Samfundets förhållande till blotlagen ser ut att gå mot tydligare tider
Ämnet blotlag togs upp under årets rådshelg och väckte både frågor och svar. Det här inlägget redogör för de svar som gavs på frågor som väcktes inom ämnet under rådshelgen. Det här inlägget ger just dig en fråga och efterlyser just ditt svar.
Det klubbades en ny policy under rådshelgen. Inom ett dygn efter att ett blotlag ansökt om anslutning till samfundet skall Rådet skicka ett svarsmail. Svaret från Rådet till ansökande skall meddela vilket rådsmöte ansökan kommer att behandlas på. Sedan väcktes frågan om hur ett blotlag faktiskt ansöker om anslutning. Jag fick i uppgift att skapa en formell ansökningsblankett om anslutning av blotlag till samfundet, vilket jag gjort. Som komplement till ansökningsblanketten har jag skrivit ett förslag på bilaga med de rättigheter och skyldigheter som följer med en anslutning till samfundet. Blanketten och bilagan har skickats till Rådet och väntar på att bli behandlade. Av de blotlag som idag är anslutna till samfundet, fanns ett frågetecken kring vilka som faktiskt är aktiva. Goderingen fick i uppgift att undersöka vilka anslutna blotlag som i verkligheten fortfarande finns. Inte minst väcktes frågan om vad ett blotlag är. Definitionen baseras inte det minsta på blotandet i vår stadga. En sådan redogörelse lyser med sin frånvaro i § 28:
”Ett blotlag är en lokal sammanslutning av personer som utövar seden tillsammans. Blotlagen bildas på frivillig basis och kan ansöka till rådet om att bli knutna till samfundet. Ett blotlag som är knutet till samfundet är skyldigt att bedriva sin verksamhet i enlighet med samfundets stadgar. Blotlaget har rätt att söka ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd från samfundet.
I ett blotlag kan även personer som inte är medlemmar i samfundet ingå så länge dessa ställer sig bakom samfundets stadgar och värderingar.”
Som rådsmedlem, din tjänare och representant, vänder jag mig nu till dig.
Vad är ett blotlag?
Ditt svar är väldigt värdefullt för mig som förtroendevald.
Det är din bild av vad samfundet är och borde vara som jag skall rota mitt ämbete i. Den bilden skall tillsammans med alla andra medlemmars utgöra Rådets tjänstgörande för det samfund vi tillsammans utgör. Det samfundet skall gagnas i möjligaste mån tills det är dags att lämna över stafettpinnen, kanske på nästa årsting. Om du inte fått reda på det ännu, så kommer årstinget hållas i anslutning till vårblotet i Uppsala 2014. Jag hoppas att vi ses där.
För medlemmarna!
Carl Lundbäck, ledamot
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Tore Ahlbäck » Att uppfostra barn hedniskt: ”Hej, Jag tycker inte att ordet hedning eller hednisk ska användas i en seriös re..”
-
Danielle » Hur tänker en hedning?: ”Bra och informativt skrivet Emma! Jag håller med dig i din syn på utgångspunkter..”
-
Susanne » Vilka berättelser lever vi hedningar med?: ”Jag satt precis och funderade över Sága som Asynja och som symbol för berättande..”
-
Peter Jäderbrant » Vlogg: Erfarenheter från konferens om religionens plats i framtidens Sverige: ”Trevlig video. Intressanta reflektioner och tankar. Tack!/Peter”
-
Lena S Buhr » Gudarna tillhör inte endast det förgångna: ”Underbart! Gillar tankegången här :) resonerar väl med både logik och Gudarnas o..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
identitet det implicita vlogg odla växa in i seden arbete trana november vårfrudagen hallar tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa ordning och kaos kläder val fulltrogen vårdande monokultur bronsålder väven skålgropsten demokrati folkräkning video filosofi utbrändhet skola ogrundand misstänksamhet jämstäldhet tranafton jötnar tjänstgörande mimameid nyckelord dakota access uppfostran skade myter, vetenskap, ymer ekologistisk kropp nationalistisk helig plats ting skörd moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr begravning tacksamhet frågor vardag påsk alva påvestenen vanadis internet feja djur verdandi tiden landskap värderingar naturens rättigheter vetenskap oden kultur förmödrar solvända helighet urd vinternätterna jord lek ragnarök hedningar rune forssén årsting bröllop stockholm höstdagjämningen höst döden vår ceremoni tankar skalleper politik gamla uppsala gudsbild årstider andlig erfarenhet forn sed förnyelse mångfald jul gemenskap samfundet forn sed sverige per lundberg liv polyteism barn religion personlig berättelse blot livsåskådning natur andra religioner ritual alvablot vinter gerd yggdrasil död känslor sed sång freja carl lundbäck frigg högtider frey mörker tempel hemmet gudar nornor alver kyla medlemmar sommarsolstånd emma hernejärvi samhälle förfäder modern hedendom disa äring vårblot historisk sed traditioner monoteism midsommar faq etik insida sekulär osynlig familj standing rock industrialism nutid gudamakter jättar myter polygami kristendom religionsfrihet metoo ledstjärnor tor interreligiöst föda konferens eugene gendlin dröm inkluderande älvor mångkultur förstörelse väv media skuld hiero gamos tyr äktenskap ödet göteborg ägg konst tid, årstider, vår, personliga reflektioner mat hälsa kommunikation berättelse förnimmelse liberal midgård sociala medier heliga platser rådet ursprungsfolk tankesmedja blotlag bön monogami gydja tolerans feminism beklagande fördomar trossamfund källor odr ví
Vårt blotlag bygger just på blotet - det är då vi träffas, samtalar med gudarna och ofta äter tillsammans. Vi vill ordna fler träffar - som disskusionskväller och liknande, men har inte kommit till skott ännu. Vi är ganska få, men för oss som är med känns det viktigt att kunna utveckla vår sed tillsammans i ett blotlag.
Ja, det är nog det som är kärnan i att vara med i ett blotlag. Att tillsammans kunna utveckla seden - både genom handling och samtal.
Du skriver att ett blotlag enligt stadgarna inte grundar sig det minsta på själva blotandet. Det stämmer ju i och för sig att blotande inte finns med i stadgarna som ett krav för ett blotlag. Istället beskrivs blotlag som en lokal sammanslutning av personer som "utövar seden tillsammans" Detta kan ju låta luddigt men i stadgarna så har vi tydliggjort hur vi inom samfundet "utövar sed", och där finns blot naturligtvis med som en viktig punkt.
UR STADGARNA:
§5. Hur forn sed utövas
Inom samfundet utövas forn sed på en mångfald olika sätt. Punkterna 5a-5f beskriver de vanligaste uttrycken för forn sed som samfundet arbetar för att främja och utveckla. Enskilda medlemmar behöver inte aktivt utöva alla de nedanstående formerna, men däremot respektera dem som en del av samfundets verksamhet och hållning.
5a. Vi utövar seden genom blotande till våra norröna gudar och naturväsen. Vi offrar inte levande djur i ceremonier som arrangeras av samfundet.
5b. Vi utövar seden i samklang med naturens växlingar och årets högtider.
5c. Vi utövar seden genom att helighålla de olika övergångarna i människans livslopp, alltifrån namngivningar till begravningar.
5d. Vi utövar seden genom att vårda, värna och väcka de heliga platserna i landskapet.
5e. Vi utövar seden genom att utforska och bevara ”de klokas” kunskaper och den folkliga magin, såsom örtmagi, sejd och skyddsrunor.
5f. Vi utövar seden genom olika kreativa och kulturella uttryck såsom sång, dans, musik, matkultur, skaldekonst, berättande och hantverk.
Så en lokal sammanslutning kan ha dessa punkter som riktlinjer. Sedan kan man naturligtvis göra andra saker också i blotlaget, som att arrangera eddastudier, t ex.
Frågan är om det finns något värde i att definiera blotlagen så mycket tydligare än så här?
Äring och fred!
Henrik Hallgren