Samfundet Forn Sed Sverige

 

När Ragnarök kommer

9 februari 2014 « Tillbaka
Källa: howstuffworks.com Källa: howstuffworks.com

För snart ett år sedan var jag med om ett uppslitande uppbrott. En tidigare vän och jag kom att gå skilda vägar. Under flera år hade vi umgåtts intensivt och även arbetat nära tillsammans. Brottet mellan oss blev därför ett sår.  Det var inte roligt. På sätt och vis kändes det som en skilsmässa. I våra gräl och konflikter tyckte jag mig uppleva helt nya sidor av min forne vän som tycktes för alltid solka det vi en gång haft. Hur hen själv upplevde saken vet jag inte men också där fanns säkert mycket smärta och sorg. Under en tumultartad vecka var det verkligen som om hela världen störtade samman. Det var som om Ragnarök hade kommit.

Och på sätt och vis var det så. Myten om Ragnarök berättar om hur världen går under. Hur själva gudarna kämpar, tappert men förgäves och hur de till slut faller och ingenting blir kvar. Skildringen av dessa händelser i Völvans spådom är febrig och intensiv, fylld av förtvivlan. Men som starkast blir det när dikten vänder. För efter att världen gått under stiger en ny värld upp i spillrorna av den gamla. En ny generation makter tar över efter de som fallit och universums största kretslopp börjar om på nytt på samma sätt som årets hjul eller dygnets hjul alltid gör.

Det finns en tröst i detta. Visst - Ragnarök är en myt som kan användas för att förstå stora kosmologiska kretslopp. På ett eller annat sätt kommer den värld som vi lever i idag en gång att dö, liksom vi alla gör. Poängen med myten är att den påminner oss om att död och återfödelse går hand ihand. Och även om ett stort Ragnarök kan sägas infalla den dag då universum måhända störstar samman i motsatsen till the big bang kan vi också se att Ragnarök inträffar hela tiden, varje dag, runt om kring oss. Vänner vi har går bort, vi förlorar sådant som vi har kärt, vi tvingas lämna något gammalt bakom oss, vi tappar fotfästet i tillvaron. Alla upplever vi sådant i stort och smått. Och hur litet det än kan verka för den som ser på utifrån känns det världsomvälvande för den som står mitt i kaoset.

När sådant händer i mitt liv försöker jag minnas vart myten pekar - till en ny värld som kommer när den gamla försvunnit. Är denna nya värld bättre än den gamla? Det kan jag inte svara på. Kanske, kanske inte. Jag vet bara att den alltid kommer.

Erik Otterberg, gode Götalands godeord.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

tolerans göteborg mytologi tiden ekologistisk morsdag vintersolståndet jättar tacksamhet djur studier det implicita interreligiöst personlig sed vana media sociala medier föda ogrundand misstänksamhet uppfostran hälsa tranafton bildning ledstjärnor sekulär begravning källor vårdande tjänstgörande gåva myter, vetenskap, ymer värderingar eir moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr grunna monogami vetenskap mimameid storm internet val mat skörd ödet fulltrogen odr tyr häfte nyckelord trana berättelse landskap torshammare feminism nationalistisk arbete hallar ting gydja tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa edsring jötnar dröm julafton symbol jolner dakota access insida bön identitet ordning och kaos årsväntan frågor hlodyn sigurd fafnesbane beklagande naturens rättigheter vårfrudagen feja kurs förmödrar årsting historisk sed faq kultur etik vinternätterna förfäder vårblot emma hernejärvi monoteism midsommar medlemmar urd lek vår tempel ceremoni asatro demokrati carl lundbäck frey tankar gamla uppsala högtider hemmet frigg gudar gemenskap höst skalleper känslor alvablot jul yggdrasil vinter forn sed per lundberg natur religion livsåskådning blot personlig berättelse barn andra religioner ritual polyteism samfundet forn sed sverige liv gerd sed freja mångfald jord död andlig erfarenhet mörker trossamfund politik disa nornor årstider förnyelse sång höstdagjämningen döden gudsbild traditioner äring solvända stockholm modern hedendom myter alver kyla sommarsolstånd rune forssén samhälle hedningar helighet oden bröllop ragnarök helig plats asynja toreblot folkräkning ägg nutid odla bok skålgropsten makter fördomar utbrändhet förnimmelse vanadis verdandi påsk ginnungagap registrerat gudamakter vlogg konferens väven kropp familj tomhet heliga platser ví sedvandrare hiero gamos äktenskap siv liberal blota skola lucia bronsålder ursprungsfolk organisation industrialism metoo vanatro polygami disablot påvestenen jämstäldhet tankesmedja kläder alva tid, årstider, vår, personliga reflektioner konst växa in i seden mångkultur tor filosofi tradition november frej älvor skade blotlag skuld lusse utbildning osynlig inkluderande standing rock midgård förstörelse vardag moder video monokultur gud religionsfrihet kommunikation väv rådet kristendom eugene gendlin