I Trädet är vi alla

Tänk dig att du vandrar i skogen. Träd står runt om dig med vinden susande i bladverket. Träd med rötter ned i jorden, stammar som stabilt håller upp kronan. Vätska flödar full med näring från rot upp till krona och ned igen. Blad som insuper Solsmekande energi och nyttoämnen.
Bladverk, Rot, Stam och Krona.
Träd, Vårdträd och heliga lundar var fordom ytterst viktiga för religiöst liv. Vetskap om detta finns i många texter på olika sätt. Att blota vid träd, att till och med prata med träd vittnar en lag om på grund av lagförbud att tala med träd. Därav vet vi att det är en aktivitet som fordom gjordes.
I dagens naturvetenskapliga avmystifiering så kan det te sig konstigt och avvikande. Träd har ingen mun eller öron som människan, att ljudkommunicera med! Så självklart och nästan banalt. Ljuden som du och jag som människor använder för samtal är vibrationer i luftrummet. Vibrationer är energi, rörelseenergi. Samtal med träd görs på andra sätt än med medmänniskor. I att uppfatta oss i gemenskap i livets flöde med trädet är det ett annat typ av samtal som kan föras på ett icke intellektuellt sätt genom att sätta sig vid ett träd, ryggen lutad mot stammen, rumpan på marken vid trädets fot. Blicka upp längs med stammen mot kronan som finns högt ovanför med bladverk som susar i vinden. Tänka sig smälta samman med trädet. Att dina tankar är som bladens sus i luften och berörs av Makternas närvaro uppe i kronan.
Värdet med att i tanken kunna kommunicera med träd är även för att vi människor är i relation med vår omvärld och den lever den med inte alltid på samma sätt som människa. Allt har sin livscykel och därmed förändring såsom människa. Träd får precis som människan näring från Jord och Solens interaktion med vatten som flödar inombords bark eller hud. Myterna berättar så klart om det största trädet, Yggdrasil eller Mimameid. Det är inte ett bokstavligt träd utan en metaforisk bild av trädet som håller hela existensen. Från rötter, stam och krona. En bild av livets träd där alla är i gemenskap med varandra bortom art, ras eller form.
Vi människor är i relation med vår levande omvärld. I ekologisk och hållbarhetssynpunkt kan detta vara självklart. Jag finner att innebörden är djupare och större än bara fysisk . En relation innebär ömsesidighet, ge och ta. Det vi människor ger till Jord, Vatten och Luft är den tacksamhet vi visar för det vi får.
Vi får gå i skogen omgiven av stammar, rötter och trädkronorna som susar ovanför.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Daniel » Att se på väven: ”Vi sitter här och pratar om nordisk mytologi hit och dit, och det blir en del go..”
-
Ida H » Nybörjare? Detta händer på blotet!: ”Vart är nästa midsommarblot?”
-
Henrik » I trygghet tillsammans växer seden: ”Fint skrivet! ”
-
Karin Beronius » Hell Eir: ”Ibland finner man oväntade guldkorn på vägen. Jag letar egentligen efter ordet "..”
-
Kalle Karlson » Medan Alvatid nalkas...: ”vi vill veta mer , kan ni förklara bättre el vill ni att vi ska förstå det som s..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
djur nutid verdandi bildning familj osynlig tiden naturens rättigheter vetenskap vintersolståndet det implicita identitet källor växa in i seden häfte fördomar beklagande feminism tolerans gydja torshammare tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa hallar blotlag tomhet val kläder fulltrogen vårdande monokultur moder midgård sociala medier skålgropsten liberal folkräkning berättelse hälsa video utbrändhet mat konst ägg skola ödet symbol tjänstgörande jötnar mimameid sigurd fafnesbane skuld media disablot skade myter, vetenskap, ymer uppfostran älvor inkluderande jolner helig plats ting lusse föda konferens begravning tacksamhet interreligiöst frågor vardag påsk metoo polygami myter alva internet feja personlig sed bröllop stockholm alver oden faq förmödrar solvända helighet urd vinternätterna lek förfäder hedningar rune forssén årsting förnyelse döden gudar hemmet tempel mörker frey jord asatro gamla uppsala gudsbild årstider sång höst känslor död gemenskap gerd vinter yggdrasil forn sed polyteism andra religioner natur personlig berättelse blot livsåskådning religion barn per lundberg ritual alvablot jul samfundet forn sed sverige liv andlig erfarenhet mångfald skalleper sed freja carl lundbäck frigg disa högtider politik demokrati tankar ceremoni vår trossamfund nornor höstdagjämningen emma hernejärvi samhälle modern hedendom ragnarök äring vårblot historisk sed traditioner monoteism midsommar kultur etik kyla medlemmar sommarsolstånd jättar gudamakter storm vanadis påvestenen edsring kristendom religionsfrihet registrerat blota ledstjärnor tor vana moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr skörd nationalistisk eugene gendlin dröm ekologistisk kropp eir mångkultur förstörelse väv kurs dakota access nyckelord hiero gamos grunna tyr äktenskap göteborg tranafton jämstäldhet ogrundand misstänksamhet sedvandrare tid, årstider, vår, personliga reflektioner bok filosofi tradition kommunikation lucia förnimmelse julafton väven bronsålder utbildning heliga platser rådet studier ursprungsfolk tankesmedja ordning och kaos ginnungagap bön monogami november vårfrudagen organisation trana vanatro arbete vlogg odla årsväntan odr ví sekulär insida toreblot värderingar landskap asynja standing rock mytologi industrialism