Hur ser gud ut
Inom forn sed har vi flera sätt att närma oss makterna på; blot, sejd och bön kanske ses som de vanligaste sätten, men även att studera myterna, lyssna till dem, läsa dem eller framföra dem är ett sätt att närma oss makterna.
I myterna och sagorna beskrivs gudarna som att de vore lika oss och vi tänker oss gärna att de både ser ut som oss, har liknande problem som oss och har samma längtan som vi. Jag ser det synsättet som en förenklad bild. Jag tror i och för sig att myterna är sanna, i den mån myter är en poetisk beskrivning världen och makterna. På ytan kan myterna verka som enkla men om vi tittar närmare på dem ser vi att de är djupa, fulla med liknelser, råd och kunskap som döljer sig strax under ytan. Ändå ger myterna bilden av att gudarna är människolika och för mig är gudarna så mycket mer, kanske är de i sin helhet ogreppbara.
Jag är fulltrogen Frej så jag använder gärna honom som exempel när jag ska beskriva hur jag tror en gud ser ut, hur jag ser gud.
I grunden är Frej den kraft som får fåglarna att sjunga på våren, som får saven att stiga i trädens stamm och han är den varma solstrålen som tinar upp den frusna åkern. Han är fröet som vilar i jorden i väntan på vårens värme.
Inom forn sed ser vi gudarna och makterna som våra vänner och att vi människor har en vänskapsrelation till dem. Som i alla relationer påverkas man av den andre, i bra relationer utvecklas man och blir mer än vad man själv var. Likadant tänker jag mig gudarna. I kontakt med människor får gudarna fler nyanser. Vi ser den kraft som Frej representerar i naturen och kopplar ihop detta med liknande krafterna som finns inom människan, mänskliga relationer och kultur. På det sättet är Frej också en gud över förälskelse, längtan, sexuell längtan och han är den gud som inte bara ger frid och äring utan också glädje och goda gåvor.
Linda Stiernberg, riksgydja
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Daniel » Att se på väven: ”Vi sitter här och pratar om nordisk mytologi hit och dit, och det blir en del go..”
-
Ida H » Nybörjare? Detta händer på blotet!: ”Vart är nästa midsommarblot?”
-
Henrik » I trygghet tillsammans växer seden: ”Fint skrivet! ”
-
Karin Beronius » Hell Eir: ”Ibland finner man oväntade guldkorn på vägen. Jag letar egentligen efter ordet "..”
-
Kalle Karlson » Medan Alvatid nalkas...: ”vi vill veta mer , kan ni förklara bättre el vill ni att vi ska förstå det som s..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
tolerans gydja torshammare tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa hallar morsdag ordning och kaos gåva val kläder frej rådet heliga platser utbildning bronsålder väven julafton förnimmelse lucia kommunikation tradition filosofi bok tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare ogrundand misstänksamhet jämstäldhet tranafton göteborg äktenskap tyr grunna mimameid sigurd fafnesbane nyckelord dakota access kurs väv förstörelse mångkultur eir kropp ekologistisk dröm eugene gendlin nationalistisk skörd moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vana tor ledstjärnor blota registrerat religionsfrihet kristendom edsring påvestenen alva internet feja personlig sed djur nutid gud standing rock asynja landskap värderingar toreblot insida sekulär ví odr årsväntan odla vlogg arbete vanatro trana organisation förmödrar solvända helighet urd vinternätterna lek förfäder hedningar rune forssén myter sommarsolstånd medlemmar kyla etik kultur hemmet tempel mörker frey högtider disa gudsbild årstider höstdagjämningen nornor trossamfund skalleper mångfald frigg freja gemenskap höst samfundet forn sed sverige jul alvablot gerd polyteism forn sed natur religion livsåskådning blot personlig berättelse andra religioner barn per lundberg ritual liv yggdrasil vinter gudar sed andlig erfarenhet död jord känslor vår döden förnyelse sång carl lundbäck gamla uppsala asatro politik demokrati tankar ceremoni faq oden alver stockholm bröllop årsting emma hernejärvi samhälle modern hedendom ragnarök äring vårblot historisk sed traditioner monoteism midsommar feminism beklagande fördomar häfte växa in i seden källor identitet det implicita vintersolståndet vetenskap naturens rättigheter tiden osynlig familj bildning verdandi mytologi industrialism hlodyn jättar gudamakter storm vanadis polygami metoo påsk vardag frågor interreligiöst tacksamhet begravning konferens föda lusse ting helig plats jolner inkluderande älvor uppfostran myter, vetenskap, ymer skade disablot media skuld makter hiero gamos siv jötnar tjänstgörande symbol ödet skola ägg konst mat utbrändhet video hälsa berättelse folkräkning liberal skålgropsten sociala medier midgård moder monokultur vårdande fulltrogen studier ursprungsfolk tankesmedja tomhet blotlag ginnungagap bön monogami november vårfrudagen