Samfundet Forn Sed Sverige

 

En helig tillvaro

16 juni 2013 « Tillbaka

I samfundets stadgar skriver vi att Forn sed  utgår från naturens och tillvarons helighet.

Vad betyder det egentligen? Hur kan vi se på detta med helighet? Och får det några etiska och rentav politiska konsekvenser?

Jag lyssnade en gång på en föreläsning av socialantropologen Mikael Kurkiala. Han talade bland annat om helighet utifrån sina erfarenheter av att ha levt med och studerat lakotaindianerna i nordamerika. Han menade att om något är heligt innebär det att det är kränkningsbart. Det vill säga: Det kan utsättas för kränkande behandling. Om det inte vore kränkningsbart skulle det bara vara ett objekt vi skulle kunna behandla hur vi ville utan några moraliska betänkligheter.

Eller för att vända på det. Det som är heligt kräver respekt och hänsyn.

I det vikingatida samhället talades det om manhelgd. Alla fria personer hade denna helighet/helgd vilket innebar att de hade rätt till fred och säkerhet, att visas respekt. Tankarna leder osökt till vår tids deklaration om mänskliga rättigheter, men den senare är mer inkluderande då den inte gör skillnad på fri och ofri, utan alla människor tillerkänns rättigheter. Men grundtanken är ändå densamma.

Att vi säger att naturen och tillvaron är helig får i detta perspektiv en närmast omvälvande betydelse. Utifrån tolkningen ovan om vad helighet innebär, så skulle det betyda att allting är kränkningsbart, och därför bör bemötas med respekt, lyhördhet och hänsyn. Ingenting kan ses som enbart ett objekt att utnyttja enligt godtycke. 

Helighet är ett ord som ofta är kopplat till andlighet och religion. Rättigheter är mer kopplat till moral och juridik. Men jag menar att rättigheternas grund ytterst vilar på uppfattningar om vad vi anser vara heligt. Så en konsekvens av vår syn på naturen som helig, borde vara att (resten av) naturen har rättigheter, på samma sätt som vi människor har rättigheter.

Idag växer det också fram en rörelse för naturens rättigheter runtom i världen. Equador har slagit fast Moder Jords rättigheter i sin grundlag, och även Bolivia har skrivelser om Moder Jords rättigheter i sina lagtexter. Över 20 kommuner/städer i USA tillerkänner de lokala ekosystemen rättigheter. Under senaste miljötoppmötet i Rio fördes det fram förslag om att FN skulle anta en deklaration om naturens rättigheter. En stor inspiration för denna rörelse är urfolkens kosmologier som ser jorden, naturen och tillvaron som helig. Den forna seden har många starka beröringspunkter med dessa kosmologier. Deklarationer om naturens rättigheter torde inte vara främmande för oss hedningar. Vi ser vårt landskap och vår givmilda jord som helig. Vi ser gudarnas närvaro i bergen och skogarna, i korpens susande himmelsflykt och i bockens styrka. Vi förstår världen och universum genom bilden av ett högt och heligt träd, evigt grönskande. Våra mytologiska berättelser ger näring till en livssyn som enkelt kan kopplas till tanken på att tillerkänna jorden och tillvaron rättigheter. Jag menar att vi som samfund därför mycket väl skulle kunna träda fram i denna fråga och aktivt verka för att Sverige och FN tillerkänner naturen lagstadgade rättigheter.

Det land är heligt
som jag ligga ser
asar och alver nära
(Grímnismál 4)

Läs mer om naturens rättigheter: 

Nätverket Lodyn

The alliance for the rights of nature

Henrik Hallgren, Rådsgode





 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

industrialism mytologi djur standing rock asynja osynlig tiden familj vetenskap vintersolståndet ví odr årsväntan växa in i seden häfte arbete vanatro trana organisation beklagande gydja torshammare tolerans hallar morsdag ordning och kaos gåva val kläder frej vårdande monokultur moder rådet midgård sociala medier skålgropsten liberal kommunikation tradition filosofi bok tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare ägg skola konst tranafton göteborg ukraina jötnar siv tjänstgörande sigurd fafnesbane mimameid dakota access kurs förstörelse mångkultur eir skade kropp ekologistisk helig plats ting dröm moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vana tacksamhet blota begravning frågor vårdagjämning kristendom edsring vardag vanadis storm polygami gudamakter jättar hlodyn sommarsolstånd bröllop kyla etik faq bön förmödrar solvända traditioner vårblot urd vinternätterna förfäder ragnarök hedningar emma hernejärvi rune forssén årsting förnyelse trossamfund vår ceremoni tankar demokrati politik högtider gamla uppsala disablot årstider sed gudar känslor frigg andlig erfarenhet liv mångfald vinter yggdrasil freja ritual per lundberg barn religion livsåskådning blot personlig berättelse natur andra religioner polyteism forn sed alvablot jul samfundet forn sed sverige gerd gemenskap död jord skalleper höst sång carl lundbäck gudsbild disa asatro frey mörker tempel hemmet döden nornor höstdagjämningen myter samhälle interreligiöst lusse modern hedendom lek äring historisk sed helighet lucia monoteism midsommar kultur oden alver medlemmar stockholm internet personlig sed feja påvestenen sejd alva religionsfrihet diser metoo påsk registrerat tor utiséta ledstjärnor skörd konferens föda nationalistisk eugene gendlin jolner inkluderande älvor väv uppfostran myter, vetenskap, ymer nyckelord media skuld makter hiero gamos äktenskap grunna tyr symbol ödet ogrundand misstänksamhet emma hernejärvi' jämstäldhet earth hour mat utbrändhet video hälsa berättelse folkräkning förnimmelse julafton väven bronsålder fulltrogen utbildning heliga platser tankesmedja studier ursprungsfolk blotlag tomhet monogami ginnungagap tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa bifrost november vårfrudagen kvinnlighet feminism kura skymning fördomar källor vlogg odla identitet det implicita naturens rättigheter sekulär insida toreblot värderingar landskap bildning verdandi gud nutid