Det heliga tinget
Snart håller Samfundet Forn Sed Sverige årsting i Gamla Uppsala. Som i andra demokratiska föreningar och samfund är det årstinget (årsmötet) dit alla medlemmar är inbjudna, som ytterst beslutar om samfundets verksamhet och inriktning.
Men årstinget ses hos oss inte endast som en vanlig sekulär föreningsprocedur. Tinget är djupt förankrad i vår andlighet. Tinget är en del av seden – historiskt, mytologiskt, praktiskt.
Tinget är heligt. Den plats där tingsförhandlingarna äger rum är en särskilt helig plats. Detta markerades i gammal hednisk tid genom att man satte upp så kallade véband runt tingsplatsen. Där innanför skulle frid råda.
Tingsplatsen är en kultplats. Gudarna är närvarande under tinget. Tinget är en avspegling av gudarnas ordning. Även gudarna samlas till ting. I den Poetiska Eddan berättas att när gudarna instiftade dygnets och årets cykler och gav åt solen och månen sina banor, då gjorde de detta genom ett rådslag:
Då gick de myndiga
makter till doms,
heliga gudar
höll rådslag därom.
Namn gav de åt natten,
å nedan och ny,
åt morgon och afton,
middag och kväll,
så att åren fick
sin fasta bana
(Völvans spådom, vers 6. Översättning: Lars Lönnroth)
Det är alltså inte en allsmäktig gud som diktatoriskt bestämmer hur det skall vara, utan världen skapas genom demokratisk dialog och gemensamma beslut.
Idag har vi nästan tagit demokratin för given. Men när det nu blåser ideologiska vindar som för med sig demokratiförakt och populism, då är det väl värt att påminna oss om demokratins grundläggande helighet.
Tinget – demokratin – är något vi ständigt behöver värna och utveckla. Det är inte meningen att vi skall kopiera någon vikingatida eller annan samhällsmodell. Vi kan inspireras av tingets rötter men behöver finna våra egna former i vår tid som säkrar delaktighet, demokrati, mångfald och goda beslut.
Årstinget i Gamla Uppsala är alltså viktigt både som en demokratisk och helig institution. Samfundets årsting hålls i samband med vårt stora vårblot, vilket på ett naturligt sätt understryker tingets andliga förankring. Samfundets tingsförhandlingar kommer vara relativt korta och koncentrerade. Det har sina fördelar, men också sina nackdelar genom att det eftertänksamma samtalet inte kommer till sin rätt där. Därför är det viktigt att samfundet arrangerar andra former av sammankomster under året som kompletterar årstinget. Där vi kan samlas, dela tankar och åsikter och utveckla seden tillsammans. En sed behöver växa fram underifrån, av brukare och utövare, i formella och informella möten. Blotlagen spelar här en viktig roll med sina lokala ting och blot. Det är därför glädjande att se att samfundet växer och blotlagen blir fler.
Jag ser fram emot vårblotet och årstinget i Gamla Uppsala den 16 april. Jag hoppas jag träffar dig där. När vi går till tings – låt oss då minnas att vi utför en på djupet helig handling. Vi gestaltar gudarnas styrelseform här i Midgård.
Henrik Hallgren
Rådsgode
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
jonas » "I natt jag drömde någonting jag aldrig drömt förut..." : ”jag drömde att jag var i en gudstjänst och att jag gick fram till altaret och sk..”
-
Lotta Hedström » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Så sant. Resonemanget går även att kläs i termer av "manligt"/"kvinnligt": För m..”
-
Anna Högman » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik för dina fina och kloka ord. Jag kommer också att släcka ljuset i k..”
-
Sandra Lindblom » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik. Det här var precis vad jag behövde för att orka gå emot de fina men..”
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
hälsa video utbrändhet mat earth hour ägg skola konst ödet symbol äktenskap tyr grunna mimameid sigurd fafnesbane nyckelord dakota access kurs myter, vetenskap, ymer uppfostran väv älvor inkluderande jolner helig plats ting föda konferens skörd tor ledstjärnor utiséta registrerat vardag påsk metoo diser påvestenen alva sejd gudamakter jättar hlodyn nutid gud verdandi bildning familj osynlig tiden naturens rättigheter vetenskap vintersolståndet det implicita identitet källor växa in i seden häfte fördomar kura skymning trana organisation tolerans gydja torshammare monogami hallar morsdag ordning och kaos gåva val kläder frej vårdande monokultur moder bronsålder väven julafton förnimmelse folkräkning berättelse äring lek förfäder lusse interreligiöst rune forssén myter sommarsolstånd stockholm kyla etik faq bön förmödrar solvända lucia urd historisk sed frey asatro gamla uppsala disablot årstider höstdagjämningen nornor döden hemmet tempel mörker jord död gemenskap höst skalleper mångfald vinter yggdrasil freja gerd per lundberg ritual andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse barn natur forn sed polyteism liv alvablot jul samfundet forn sed sverige känslor gudar sed andlig erfarenhet frigg demokrati tankar ceremoni vår trossamfund förnyelse sång carl lundbäck gudsbild disa högtider politik vårblot traditioner helighet monoteism midsommar kultur oden alver bröllop medlemmar årsting emma hernejärvi samhälle hedningar modern hedendom ragnarök vinternätterna tradition kommunikation liberal skålgropsten sociala medier midgård fulltrogen utbildning heliga platser rådet studier ursprungsfolk tankesmedja tomhet blotlag ginnungagap tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa bifrost november vårfrudagen kvinnlighet feminism beklagande vanatro arbete vlogg odla årsväntan odr ví sekulär insida toreblot värderingar landskap asynja standing rock djur mytologi industrialism personlig sed feja internet storm vanadis polygami edsring kristendom religionsfrihet vårdagjämning frågor blota tacksamhet begravning vana moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr nationalistisk eugene gendlin dröm ekologistisk kropp skade eir mångkultur förstörelse media skuld makter hiero gamos siv jötnar tjänstgörande ukraina göteborg tranafton emma hernejärvi' jämstäldhet ogrundand misstänksamhet sedvandrare tid, årstider, vår, personliga reflektioner bok filosofi