Samfundet Forn Sed Sverige

 

Det heliga tinget

3 april 2017 « Tillbaka
Forsete - Balders son och Tingets gud Forsete - Balders son och Tingets gud

Snart håller Samfundet Forn Sed Sverige årsting i Gamla Uppsala. Som i andra demokratiska föreningar och samfund är det årstinget (årsmötet) dit alla medlemmar är inbjudna, som ytterst beslutar om samfundets verksamhet och inriktning.
Men årstinget ses hos oss inte endast som en vanlig sekulär föreningsprocedur. Tinget är djupt förankrad i vår andlighet. Tinget är en del av seden – historiskt, mytologiskt, praktiskt.

Tinget är heligt. Den plats där tingsförhandlingarna äger rum är en särskilt helig plats. Detta markerades i gammal hednisk tid genom att man satte upp så kallade véband runt tingsplatsen. Där innanför skulle frid råda.

Tingsplatsen är en kultplats. Gudarna är närvarande under tinget. Tinget är en avspegling av gudarnas ordning. Även gudarna samlas till ting. I den Poetiska Eddan berättas att när gudarna instiftade dygnets och årets cykler och gav åt solen och månen sina banor, då gjorde de detta genom ett rådslag:

Då gick de myndiga 
makter till doms,
heliga gudar
höll rådslag därom.
Namn gav de åt natten,
å nedan och ny,
åt morgon och afton,
middag och kväll,
så att åren fick
sin fasta bana

(Völvans spådom, vers 6. Översättning: Lars Lönnroth)

Det är alltså inte en allsmäktig gud som diktatoriskt bestämmer hur det skall vara, utan världen skapas genom demokratisk dialog och gemensamma beslut.
Idag har vi nästan tagit demokratin för given. Men när det nu blåser ideologiska vindar som för med sig demokratiförakt och populism, då är det väl värt att påminna oss om demokratins grundläggande helighet.
Tinget – demokratin – är något vi ständigt behöver värna och utveckla. Det är inte meningen att vi skall kopiera någon vikingatida eller annan samhällsmodell. Vi kan inspireras av tingets rötter men behöver finna våra egna former i vår tid som säkrar delaktighet, demokrati, mångfald och goda beslut.
Årstinget i Gamla Uppsala är alltså viktigt både som en demokratisk och helig institution. Samfundets årsting hålls i samband med vårt stora vårblot, vilket på ett naturligt sätt understryker tingets andliga förankring. Samfundets tingsförhandlingar kommer vara relativt korta och koncentrerade. Det har sina fördelar, men också sina nackdelar genom att det eftertänksamma samtalet inte kommer till sin rätt där. Därför är det viktigt att samfundet arrangerar andra former av sammankomster under året som kompletterar årstinget. Där vi kan samlas, dela tankar och åsikter och utveckla seden tillsammans. En sed behöver växa fram underifrån, av brukare och utövare, i formella och informella möten. Blotlagen spelar här en viktig roll med sina lokala ting och blot. Det är därför glädjande att se att samfundet växer och blotlagen blir fler.

Jag ser fram emot vårblotet och årstinget i Gamla Uppsala den 16 april. Jag hoppas jag träffar dig där. När vi går till tings – låt oss då minnas att vi utför en på djupet helig handling. Vi gestaltar gudarnas styrelseform här i Midgård.

Henrik Hallgren
Rådsgode

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

vårfrudagen november bifrost tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa ginnungagap monogami tomhet blotlag ursprungsfolk studier tankesmedja heliga platser utbildning fulltrogen bronsålder väven julafton förnimmelse folkräkning berättelse hälsa video utbrändhet mat earth hour jämstäldhet emma hernejärvi' ogrundand misstänksamhet ödet symbol tyr grunna äktenskap hiero gamos makter skuld media nyckelord myter, vetenskap, ymer uppfostran väv älvor inkluderande jolner eugene gendlin nationalistisk föda konferens skörd ledstjärnor utiséta tor registrerat påsk metoo diser religionsfrihet alva sejd påvestenen feja personlig sed internet nutid gud verdandi bildning landskap värderingar toreblot insida sekulär naturens rättigheter det implicita identitet odla vlogg källor fördomar kura skymning feminism kvinnlighet bön förmödrar solvända traditioner vårblot urd vinternätterna förfäder ragnarök hedningar emma hernejärvi rune forssén årsting stockholm medlemmar alver oden kultur ceremoni tankar demokrati politik högtider gamla uppsala disablot årstider höstdagjämningen nornor döden skalleper jord död gemenskap höst mångfald vinter yggdrasil freja gerd polyteism forn sed natur religion livsåskådning blot personlig berättelse andra religioner barn per lundberg ritual liv alvablot jul samfundet forn sed sverige gudar sed andlig erfarenhet frigg känslor vår trossamfund förnyelse sång carl lundbäck gudsbild disa asatro frey mörker tempel hemmet faq etik kyla bröllop sommarsolstånd myter samhälle interreligiöst lusse modern hedendom lek äring historisk sed helighet lucia monoteism midsommar beklagande organisation trana vanatro arbete häfte växa in i seden årsväntan odr ví vintersolståndet vetenskap familj tiden osynlig asynja standing rock djur mytologi industrialism hlodyn jättar gudamakter polygami storm vanadis vardag edsring kristendom vårdagjämning frågor begravning blota tacksamhet vana moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr dröm ting helig plats ekologistisk kropp skade eir mångkultur förstörelse kurs dakota access mimameid sigurd fafnesbane tjänstgörande siv jötnar ukraina göteborg tranafton konst skola ägg sedvandrare tid, årstider, vår, personliga reflektioner bok filosofi tradition kommunikation liberal skålgropsten sociala medier midgård rådet moder monokultur vårdande frej kläder val gåva ordning och kaos morsdag hallar tolerans torshammare gydja