Samfundets förhållande till blotlagen ser ut att gå mot tydligare tider
Ämnet blotlag togs upp under årets rådshelg och väckte både frågor och svar. Det här inlägget redogör för de svar som gavs på frågor som väcktes inom ämnet under rådshelgen. Det här inlägget ger just dig en fråga och efterlyser just ditt svar.
Det klubbades en ny policy under rådshelgen. Inom ett dygn efter att ett blotlag ansökt om anslutning till samfundet skall Rådet skicka ett svarsmail. Svaret från Rådet till ansökande skall meddela vilket rådsmöte ansökan kommer att behandlas på. Sedan väcktes frågan om hur ett blotlag faktiskt ansöker om anslutning. Jag fick i uppgift att skapa en formell ansökningsblankett om anslutning av blotlag till samfundet, vilket jag gjort. Som komplement till ansökningsblanketten har jag skrivit ett förslag på bilaga med de rättigheter och skyldigheter som följer med en anslutning till samfundet. Blanketten och bilagan har skickats till Rådet och väntar på att bli behandlade. Av de blotlag som idag är anslutna till samfundet, fanns ett frågetecken kring vilka som faktiskt är aktiva. Goderingen fick i uppgift att undersöka vilka anslutna blotlag som i verkligheten fortfarande finns. Inte minst väcktes frågan om vad ett blotlag är. Definitionen baseras inte det minsta på blotandet i vår stadga. En sådan redogörelse lyser med sin frånvaro i § 28:
”Ett blotlag är en lokal sammanslutning av personer som utövar seden tillsammans. Blotlagen bildas på frivillig basis och kan ansöka till rådet om att bli knutna till samfundet. Ett blotlag som är knutet till samfundet är skyldigt att bedriva sin verksamhet i enlighet med samfundets stadgar. Blotlaget har rätt att söka ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd från samfundet.
I ett blotlag kan även personer som inte är medlemmar i samfundet ingå så länge dessa ställer sig bakom samfundets stadgar och värderingar.”
Som rådsmedlem, din tjänare och representant, vänder jag mig nu till dig.
Vad är ett blotlag?
Ditt svar är väldigt värdefullt för mig som förtroendevald.
Det är din bild av vad samfundet är och borde vara som jag skall rota mitt ämbete i. Den bilden skall tillsammans med alla andra medlemmars utgöra Rådets tjänstgörande för det samfund vi tillsammans utgör. Det samfundet skall gagnas i möjligaste mån tills det är dags att lämna över stafettpinnen, kanske på nästa årsting. Om du inte fått reda på det ännu, så kommer årstinget hållas i anslutning till vårblotet i Uppsala 2014. Jag hoppas att vi ses där.
För medlemmarna!
Carl Lundbäck, ledamot
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
jonas » "I natt jag drömde någonting jag aldrig drömt förut..." : ”jag drömde att jag var i en gudstjänst och att jag gick fram till altaret och sk..”
-
Lotta Hedström » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Så sant. Resonemanget går även att kläs i termer av "manligt"/"kvinnligt": För m..”
-
Anna Högman » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik för dina fina och kloka ord. Jag kommer också att släcka ljuset i k..”
-
Sandra Lindblom » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik. Det här var precis vad jag behövde för att orka gå emot de fina men..”
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
jolner kropp ekologistisk helig plats ting vana föda konferens utiséta tor ledstjärnor vårdagjämning edsring vardag påsk metoo polygami vanadis storm internet feja personlig sed djur nutid asynja standing rock toreblot landskap värderingar vintersolståndet insida sekulär ví odr häfte odla vlogg kura skymning fördomar kvinnlighet trana torshammare tolerans gydja morsdag tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa ginnungagap blotlag tomhet tankesmedja ursprungsfolk studier fulltrogen vårdande monokultur julafton midgård sociala medier förnimmelse tradition kommunikation bok filosofi sedvandrare utbrändhet mat konst ägg skola tranafton göteborg siv tjänstgörande jötnar makter hiero gamos nyckelord dakota access kurs väv förstörelse mångkultur lusse interreligiöst rune forssén myter sommarsolstånd medlemmar kyla etik kultur bön förmödrar solvända traditioner historisk sed vårblot äring ragnarök modern hedendom sång förnyelse döden vår ceremoni tankar demokrati politik högtider gamla uppsala disablot andlig erfarenhet sed gudar känslor frigg vinter yggdrasil freja gerd samfundet forn sed sverige forn sed polyteism andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse barn natur ritual per lundberg mångfald liv alvablot jul död jord skalleper höst gemenskap carl lundbäck gudsbild disa asatro frey mörker tempel hemmet trossamfund nornor höstdagjämningen årstider förfäder lek vinternätterna urd helighet lucia monoteism midsommar faq oden alver stockholm bröllop årsting emma hernejärvi samhälle hedningar uppfostran myter, vetenskap, ymer skade eir media skuld sigurd fafnesbane mimameid grunna tyr äktenskap symbol ödet ukraina jämstäldhet ogrundand misstänksamhet emma hernejärvi' tid, årstider, vår, personliga reflektioner earth hour video hälsa berättelse folkräkning liberal skålgropsten väven bronsålder utbildning heliga platser rådet moder kläder val frej ordning och kaos gåva hallar monogami november vårfrudagen bifrost feminism beklagande organisation arbete vanatro växa in i seden källor identitet det implicita årsväntan vetenskap naturens rättigheter tiden osynlig familj bildning verdandi mytologi industrialism gud jättar gudamakter hlodyn alva påvestenen sejd kristendom religionsfrihet diser frågor registrerat tacksamhet begravning blota moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr skörd nationalistisk eugene gendlin dröm inkluderande älvor
Vårt blotlag bygger just på blotet - det är då vi träffas, samtalar med gudarna och ofta äter tillsammans. Vi vill ordna fler träffar - som disskusionskväller och liknande, men har inte kommit till skott ännu. Vi är ganska få, men för oss som är med känns det viktigt att kunna utveckla vår sed tillsammans i ett blotlag.
Ja, det är nog det som är kärnan i att vara med i ett blotlag. Att tillsammans kunna utveckla seden - både genom handling och samtal.
Du skriver att ett blotlag enligt stadgarna inte grundar sig det minsta på själva blotandet. Det stämmer ju i och för sig att blotande inte finns med i stadgarna som ett krav för ett blotlag. Istället beskrivs blotlag som en lokal sammanslutning av personer som "utövar seden tillsammans" Detta kan ju låta luddigt men i stadgarna så har vi tydliggjort hur vi inom samfundet "utövar sed", och där finns blot naturligtvis med som en viktig punkt.
UR STADGARNA:
§5. Hur forn sed utövas
Inom samfundet utövas forn sed på en mångfald olika sätt. Punkterna 5a-5f beskriver de vanligaste uttrycken för forn sed som samfundet arbetar för att främja och utveckla. Enskilda medlemmar behöver inte aktivt utöva alla de nedanstående formerna, men däremot respektera dem som en del av samfundets verksamhet och hållning.
5a. Vi utövar seden genom blotande till våra norröna gudar och naturväsen. Vi offrar inte levande djur i ceremonier som arrangeras av samfundet.
5b. Vi utövar seden i samklang med naturens växlingar och årets högtider.
5c. Vi utövar seden genom att helighålla de olika övergångarna i människans livslopp, alltifrån namngivningar till begravningar.
5d. Vi utövar seden genom att vårda, värna och väcka de heliga platserna i landskapet.
5e. Vi utövar seden genom att utforska och bevara ”de klokas” kunskaper och den folkliga magin, såsom örtmagi, sejd och skyddsrunor.
5f. Vi utövar seden genom olika kreativa och kulturella uttryck såsom sång, dans, musik, matkultur, skaldekonst, berättande och hantverk.
Så en lokal sammanslutning kan ha dessa punkter som riktlinjer. Sedan kan man naturligtvis göra andra saker också i blotlaget, som att arrangera eddastudier, t ex.
Frågan är om det finns något värde i att definiera blotlagen så mycket tydligare än så här?
Äring och fred!
Henrik Hallgren