Samfundet Forn Sed Sverige

 

Det heliga tinget

3 april 2017 « Tillbaka
Forsete - Balders son och Tingets gud Forsete - Balders son och Tingets gud

Snart håller Samfundet Forn Sed Sverige årsting i Gamla Uppsala. Som i andra demokratiska föreningar och samfund är det årstinget (årsmötet) dit alla medlemmar är inbjudna, som ytterst beslutar om samfundets verksamhet och inriktning.
Men årstinget ses hos oss inte endast som en vanlig sekulär föreningsprocedur. Tinget är djupt förankrad i vår andlighet. Tinget är en del av seden – historiskt, mytologiskt, praktiskt.

Tinget är heligt. Den plats där tingsförhandlingarna äger rum är en särskilt helig plats. Detta markerades i gammal hednisk tid genom att man satte upp så kallade véband runt tingsplatsen. Där innanför skulle frid råda.

Tingsplatsen är en kultplats. Gudarna är närvarande under tinget. Tinget är en avspegling av gudarnas ordning. Även gudarna samlas till ting. I den Poetiska Eddan berättas att när gudarna instiftade dygnets och årets cykler och gav åt solen och månen sina banor, då gjorde de detta genom ett rådslag:

Då gick de myndiga 
makter till doms,
heliga gudar
höll rådslag därom.
Namn gav de åt natten,
å nedan och ny,
åt morgon och afton,
middag och kväll,
så att åren fick
sin fasta bana

(Völvans spådom, vers 6. Översättning: Lars Lönnroth)

Det är alltså inte en allsmäktig gud som diktatoriskt bestämmer hur det skall vara, utan världen skapas genom demokratisk dialog och gemensamma beslut.
Idag har vi nästan tagit demokratin för given. Men när det nu blåser ideologiska vindar som för med sig demokratiförakt och populism, då är det väl värt att påminna oss om demokratins grundläggande helighet.
Tinget – demokratin – är något vi ständigt behöver värna och utveckla. Det är inte meningen att vi skall kopiera någon vikingatida eller annan samhällsmodell. Vi kan inspireras av tingets rötter men behöver finna våra egna former i vår tid som säkrar delaktighet, demokrati, mångfald och goda beslut.
Årstinget i Gamla Uppsala är alltså viktigt både som en demokratisk och helig institution. Samfundets årsting hålls i samband med vårt stora vårblot, vilket på ett naturligt sätt understryker tingets andliga förankring. Samfundets tingsförhandlingar kommer vara relativt korta och koncentrerade. Det har sina fördelar, men också sina nackdelar genom att det eftertänksamma samtalet inte kommer till sin rätt där. Därför är det viktigt att samfundet arrangerar andra former av sammankomster under året som kompletterar årstinget. Där vi kan samlas, dela tankar och åsikter och utveckla seden tillsammans. En sed behöver växa fram underifrån, av brukare och utövare, i formella och informella möten. Blotlagen spelar här en viktig roll med sina lokala ting och blot. Det är därför glädjande att se att samfundet växer och blotlagen blir fler.

Jag ser fram emot vårblotet och årstinget i Gamla Uppsala den 16 april. Jag hoppas jag träffar dig där. När vi går till tings – låt oss då minnas att vi utför en på djupet helig handling. Vi gestaltar gudarnas styrelseform här i Midgård.

Henrik Hallgren
Rådsgode

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

bifrost vårfrudagen november morsdag tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa ginnungagap blotlag tomhet tankesmedja ursprungsfolk studier fulltrogen vårdande monokultur julafton midgård sociala medier förnimmelse tradition kommunikation hälsa video earth hour tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare konst ägg skola tranafton göteborg siv tjänstgörande jötnar makter hiero gamos nyckelord dakota access kurs väv förstörelse mångkultur jolner kropp ekologistisk helig plats ting skörd moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vana begravning tacksamhet blota frågor diser religionsfrihet kristendom edsring polygami vanadis storm internet feja personlig sed djur nutid asynja standing rock toreblot landskap värderingar vintersolståndet insida sekulär ví odr källor växa in i seden häfte arbete vanatro beklagande feminism bön förmödrar solvända traditioner historisk sed vårblot äring ragnarök modern hedendom hedningar samhälle emma hernejärvi årsting bröllop stockholm alver oden faq ceremoni tankar demokrati politik asatro gamla uppsala disablot årstider höstdagjämningen nornor trossamfund skalleper jord död gemenskap höst mångfald vinter yggdrasil freja gerd polyteism forn sed natur religion livsåskådning blot personlig berättelse andra religioner barn per lundberg ritual liv alvablot jul samfundet forn sed sverige gudar sed andlig erfarenhet frigg känslor vår döden förnyelse sång carl lundbäck gudsbild disa högtider frey mörker tempel hemmet kultur etik kyla medlemmar sommarsolstånd myter rune forssén interreligiöst lusse förfäder lek vinternätterna urd helighet lucia monoteism midsommar organisation trana kvinnlighet fördomar kura skymning vlogg odla identitet det implicita årsväntan vetenskap naturens rättigheter tiden osynlig familj bildning verdandi mytologi industrialism gud jättar gudamakter hlodyn alva påvestenen sejd metoo påsk vardag registrerat vårdagjämning ledstjärnor tor utiséta konferens föda nationalistisk eugene gendlin dröm inkluderande älvor uppfostran myter, vetenskap, ymer skade eir media skuld sigurd fafnesbane mimameid grunna tyr äktenskap symbol ödet ukraina jämstäldhet ogrundand misstänksamhet emma hernejärvi' mat utbrändhet bok filosofi berättelse folkräkning liberal skålgropsten väven bronsålder utbildning heliga platser rådet moder kläder val frej ordning och kaos gåva hallar monogami torshammare gydja tolerans