Samfundet Forn Sed Sverige

 

När Ragnarök kommer

9 februari 2014 « Tillbaka
Källa: howstuffworks.com Källa: howstuffworks.com

För snart ett år sedan var jag med om ett uppslitande uppbrott. En tidigare vän och jag kom att gå skilda vägar. Under flera år hade vi umgåtts intensivt och även arbetat nära tillsammans. Brottet mellan oss blev därför ett sår.  Det var inte roligt. På sätt och vis kändes det som en skilsmässa. I våra gräl och konflikter tyckte jag mig uppleva helt nya sidor av min forne vän som tycktes för alltid solka det vi en gång haft. Hur hen själv upplevde saken vet jag inte men också där fanns säkert mycket smärta och sorg. Under en tumultartad vecka var det verkligen som om hela världen störtade samman. Det var som om Ragnarök hade kommit.

Och på sätt och vis var det så. Myten om Ragnarök berättar om hur världen går under. Hur själva gudarna kämpar, tappert men förgäves och hur de till slut faller och ingenting blir kvar. Skildringen av dessa händelser i Völvans spådom är febrig och intensiv, fylld av förtvivlan. Men som starkast blir det när dikten vänder. För efter att världen gått under stiger en ny värld upp i spillrorna av den gamla. En ny generation makter tar över efter de som fallit och universums största kretslopp börjar om på nytt på samma sätt som årets hjul eller dygnets hjul alltid gör.

Det finns en tröst i detta. Visst - Ragnarök är en myt som kan användas för att förstå stora kosmologiska kretslopp. På ett eller annat sätt kommer den värld som vi lever i idag en gång att dö, liksom vi alla gör. Poängen med myten är att den påminner oss om att död och återfödelse går hand ihand. Och även om ett stort Ragnarök kan sägas infalla den dag då universum måhända störstar samman i motsatsen till the big bang kan vi också se att Ragnarök inträffar hela tiden, varje dag, runt om kring oss. Vänner vi har går bort, vi förlorar sådant som vi har kärt, vi tvingas lämna något gammalt bakom oss, vi tappar fotfästet i tillvaron. Alla upplever vi sådant i stort och smått. Och hur litet det än kan verka för den som ser på utifrån känns det världsomvälvande för den som står mitt i kaoset.

När sådant händer i mitt liv försöker jag minnas vart myten pekar - till en ny värld som kommer när den gamla försvunnit. Är denna nya värld bättre än den gamla? Det kan jag inte svara på. Kanske, kanske inte. Jag vet bara att den alltid kommer.

Erik Otterberg, gode Götalands godeord.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

dröm kläder tjänstgörande jämstäldhet registrerat värderingar moder tankesmedja internet vetenskap fulltrogen media vanatro ordning och kaos beklagande häfte odla ursprungsfolk asynja landskap skola eugene gendlin naturens rättigheter trana ekologistisk kropp ví mytologi tomhet ginnungagap moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr ting det implicita monogami vlogg jolner fördomar metoo symbol blotlag identitet osynlig bildning utbrändhet filosofi årsväntan kurs ägg eir kristendom toreblot gudamakter myter, vetenskap, ymer disablot tiden förstörelse vintersolståndet polygami video föda studier blota organisation vana hälsa sociala medier feminism ledstjärnor skuld arbete heliga platser skade älvor nationalistisk tradition konst vårdande förfäder kyla ragnarök stockholm historisk sed oden faq äring hedningar samhälle monoteism förmödrar medlemmar alver kultur förnyelse politik frey årstider döden gamla uppsala tankar högtider trossamfund demokrati carl lundbäck höstdagjämningen gudsbild höst känslor andlig erfarenhet mångfald vinter jul yggdrasil ritual polyteism andra religioner barn personlig berättelse blot livsåskådning religion natur forn sed per lundberg samfundet forn sed sverige liv gerd alvablot död skalleper sed gemenskap nornor frigg tempel vår asatro freja ceremoni gudar mörker hemmet sång jord disa emma hernejärvi årsting midsommar modern hedendom rune forssén traditioner etik helighet urd lek solvända bröllop vårblot sommarsolstånd vinternätterna tor edsring sedvandrare hallar tranafton källor familj uppfostran nyckelord hiero gamos utbildning odr berättelse standing rock lusse vardag inkluderande bronsålder tacksamhet interreligiöst påvestenen väv jättar tolerans kommunikation vårfrudagen mångkultur gydja alva sekulär november skålgropsten begravning ogrundand misstänksamhet vanadis mat frågor verdandi personlig sed insida mimameid förnimmelse tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa julafton väven religionsfrihet jötnar djur rådet konferens torshammare göteborg äktenskap sigurd fafnesbane helig plats tyr nutid feja ödet skörd liberal folkräkning val lucia storm industrialism bok midgård bön påsk dakota access tid, årstider, vår, personliga reflektioner monokultur växa in i seden myter grunna