Samfundet Forn Sed Sverige

 

När Ragnarök kommer

9 februari 2014 « Tillbaka
Källa: howstuffworks.com Källa: howstuffworks.com

För snart ett år sedan var jag med om ett uppslitande uppbrott. En tidigare vän och jag kom att gå skilda vägar. Under flera år hade vi umgåtts intensivt och även arbetat nära tillsammans. Brottet mellan oss blev därför ett sår.  Det var inte roligt. På sätt och vis kändes det som en skilsmässa. I våra gräl och konflikter tyckte jag mig uppleva helt nya sidor av min forne vän som tycktes för alltid solka det vi en gång haft. Hur hen själv upplevde saken vet jag inte men också där fanns säkert mycket smärta och sorg. Under en tumultartad vecka var det verkligen som om hela världen störtade samman. Det var som om Ragnarök hade kommit.

Och på sätt och vis var det så. Myten om Ragnarök berättar om hur världen går under. Hur själva gudarna kämpar, tappert men förgäves och hur de till slut faller och ingenting blir kvar. Skildringen av dessa händelser i Völvans spådom är febrig och intensiv, fylld av förtvivlan. Men som starkast blir det när dikten vänder. För efter att världen gått under stiger en ny värld upp i spillrorna av den gamla. En ny generation makter tar över efter de som fallit och universums största kretslopp börjar om på nytt på samma sätt som årets hjul eller dygnets hjul alltid gör.

Det finns en tröst i detta. Visst - Ragnarök är en myt som kan användas för att förstå stora kosmologiska kretslopp. På ett eller annat sätt kommer den värld som vi lever i idag en gång att dö, liksom vi alla gör. Poängen med myten är att den påminner oss om att död och återfödelse går hand ihand. Och även om ett stort Ragnarök kan sägas infalla den dag då universum måhända störstar samman i motsatsen till the big bang kan vi också se att Ragnarök inträffar hela tiden, varje dag, runt om kring oss. Vänner vi har går bort, vi förlorar sådant som vi har kärt, vi tvingas lämna något gammalt bakom oss, vi tappar fotfästet i tillvaron. Alla upplever vi sådant i stort och smått. Och hur litet det än kan verka för den som ser på utifrån känns det världsomvälvande för den som står mitt i kaoset.

När sådant händer i mitt liv försöker jag minnas vart myten pekar - till en ny värld som kommer när den gamla försvunnit. Är denna nya värld bättre än den gamla? Det kan jag inte svara på. Kanske, kanske inte. Jag vet bara att den alltid kommer.

Erik Otterberg, gode Götalands godeord.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

november bifrost vårfrudagen hallar morsdag tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa tomhet blotlag frej val kläder moder rådet heliga platser sociala medier bronsålder väven skålgropsten berättelse folkräkning video hälsa mat earth hour tid, årstider, vår, personliga reflektioner emma hernejärvi' ogrundand misstänksamhet jämstäldhet symbol tranafton jötnar siv tjänstgörande sigurd fafnesbane mimameid kurs skuld media eir skade myter, vetenskap, ymer ekologistisk älvor inkluderande dröm eugene gendlin konferens skörd moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr utiséta tor ledstjärnor registrerat metoo diser religionsfrihet kristendom storm polygami vanadis personlig sed internet feja gud industrialism bildning verdandi tiden familj osynlig sekulär naturens rättigheter vetenskap årsväntan det implicita vlogg källor växa in i seden vanatro arbete kvinnlighet trana bön förmödrar solvända traditioner historisk sed vårblot äring ragnarök modern hedendom hedningar samhälle emma hernejärvi årsting bröllop stockholm alver oden kultur ceremoni tankar demokrati politik högtider gamla uppsala disablot årstider höstdagjämningen nornor trossamfund skalleper jord död gemenskap höst mångfald vinter yggdrasil freja gerd polyteism forn sed natur religion livsåskådning blot personlig berättelse andra religioner barn per lundberg ritual liv alvablot jul samfundet forn sed sverige gudar sed andlig erfarenhet frigg känslor vår döden förnyelse sång carl lundbäck gudsbild disa asatro frey mörker tempel hemmet faq etik kyla medlemmar sommarsolstånd myter rune forssén interreligiöst lusse förfäder lek vinternätterna urd helighet lucia monoteism midsommar feminism beklagande organisation kura skymning fördomar odla häfte odr ví identitet insida vintersolståndet värderingar landskap toreblot standing rock asynja nutid djur mytologi gudamakter hlodyn jättar påvestenen sejd alva påsk vardag edsring vårdagjämning frågor tacksamhet begravning blota föda vana ting helig plats nationalistisk kropp jolner mångkultur förstörelse väv uppfostran dakota access nyckelord hiero gamos makter tyr äktenskap grunna ödet ukraina göteborg ägg konst skola utbrändhet sedvandrare filosofi bok kommunikation tradition förnimmelse liberal midgård julafton monokultur vårdande fulltrogen utbildning ursprungsfolk tankesmedja studier gåva ordning och kaos monogami ginnungagap gydja tolerans torshammare