Samfundet Forn Sed Sverige

 

I Trädet är vi alla

23 februari 2014 « Tillbaka
Sitter vid Mimameid Sitter vid Mimameid

Tänk dig att du vandrar i skogen. Träd står runt om dig med vinden susande i bladverket. Träd med rötter ned i jorden, stammar som stabilt håller upp kronan. Vätska flödar full med näring från rot upp till krona och ned igen. Blad som insuper Solsmekande energi och nyttoämnen.

Bladverk, Rot, Stam och Krona.

Träd, Vårdträd och heliga lundar var fordom ytterst viktiga för religiöst liv. Vetskap om detta finns i många texter på olika sätt. Att blota vid träd, att till och med prata med träd vittnar en lag om på grund av lagförbud att tala med träd. Därav vet vi att det är en aktivitet som fordom gjordes.

I dagens naturvetenskapliga avmystifiering så kan det te sig konstigt och avvikande. Träd har ingen mun eller öron som människan, att ljudkommunicera med! Så självklart och nästan banalt. Ljuden som du och jag som människor använder för samtal är vibrationer i luftrummet. Vibrationer är energi, rörelseenergi. Samtal med träd görs på andra sätt än med medmänniskor. I att uppfatta oss i gemenskap i livets flöde med trädet är det ett annat typ av samtal som kan föras på ett icke intellektuellt sätt genom att sätta sig vid ett träd, ryggen lutad mot stammen, rumpan på marken vid trädets fot. Blicka upp längs med stammen mot kronan som finns högt ovanför med bladverk som susar i vinden. Tänka sig smälta samman med trädet. Att dina tankar är som bladens sus i luften och berörs av Makternas närvaro uppe i kronan.

Värdet med att i tanken kunna kommunicera med träd är även för att vi människor är i relation med vår omvärld och den lever den med inte alltid på samma sätt som människa. Allt har sin livscykel och därmed förändring såsom människa. Träd får precis som människan näring från Jord och Solens interaktion med vatten som flödar inombords bark eller hud. Myterna berättar så klart om det största trädet, Yggdrasil eller Mimameid. Det är inte ett bokstavligt träd utan en metaforisk bild av trädet som håller hela existensen. Från rötter, stam och krona. En bild av livets träd där alla är i gemenskap med varandra bortom art, ras eller form.

Vi människor är i relation med vår levande omvärld. I ekologisk och hållbarhetssynpunkt kan detta vara självklart. Jag finner att innebörden är djupare och större än bara fysisk . En relation innebär ömsesidighet, ge och ta. Det vi människor ger till Jord, Vatten och Luft är den tacksamhet vi visar för det vi får.

Vi får gå i skogen omgiven av stammar, rötter och trädkronorna som susar ovanför.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

industrialism organisation bronsålder odr uppfostran liberal älvor hiero gamos sigurd fafnesbane feminism nationalistisk toreblot familj kropp växa in i seden gydja tiden edsring jötnar dröm julafton tacksamhet jolner vanatro förnimmelse standing rock fördomar makter sociala medier ödet odla ukraina hlodyn skade äktenskap naturens rättigheter tradition beklagande helig plats tor eugene gendlin kristendom rådet väven kommunikation religionsfrihet vlogg jättar tankesmedja moder det implicita interreligiöst personlig sed vanadis media utbrändhet ogrundand misstänksamhet årsväntan skola blotlag ledstjärnor siv ägg filosofi sejd vårfrudagen mångkultur gåva myter, vetenskap, ymer väv kläder tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa alva jämstäldhet påvestenen mimameid symbol internet vana solvända årsting kyla myter monoteism modern hedendom medlemmar lek ragnarök sommarsolstånd lusse oden historisk sed faq kultur etik disablot carl lundbäck trossamfund tempel gamla uppsala högtider hemmet gudsbild sång höstdagjämningen asatro demokrati höst mångfald sed andlig erfarenhet död jord samfundet forn sed sverige alvablot gerd liv ritual polyteism andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse natur barn per lundberg forn sed jul vinter freja yggdrasil gemenskap gudar frigg känslor skalleper förnyelse tankar vår ceremoni döden mörker årstider politik disa nornor frey stockholm rune forssén samhälle hedningar helighet äring urd bröllop förmödrar vårblot bön midsommar vinternätterna alver emma hernejärvi traditioner lucia förfäder metoo vardag polygami video monogami grunna vintersolståndet moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr eir ting konst tomhet begravning torshammare källor bildning trana november frej tyr hälsa skörd föda osynlig inkluderande storm midgård förstörelse verdandi djur monokultur gud tid, årstider, vår, personliga reflektioner morsdag ekologistisk tjänstgörande mytologi göteborg asynja kurs feja ví sekulär folkräkning tranafton nutid bok skuld frågor ursprungsfolk ordning och kaos identitet val insida dakota access studier vetenskap påsk ginnungagap registrerat gudamakter värderingar konferens arbete tolerans hallar vårdande sedvandrare heliga platser berättelse landskap blota nyckelord häfte skålgropsten fulltrogen utbildning mat