Det heliga tinget
Snart håller Samfundet Forn Sed Sverige årsting i Gamla Uppsala. Som i andra demokratiska föreningar och samfund är det årstinget (årsmötet) dit alla medlemmar är inbjudna, som ytterst beslutar om samfundets verksamhet och inriktning.
Men årstinget ses hos oss inte endast som en vanlig sekulär föreningsprocedur. Tinget är djupt förankrad i vår andlighet. Tinget är en del av seden – historiskt, mytologiskt, praktiskt.
Tinget är heligt. Den plats där tingsförhandlingarna äger rum är en särskilt helig plats. Detta markerades i gammal hednisk tid genom att man satte upp så kallade véband runt tingsplatsen. Där innanför skulle frid råda.
Tingsplatsen är en kultplats. Gudarna är närvarande under tinget. Tinget är en avspegling av gudarnas ordning. Även gudarna samlas till ting. I den Poetiska Eddan berättas att när gudarna instiftade dygnets och årets cykler och gav åt solen och månen sina banor, då gjorde de detta genom ett rådslag:
Då gick de myndiga
makter till doms,
heliga gudar
höll rådslag därom.
Namn gav de åt natten,
å nedan och ny,
åt morgon och afton,
middag och kväll,
så att åren fick
sin fasta bana
(Völvans spådom, vers 6. Översättning: Lars Lönnroth)
Det är alltså inte en allsmäktig gud som diktatoriskt bestämmer hur det skall vara, utan världen skapas genom demokratisk dialog och gemensamma beslut.
Idag har vi nästan tagit demokratin för given. Men när det nu blåser ideologiska vindar som för med sig demokratiförakt och populism, då är det väl värt att påminna oss om demokratins grundläggande helighet.
Tinget – demokratin – är något vi ständigt behöver värna och utveckla. Det är inte meningen att vi skall kopiera någon vikingatida eller annan samhällsmodell. Vi kan inspireras av tingets rötter men behöver finna våra egna former i vår tid som säkrar delaktighet, demokrati, mångfald och goda beslut.
Årstinget i Gamla Uppsala är alltså viktigt både som en demokratisk och helig institution. Samfundets årsting hålls i samband med vårt stora vårblot, vilket på ett naturligt sätt understryker tingets andliga förankring. Samfundets tingsförhandlingar kommer vara relativt korta och koncentrerade. Det har sina fördelar, men också sina nackdelar genom att det eftertänksamma samtalet inte kommer till sin rätt där. Därför är det viktigt att samfundet arrangerar andra former av sammankomster under året som kompletterar årstinget. Där vi kan samlas, dela tankar och åsikter och utveckla seden tillsammans. En sed behöver växa fram underifrån, av brukare och utövare, i formella och informella möten. Blotlagen spelar här en viktig roll med sina lokala ting och blot. Det är därför glädjande att se att samfundet växer och blotlagen blir fler.
Jag ser fram emot vårblotet och årstinget i Gamla Uppsala den 16 april. Jag hoppas jag träffar dig där. När vi går till tings – låt oss då minnas att vi utför en på djupet helig handling. Vi gestaltar gudarnas styrelseform här i Midgård.
Henrik Hallgren
Rådsgode
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Daniel » Att se på väven: ”Vi sitter här och pratar om nordisk mytologi hit och dit, och det blir en del go..”
-
Ida H » Nybörjare? Detta händer på blotet!: ”Vart är nästa midsommarblot?”
-
Henrik » I trygghet tillsammans växer seden: ”Fint skrivet! ”
-
Karin Beronius » Hell Eir: ”Ibland finner man oväntade guldkorn på vägen. Jag letar egentligen efter ordet "..”
-
Kalle Karlson » Medan Alvatid nalkas...: ”vi vill veta mer , kan ni förklara bättre el vill ni att vi ska förstå det som s..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
tolerans gydja torshammare hallar morsdag blotlag tomhet val kläder frej vårdande monokultur moder rådet midgård sociala medier skålgropsten liberal kommunikation tradition filosofi bok tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare ägg skola tranafton göteborg ukraina tyr grunna äktenskap sigurd fafnesbane mimameid dakota access kurs förstörelse mångkultur eir skade kropp ekologistisk helig plats ting dröm moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vana tor ledstjärnor blota frågor religionsfrihet kristendom edsring påvestenen alva sejd gudamakter jättar hlodyn industrialism mytologi djur standing rock asynja osynlig tiden familj vetenskap vintersolståndet ví odr årsväntan växa in i seden häfte arbete vanatro trana organisation midsommar monoteism lucia helighet historisk sed äring lek modern hedendom disablot hedningar emma hernejärvi myter sommarsolstånd bröllop kyla oden faq hemmet tempel mörker frey asatro gamla uppsala gudsbild årstider höstdagjämningen nornor döden skalleper mångfald frigg andlig erfarenhet sed gudar vinter yggdrasil freja gerd polyteism forn sed natur religion livsåskådning blot personlig berättelse andra religioner barn per lundberg ritual liv alvablot jul samfundet forn sed sverige höst gemenskap död jord känslor vår trossamfund förnyelse sång carl lundbäck disa högtider politik demokrati tankar ceremoni kultur etik alver medlemmar stockholm årsting samhälle rune forssén lusse ragnarök förfäder vinternätterna urd vårblot traditioner solvända förmödrar bön feminism beklagande fördomar källor vlogg odla identitet det implicita naturens rättigheter sekulär insida toreblot värderingar landskap bildning verdandi gud nutid internet personlig sed feja polygami storm vanadis vardag metoo påsk registrerat begravning interreligiöst tacksamhet skörd konferens föda nationalistisk eugene gendlin jolner inkluderande älvor väv uppfostran myter, vetenskap, ymer nyckelord media skuld makter hiero gamos siv jötnar tjänstgörande symbol ödet konst jämstäldhet ogrundand misstänksamhet mat utbrändhet video hälsa berättelse folkräkning förnimmelse julafton väven bronsålder fulltrogen utbildning heliga platser tankesmedja studier ursprungsfolk gåva ordning och kaos monogami ginnungagap tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa november vårfrudagen