelord hiero gamos sigurd fafnesbane feminism nationalistisk toreblot arbete hallar tolerans gydja tiden gudamakter registrerat dröm julafton tacksamhet jolner val förnimmelse standing rock fördomar makter sociala medier bok odla ukraina hlodyn skade ví folkräkning sekulär asynja helig plats tor förmödrar bröllop urd oden helighet hedningar samhälle rune forssén stockholm solvända lucia kyla emma hernejärvi vinternätterna modern hedendom medlemmar lek gudsbild sång höstdagjämningen asatro demokrati carl lundbäck trossamfund tempel gamla uppsala årstider hemmet frigg gudar gemenskap höst mångfald sed vinter jul yggdrasil freja forn sed per lundberg natur religion livsåskådning blot personlig berättelse barn andra religioner ritual polyteism samfundet forn sed sverige liv gerd alvablot känslor skalleper jord död andlig erfarenhet mörker högtider politik disa nornor frey förnyelse tankar vår ceremoni döden vårblot bön midsommar monoteism myter alver traditioner årsting förfäder disablot etik kultur faq historisk sed äring lusse sommarsolstånd ragnarök kurs feja tradition naturens rättigheter beklagande tranafton nutid äktenskap skuld frågor ursprungsfolk ordning och kaos identitet ödet insida dakota access studier vanatro påsk ginnungagap vetenskap jötnar edsring konferens värderingar kropp familj växa in i seden sedvandrare heliga platser vårdande landskap berättelse liberal blota uppfostran odr bronsålder mat utbildning internet symbol mimameid påvestenen jämstäldhet video moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr eir vintersolståndet myter, vetenskap, ymer gåva tomhet torshammare källor begravning trana november frej ägg skola blotlag ogrundand misstänksamhet årsväntan media utbrändhet personlig sed interreligiöst det implicita moder verdandi monokultur gud religionsfrihet kommunikation vlogg rådet kristendom eugene gendlin
En människas uppmärksamhet är det främsta som för gudarna närmre vårt medvetande, ett av deras verksamhetsområden där de kan ge inspiration och vägledning. Om uppmärksamheten dessutom är delad, som när flera går in i samma spelvärld och blotar ihop, så är det alltid kraftigare.
Sedan skulle jag säga att det finns delar av fysiska blot som inte får någon relevans i en spelvärld. Att sätta levande blomster på altaret är i min upplevelse ett offer av ren livskraft, som kan ge dem man blotar till energi att verkar väldigt nära den fysiska verkligeheten. Detta kanske inte ger så mycket effekt med virtuella blommor :)
Det är intressant att se en sådan här post i sed-sammanhang, då fokuset ofta ligger på seden, utförandet, och inte så mycket på verklighestbilden/tron/teologin bakom. Mina upplevelser är givetvis färgade av alla andra traditioner jag jobbat med, såsom teosofin, druidism, shamanism, ceremoniell magi osv, där man oftare debatterar verkligeheten bakom, metafysiken i det som görs...