Samfundets förhållande till blotlagen ser ut att gå mot tydligare tider
Ämnet blotlag togs upp under årets rådshelg och väckte både frågor och svar. Det här inlägget redogör för de svar som gavs på frågor som väcktes inom ämnet under rådshelgen. Det här inlägget ger just dig en fråga och efterlyser just ditt svar.
Det klubbades en ny policy under rådshelgen. Inom ett dygn efter att ett blotlag ansökt om anslutning till samfundet skall Rådet skicka ett svarsmail. Svaret från Rådet till ansökande skall meddela vilket rådsmöte ansökan kommer att behandlas på. Sedan väcktes frågan om hur ett blotlag faktiskt ansöker om anslutning. Jag fick i uppgift att skapa en formell ansökningsblankett om anslutning av blotlag till samfundet, vilket jag gjort. Som komplement till ansökningsblanketten har jag skrivit ett förslag på bilaga med de rättigheter och skyldigheter som följer med en anslutning till samfundet. Blanketten och bilagan har skickats till Rådet och väntar på att bli behandlade. Av de blotlag som idag är anslutna till samfundet, fanns ett frågetecken kring vilka som faktiskt är aktiva. Goderingen fick i uppgift att undersöka vilka anslutna blotlag som i verkligheten fortfarande finns. Inte minst väcktes frågan om vad ett blotlag är. Definitionen baseras inte det minsta på blotandet i vår stadga. En sådan redogörelse lyser med sin frånvaro i § 28:
”Ett blotlag är en lokal sammanslutning av personer som utövar seden tillsammans. Blotlagen bildas på frivillig basis och kan ansöka till rådet om att bli knutna till samfundet. Ett blotlag som är knutet till samfundet är skyldigt att bedriva sin verksamhet i enlighet med samfundets stadgar. Blotlaget har rätt att söka ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd från samfundet.
I ett blotlag kan även personer som inte är medlemmar i samfundet ingå så länge dessa ställer sig bakom samfundets stadgar och värderingar.”
Som rådsmedlem, din tjänare och representant, vänder jag mig nu till dig.
Vad är ett blotlag?
Ditt svar är väldigt värdefullt för mig som förtroendevald.
Det är din bild av vad samfundet är och borde vara som jag skall rota mitt ämbete i. Den bilden skall tillsammans med alla andra medlemmars utgöra Rådets tjänstgörande för det samfund vi tillsammans utgör. Det samfundet skall gagnas i möjligaste mån tills det är dags att lämna över stafettpinnen, kanske på nästa årsting. Om du inte fått reda på det ännu, så kommer årstinget hållas i anslutning till vårblotet i Uppsala 2014. Jag hoppas att vi ses där.
För medlemmarna!
Carl Lundbäck, ledamot
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Ida H » Nybörjare? Detta händer på blotet!: ”Vart är nästa midsommarblot?”
-
Henrik » I trygghet tillsammans växer seden: ”Fint skrivet! ”
-
Karin Beronius » Hell Eir: ”Ibland finner man oväntade guldkorn på vägen. Jag letar egentligen efter ordet "..”
-
Kalle Karlson » Medan Alvatid nalkas...: ”vi vill veta mer , kan ni förklara bättre el vill ni att vi ska förstå det som s..”
-
Anna » Hell Eir: ”Vackra ord som ger energi och ännu mer förenar oss i det godes namn. Må fred och..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
ví odr årsväntan odla vlogg arbete vanatro trana organisation vårfrudagen november monogami bön ginnungagap ordning och kaos tankesmedja ursprungsfolk studier rådet heliga platser utbildning bronsålder väven julafton förnimmelse lucia kommunikation tradition filosofi bok tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare ogrundand misstänksamhet jämstäldhet tranafton göteborg äktenskap tyr grunna hiero gamos nyckelord dakota access kurs skade myter, vetenskap, ymer uppfostran älvor inkluderande jolner helig plats ting lusse föda konferens begravning tacksamhet interreligiöst frågor vardag påsk metoo polygami myter alva internet feja personlig sed industrialism mytologi standing rock asynja landskap värderingar toreblot insida sekulär etik kultur midsommar monoteism traditioner historisk sed vårblot äring lek förfäder hedningar rune forssén årsting bröllop stockholm alver döden gudar hemmet tempel mörker frey jord asatro frigg carl lundbäck freja höstdagjämningen höst känslor död gemenskap gerd vinter yggdrasil liv polyteism forn sed barn religion livsåskådning blot personlig berättelse natur andra religioner per lundberg ritual alvablot jul samfundet forn sed sverige sed andlig erfarenhet mångfald skalleper förnyelse sång årstider gudsbild gamla uppsala högtider politik demokrati tankar ceremoni vår trossamfund nornor kyla medlemmar sommarsolstånd emma hernejärvi samhälle modern hedendom ragnarök disa vinternätterna urd helighet solvända förmödrar faq oden vintersolståndet vetenskap naturens rättigheter tiden osynlig familj bildning verdandi nutid djur jättar gudamakter storm vanadis påvestenen edsring kristendom religionsfrihet registrerat blota ledstjärnor tor vana moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr skörd nationalistisk eugene gendlin dröm ekologistisk kropp eir mångkultur förstörelse väv media skuld sigurd fafnesbane mimameid jötnar tjänstgörande symbol ödet skola ägg konst mat utbrändhet video hälsa berättelse folkräkning liberal skålgropsten sociala medier midgård moder monokultur vårdande fulltrogen kläder val tomhet blotlag hallar tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa torshammare gydja tolerans feminism beklagande fördomar häfte växa in i seden källor identitet det implicita
Vårt blotlag bygger just på blotet - det är då vi träffas, samtalar med gudarna och ofta äter tillsammans. Vi vill ordna fler träffar - som disskusionskväller och liknande, men har inte kommit till skott ännu. Vi är ganska få, men för oss som är med känns det viktigt att kunna utveckla vår sed tillsammans i ett blotlag.
Ja, det är nog det som är kärnan i att vara med i ett blotlag. Att tillsammans kunna utveckla seden - både genom handling och samtal.
Du skriver att ett blotlag enligt stadgarna inte grundar sig det minsta på själva blotandet. Det stämmer ju i och för sig att blotande inte finns med i stadgarna som ett krav för ett blotlag. Istället beskrivs blotlag som en lokal sammanslutning av personer som "utövar seden tillsammans" Detta kan ju låta luddigt men i stadgarna så har vi tydliggjort hur vi inom samfundet "utövar sed", och där finns blot naturligtvis med som en viktig punkt.
UR STADGARNA:
§5. Hur forn sed utövas
Inom samfundet utövas forn sed på en mångfald olika sätt. Punkterna 5a-5f beskriver de vanligaste uttrycken för forn sed som samfundet arbetar för att främja och utveckla. Enskilda medlemmar behöver inte aktivt utöva alla de nedanstående formerna, men däremot respektera dem som en del av samfundets verksamhet och hållning.
5a. Vi utövar seden genom blotande till våra norröna gudar och naturväsen. Vi offrar inte levande djur i ceremonier som arrangeras av samfundet.
5b. Vi utövar seden i samklang med naturens växlingar och årets högtider.
5c. Vi utövar seden genom att helighålla de olika övergångarna i människans livslopp, alltifrån namngivningar till begravningar.
5d. Vi utövar seden genom att vårda, värna och väcka de heliga platserna i landskapet.
5e. Vi utövar seden genom att utforska och bevara ”de klokas” kunskaper och den folkliga magin, såsom örtmagi, sejd och skyddsrunor.
5f. Vi utövar seden genom olika kreativa och kulturella uttryck såsom sång, dans, musik, matkultur, skaldekonst, berättande och hantverk.
Så en lokal sammanslutning kan ha dessa punkter som riktlinjer. Sedan kan man naturligtvis göra andra saker också i blotlaget, som att arrangera eddastudier, t ex.
Frågan är om det finns något värde i att definiera blotlagen så mycket tydligare än så här?
Äring och fred!
Henrik Hallgren