Samfundet Forn Sed Sverige

 

När Ragnarök kommer

9 februari 2014 « Tillbaka
Källa: howstuffworks.com Källa: howstuffworks.com

För snart ett år sedan var jag med om ett uppslitande uppbrott. En tidigare vän och jag kom att gå skilda vägar. Under flera år hade vi umgåtts intensivt och även arbetat nära tillsammans. Brottet mellan oss blev därför ett sår.  Det var inte roligt. På sätt och vis kändes det som en skilsmässa. I våra gräl och konflikter tyckte jag mig uppleva helt nya sidor av min forne vän som tycktes för alltid solka det vi en gång haft. Hur hen själv upplevde saken vet jag inte men också där fanns säkert mycket smärta och sorg. Under en tumultartad vecka var det verkligen som om hela världen störtade samman. Det var som om Ragnarök hade kommit.

Och på sätt och vis var det så. Myten om Ragnarök berättar om hur världen går under. Hur själva gudarna kämpar, tappert men förgäves och hur de till slut faller och ingenting blir kvar. Skildringen av dessa händelser i Völvans spådom är febrig och intensiv, fylld av förtvivlan. Men som starkast blir det när dikten vänder. För efter att världen gått under stiger en ny värld upp i spillrorna av den gamla. En ny generation makter tar över efter de som fallit och universums största kretslopp börjar om på nytt på samma sätt som årets hjul eller dygnets hjul alltid gör.

Det finns en tröst i detta. Visst - Ragnarök är en myt som kan användas för att förstå stora kosmologiska kretslopp. På ett eller annat sätt kommer den värld som vi lever i idag en gång att dö, liksom vi alla gör. Poängen med myten är att den påminner oss om att död och återfödelse går hand ihand. Och även om ett stort Ragnarök kan sägas infalla den dag då universum måhända störstar samman i motsatsen till the big bang kan vi också se att Ragnarök inträffar hela tiden, varje dag, runt om kring oss. Vänner vi har går bort, vi förlorar sådant som vi har kärt, vi tvingas lämna något gammalt bakom oss, vi tappar fotfästet i tillvaron. Alla upplever vi sådant i stort och smått. Och hur litet det än kan verka för den som ser på utifrån känns det världsomvälvande för den som står mitt i kaoset.

När sådant händer i mitt liv försöker jag minnas vart myten pekar - till en ny värld som kommer när den gamla försvunnit. Är denna nya värld bättre än den gamla? Det kan jag inte svara på. Kanske, kanske inte. Jag vet bara att den alltid kommer.

Erik Otterberg, gode Götalands godeord.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

heliga platser mångkultur växa in i seden feminism kropp ting begravning gydja moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr emma hernejärvi' jötnar påvestenen eir julafton polygami vanatro jolner val insida organisation årsväntan identitet skålgropsten dakota access liberal ägg hlodyn sigurd fafnesbane bok sedvandrare folkräkning kura skymning väven feja kristendom vlogg kommunikation arbete jättar tacksamhet edsring vanadis utiséta förstörelse makter sociala medier det implicita skuld älvor hälsa skade naturens rättigheter tradition blotlag kvinnlighet bildning mytologi tjänstgörande beklagande konst religionsfrihet vintersolståndet kläder tankesmedja ekologistisk jämstäldhet vardag midgård storm dröm media utbrändhet industrialism skörd tyr fulltrogen ledstjärnor siv ví hiero gamos sejd vårdagjämning samhälle vinternätterna solvända äring traditioner vårblot monoteism modern hedendom midsommar medlemmar förmödrar bröllop helighet kultur etik sommarsolstånd urd oden tankar gamla uppsala högtider nornor gudsbild politik ceremoni vår disablot årstider carl lundbäck andlig erfarenhet död känslor gudar jord freja samfundet forn sed sverige gerd yggdrasil liv per lundberg forn sed andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse natur barn polyteism ritual alvablot jul vinter mångfald höst gemenskap sed frigg skalleper frey demokrati förnyelse sång mörker höstdagjämningen tempel hemmet trossamfund disa döden asatro förfäder lusse ragnarök faq hedningar historisk sed lek årsting interreligiöst alver emma hernejärvi myter kyla bön lucia stockholm rune forssén blota torshammare källor bronsålder trana november häfte äktenskap skola ogrundand misstänksamhet ödet osynlig internet vana personlig sed earth hour moder grunna video monokultur asynja tid, årstider, vår, personliga reflektioner morsdag gåva väv rådet filosofi tor frej vårdande sekulär tranafton nutid föda ukraina odla ursprungsfolk ordning och kaos inkluderande diser standing rock studier verdandi påsk gud registrerat eugene gendlin tiden göteborg berättelse tolerans helig plats toreblot nationalistisk vårfrudagen landskap frågor nyckelord fördomar uppfostran odr förnimmelse utbildning mat djur metoo alva symbol mimameid ginnungagap vetenskap monogami gudamakter tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa konferens familj värderingar myter, vetenskap, ymer hallar bifrost tomhet kurs