Samfundet Forn Sed Sverige

 

I Trädet är vi alla

23 februari 2014 « Tillbaka
Sitter vid Mimameid Sitter vid Mimameid

Tänk dig att du vandrar i skogen. Träd står runt om dig med vinden susande i bladverket. Träd med rötter ned i jorden, stammar som stabilt håller upp kronan. Vätska flödar full med näring från rot upp till krona och ned igen. Blad som insuper Solsmekande energi och nyttoämnen.

Bladverk, Rot, Stam och Krona.

Träd, Vårdträd och heliga lundar var fordom ytterst viktiga för religiöst liv. Vetskap om detta finns i många texter på olika sätt. Att blota vid träd, att till och med prata med träd vittnar en lag om på grund av lagförbud att tala med träd. Därav vet vi att det är en aktivitet som fordom gjordes.

I dagens naturvetenskapliga avmystifiering så kan det te sig konstigt och avvikande. Träd har ingen mun eller öron som människan, att ljudkommunicera med! Så självklart och nästan banalt. Ljuden som du och jag som människor använder för samtal är vibrationer i luftrummet. Vibrationer är energi, rörelseenergi. Samtal med träd görs på andra sätt än med medmänniskor. I att uppfatta oss i gemenskap i livets flöde med trädet är det ett annat typ av samtal som kan föras på ett icke intellektuellt sätt genom att sätta sig vid ett träd, ryggen lutad mot stammen, rumpan på marken vid trädets fot. Blicka upp längs med stammen mot kronan som finns högt ovanför med bladverk som susar i vinden. Tänka sig smälta samman med trädet. Att dina tankar är som bladens sus i luften och berörs av Makternas närvaro uppe i kronan.

Värdet med att i tanken kunna kommunicera med träd är även för att vi människor är i relation med vår omvärld och den lever den med inte alltid på samma sätt som människa. Allt har sin livscykel och därmed förändring såsom människa. Träd får precis som människan näring från Jord och Solens interaktion med vatten som flödar inombords bark eller hud. Myterna berättar så klart om det största trädet, Yggdrasil eller Mimameid. Det är inte ett bokstavligt träd utan en metaforisk bild av trädet som håller hela existensen. Från rötter, stam och krona. En bild av livets träd där alla är i gemenskap med varandra bortom art, ras eller form.

Vi människor är i relation med vår levande omvärld. I ekologisk och hållbarhetssynpunkt kan detta vara självklart. Jag finner att innebörden är djupare och större än bara fysisk . En relation innebär ömsesidighet, ge och ta. Det vi människor ger till Jord, Vatten och Luft är den tacksamhet vi visar för det vi får.

Vi får gå i skogen omgiven av stammar, rötter och trädkronorna som susar ovanför.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

industrialism mytologi djur standing rock asynja osynlig tiden familj vetenskap vintersolståndet ví odr årsväntan växa in i seden häfte arbete vanatro feminism beklagande gydja torshammare tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa hallar morsdag ordning och kaos gåva val kläder frej vårdande monokultur moder rådet midgård sociala medier skålgropsten liberal folkräkning berättelse hälsa video utbrändhet mat ägg skola ogrundand misstänksamhet ödet symbol jötnar siv tjänstgörande sigurd fafnesbane mimameid dakota access kurs nyckelord myter, vetenskap, ymer uppfostran väv älvor inkluderande jolner eugene gendlin nationalistisk dröm moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vana tacksamhet interreligiöst begravning frågor påsk metoo vardag vanadis storm påvestenen feja personlig sed internet stockholm medlemmar alver oden kultur förmödrar solvända helighet historisk sed vinternätterna lek modern hedendom hedningar samhälle myter höstdagjämningen nornor döden hemmet tempel mörker frey asatro disa gudsbild årstider sed gudar känslor jord död andlig erfarenhet liv samfundet forn sed sverige jul alvablot ritual per lundberg barn religion livsåskådning blot personlig berättelse natur andra religioner polyteism forn sed yggdrasil vinter gerd gemenskap freja frigg mångfald skalleper höst sång carl lundbäck gamla uppsala högtider politik demokrati tankar ceremoni vår trossamfund förnyelse årsting rune forssén emma hernejärvi ragnarök förfäder äring urd vårblot traditioner monoteism midsommar faq etik kyla bröllop sommarsolstånd hlodyn jättar gudamakter polygami alva religionsfrihet edsring kristendom registrerat tor blota ledstjärnor skörd konferens föda lusse ting helig plats ekologistisk kropp skade eir mångkultur förstörelse disablot media skuld makter hiero gamos äktenskap grunna tyr göteborg tranafton konst jämstäldhet sedvandrare tid, årstider, vår, personliga reflektioner bok filosofi tradition kommunikation lucia förnimmelse julafton väven bronsålder fulltrogen utbildning heliga platser tankesmedja studier ursprungsfolk blotlag tomhet monogami ginnungagap bön tolerans november vårfrudagen organisation trana fördomar källor vlogg odla identitet det implicita naturens rättigheter sekulär insida toreblot värderingar landskap bildning verdandi gud nutid