Samfundet Forn Sed Sverige

 

Det heliga tinget

3 april 2017 « Tillbaka
Forsete - Balders son och Tingets gud Forsete - Balders son och Tingets gud

Snart håller Samfundet Forn Sed Sverige årsting i Gamla Uppsala. Som i andra demokratiska föreningar och samfund är det årstinget (årsmötet) dit alla medlemmar är inbjudna, som ytterst beslutar om samfundets verksamhet och inriktning.
Men årstinget ses hos oss inte endast som en vanlig sekulär föreningsprocedur. Tinget är djupt förankrad i vår andlighet. Tinget är en del av seden – historiskt, mytologiskt, praktiskt.

Tinget är heligt. Den plats där tingsförhandlingarna äger rum är en särskilt helig plats. Detta markerades i gammal hednisk tid genom att man satte upp så kallade véband runt tingsplatsen. Där innanför skulle frid råda.

Tingsplatsen är en kultplats. Gudarna är närvarande under tinget. Tinget är en avspegling av gudarnas ordning. Även gudarna samlas till ting. I den Poetiska Eddan berättas att när gudarna instiftade dygnets och årets cykler och gav åt solen och månen sina banor, då gjorde de detta genom ett rådslag:

Då gick de myndiga 
makter till doms,
heliga gudar
höll rådslag därom.
Namn gav de åt natten,
å nedan och ny,
åt morgon och afton,
middag och kväll,
så att åren fick
sin fasta bana

(Völvans spådom, vers 6. Översättning: Lars Lönnroth)

Det är alltså inte en allsmäktig gud som diktatoriskt bestämmer hur det skall vara, utan världen skapas genom demokratisk dialog och gemensamma beslut.
Idag har vi nästan tagit demokratin för given. Men när det nu blåser ideologiska vindar som för med sig demokratiförakt och populism, då är det väl värt att påminna oss om demokratins grundläggande helighet.
Tinget – demokratin – är något vi ständigt behöver värna och utveckla. Det är inte meningen att vi skall kopiera någon vikingatida eller annan samhällsmodell. Vi kan inspireras av tingets rötter men behöver finna våra egna former i vår tid som säkrar delaktighet, demokrati, mångfald och goda beslut.
Årstinget i Gamla Uppsala är alltså viktigt både som en demokratisk och helig institution. Samfundets årsting hålls i samband med vårt stora vårblot, vilket på ett naturligt sätt understryker tingets andliga förankring. Samfundets tingsförhandlingar kommer vara relativt korta och koncentrerade. Det har sina fördelar, men också sina nackdelar genom att det eftertänksamma samtalet inte kommer till sin rätt där. Därför är det viktigt att samfundet arrangerar andra former av sammankomster under året som kompletterar årstinget. Där vi kan samlas, dela tankar och åsikter och utveckla seden tillsammans. En sed behöver växa fram underifrån, av brukare och utövare, i formella och informella möten. Blotlagen spelar här en viktig roll med sina lokala ting och blot. Det är därför glädjande att se att samfundet växer och blotlagen blir fler.

Jag ser fram emot vårblotet och årstinget i Gamla Uppsala den 16 april. Jag hoppas jag träffar dig där. När vi går till tings – låt oss då minnas att vi utför en på djupet helig handling. Vi gestaltar gudarnas styrelseform här i Midgård.

Henrik Hallgren
Rådsgode

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

djur nutid gud standing rock asynja landskap värderingar toreblot insida sekulär ví odr årsväntan odla vlogg arbete vanatro beklagande feminism kvinnlighet vårfrudagen november bifrost tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa ginnungagap blotlag tomhet tankesmedja ursprungsfolk studier fulltrogen vårdande monokultur moder midgård sociala medier skålgropsten liberal kommunikation tradition filosofi bok tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare konst ägg skola tranafton göteborg ukraina tjänstgörande jötnar siv hiero gamos makter skuld media väv förstörelse mångkultur eir kropp ekologistisk dröm eugene gendlin nationalistisk föda konferens begravning tacksamhet blota frågor vårdagjämning religionsfrihet kristendom edsring polygami vanadis storm internet feja personlig sed sommarsolstånd medlemmar kyla etik kultur bön förmödrar solvända helighet historisk sed vårblot äring ragnarök modern hedendom hedningar samhälle emma hernejärvi årsting förnyelse döden vår ceremoni tankar demokrati politik asatro gamla uppsala disablot årstider sed gudar känslor frigg andlig erfarenhet liv mångfald vinter yggdrasil freja ritual per lundberg barn religion livsåskådning blot personlig berättelse natur andra religioner polyteism forn sed alvablot jul samfundet forn sed sverige gerd gemenskap död jord skalleper höst sång carl lundbäck gudsbild disa högtider frey mörker tempel hemmet trossamfund nornor höstdagjämningen myter rune forssén interreligiöst lusse förfäder lek vinternätterna urd lucia traditioner monoteism midsommar faq oden alver stockholm bröllop hlodyn jättar gudamakter sejd alva påvestenen diser metoo påsk vardag registrerat utiséta ledstjärnor tor vana moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr skörd ting helig plats jolner inkluderande älvor uppfostran myter, vetenskap, ymer skade kurs dakota access nyckelord sigurd fafnesbane mimameid grunna tyr äktenskap symbol ödet emma hernejärvi' jämstäldhet ogrundand misstänksamhet earth hour mat utbrändhet video hälsa berättelse folkräkning förnimmelse julafton väven bronsålder utbildning heliga platser rådet frej kläder val gåva ordning och kaos morsdag hallar monogami torshammare gydja tolerans organisation trana kura skymning fördomar häfte växa in i seden källor identitet det implicita vintersolståndet vetenskap naturens rättigheter tiden osynlig familj bildning verdandi mytologi industrialism