Samfundet Forn Sed Sverige

 

Det väntar ännu

11 februari 2018 « Tillbaka

Stilla mörker omsluter och luften svider med sin kyla när jag andas in. Det är vinter och Disablot är ännu några veckor bort. Knarrande snö under fötter och lukt av vedrök sveper förbi. Träd som lagrat Sols beröring och speglar med ljus och värme när veden bränns. Sol börjat smeka Dag tidigare och Hennes fingrar av ljus bär på en annan nyans om löftet av mer värme, om spirande frön som snart börjar gro i Jord.

Det händer varje årscykel, inget nytt i det liksom. Men ändå är det med samma glädje som jag upplever att det skiftar ännu bara lite. Det lilla spirande löftet och potentialen om ljus och värme står i kontrast till den mörka tiden kring julmånad. Jag upplever månaderna november och januari som de mörkaste och kanske tyngsta. I denna kontrast blir löftet i luften och firandet av de feminina som håller förmågan av att låta något annat växa inom sig så vackert. Gudinnor såsom Jord, Gerd och Frigga är för mig bärande av kraft för att hålla växande liv. Alla tre med sina egna specifika karaktärsdrag och förmågor. Det feminina i dem har det gemensamma att kunna hålla och låta något växa inom sig. De har ett relationellt förhållningsätt och jag upplever värdefullt budskap idagens samhällskultur. Det femina har gemenskap, lyssnande och samskapande viktigare och det maskulina vill gärna lösa problem. 

Den stilla gemenskapen i vinterkylan återvänder och Sol minns jag när hon börjar värma lite mer så det blir dagsmeja. Det vibbrerar om varmare tider och äringskraften som komma skall. Att fira Disablot är att fira det heligt feminina, i form av gudinnor så väl som de egna anmödrarna. Vi är alla frukten av deras kraft som finns väntande i vinterns snöglittrande kyla. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

älvor inkluderande jolner eugene gendlin nationalistisk dröm moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vana tor ledstjärnor blota frågor religionsfrihet kristendom edsring påvestenen vanadis storm gudamakter jättar internet nutid djur standing rock asynja osynlig tiden familj vetenskap vintersolståndet ví odr årsväntan växa in i seden häfte arbete vanatro trana organisation vårfrudagen november tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa hallar monogami tomhet val kläder tankesmedja heliga platser utbildning fulltrogen bronsålder väven julafton förnimmelse lucia kommunikation tradition filosofi bok tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare ägg skola tranafton göteborg tyr grunna tjänstgörande sigurd fafnesbane skuld media disablot förstörelse mångkultur eir skade rune forssén samhälle sommarsolstånd bröllop kyla oden faq midsommar monoteism traditioner vårblot urd vinternätterna förfäder ragnarök freja höstdagjämningen nornor döden vår ceremoni tankar demokrati frey asatro gamla uppsala frigg carl lundbäck gemenskap höst känslor död jul alvablot gerd per lundberg ritual natur barn personlig berättelse blot livsåskådning religion andra religioner polyteism forn sed samfundet forn sed sverige liv yggdrasil vinter mångfald skalleper sed andlig erfarenhet gudsbild disa högtider politik jord mörker tempel hemmet gudar trossamfund förnyelse sång årstider modern hedendom lek äring historisk sed helighet solvända förmödrar kultur etik alver medlemmar stockholm årsting emma hernejärvi hedningar väv uppfostran myter, vetenskap, ymer nyckelord kurs dakota access mimameid hiero gamos äktenskap jötnar symbol ödet konst jämstäldhet ogrundand misstänksamhet mat utbrändhet video hälsa berättelse folkräkning liberal skålgropsten sociala medier midgård rådet moder monokultur vårdande studier ursprungsfolk blotlag ordning och kaos ginnungagap bön torshammare gydja tolerans feminism beklagande fördomar källor vlogg odla identitet det implicita naturens rättigheter sekulär insida toreblot värderingar landskap bildning verdandi mytologi industrialism personlig sed feja polygami alva myter vardag metoo påsk registrerat begravning interreligiöst tacksamhet skörd konferens föda lusse ting helig plats ekologistisk kropp