Samfundet Forn Sed Sverige

 

En helig tillvaro

16 juni 2013 « Tillbaka

I samfundets stadgar skriver vi att Forn sed  utgår från naturens och tillvarons helighet.

Vad betyder det egentligen? Hur kan vi se på detta med helighet? Och får det några etiska och rentav politiska konsekvenser?

Jag lyssnade en gång på en föreläsning av socialantropologen Mikael Kurkiala. Han talade bland annat om helighet utifrån sina erfarenheter av att ha levt med och studerat lakotaindianerna i nordamerika. Han menade att om något är heligt innebär det att det är kränkningsbart. Det vill säga: Det kan utsättas för kränkande behandling. Om det inte vore kränkningsbart skulle det bara vara ett objekt vi skulle kunna behandla hur vi ville utan några moraliska betänkligheter.

Eller för att vända på det. Det som är heligt kräver respekt och hänsyn.

I det vikingatida samhället talades det om manhelgd. Alla fria personer hade denna helighet/helgd vilket innebar att de hade rätt till fred och säkerhet, att visas respekt. Tankarna leder osökt till vår tids deklaration om mänskliga rättigheter, men den senare är mer inkluderande då den inte gör skillnad på fri och ofri, utan alla människor tillerkänns rättigheter. Men grundtanken är ändå densamma.

Att vi säger att naturen och tillvaron är helig får i detta perspektiv en närmast omvälvande betydelse. Utifrån tolkningen ovan om vad helighet innebär, så skulle det betyda att allting är kränkningsbart, och därför bör bemötas med respekt, lyhördhet och hänsyn. Ingenting kan ses som enbart ett objekt att utnyttja enligt godtycke. 

Helighet är ett ord som ofta är kopplat till andlighet och religion. Rättigheter är mer kopplat till moral och juridik. Men jag menar att rättigheternas grund ytterst vilar på uppfattningar om vad vi anser vara heligt. Så en konsekvens av vår syn på naturen som helig, borde vara att (resten av) naturen har rättigheter, på samma sätt som vi människor har rättigheter.

Idag växer det också fram en rörelse för naturens rättigheter runtom i världen. Equador har slagit fast Moder Jords rättigheter i sin grundlag, och även Bolivia har skrivelser om Moder Jords rättigheter i sina lagtexter. Över 20 kommuner/städer i USA tillerkänner de lokala ekosystemen rättigheter. Under senaste miljötoppmötet i Rio fördes det fram förslag om att FN skulle anta en deklaration om naturens rättigheter. En stor inspiration för denna rörelse är urfolkens kosmologier som ser jorden, naturen och tillvaron som helig. Den forna seden har många starka beröringspunkter med dessa kosmologier. Deklarationer om naturens rättigheter torde inte vara främmande för oss hedningar. Vi ser vårt landskap och vår givmilda jord som helig. Vi ser gudarnas närvaro i bergen och skogarna, i korpens susande himmelsflykt och i bockens styrka. Vi förstår världen och universum genom bilden av ett högt och heligt träd, evigt grönskande. Våra mytologiska berättelser ger näring till en livssyn som enkelt kan kopplas till tanken på att tillerkänna jorden och tillvaron rättigheter. Jag menar att vi som samfund därför mycket väl skulle kunna träda fram i denna fråga och aktivt verka för att Sverige och FN tillerkänner naturen lagstadgade rättigheter.

Det land är heligt
som jag ligga ser
asar och alver nära
(Grímnismál 4)

Läs mer om naturens rättigheter: 

Nätverket Lodyn

The alliance for the rights of nature

Henrik Hallgren, Rådsgode





 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

förstörelse utiséta inkluderande ordning och kaos ursprungsfolk föda skuld älvor nutid tranafton naturens rättigheter tradition blotlag kvinnlighet bildning rådet väv gåva morsdag tid, årstider, vår, personliga reflektioner asynja kläder tankesmedja earth hour jämstäldhet vardag midgård storm internet osynlig ödet ogrundand misstänksamhet fulltrogen tyr häfte november trana bronsålder källor torshammare blota heliga platser mångkultur växa in i seden familj kropp ting begravning gydja moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr eir jötnar påvestenen ginnungagap mimameid symbol alva metoo djur insida organisation årsväntan identitet skålgropsten dakota access liberal ägg landskap vårfrudagen folkräkning sedvandrare feja kura skymning väven eugene gendlin kristendom vlogg registrerat edsring jättar tacksamhet studier interreligiöst förmödrar lek historisk sed faq kultur ragnarök förfäder urd samhälle vinternätterna solvända äring traditioner vårblot emma hernejärvi modern hedendom midsommar ceremoni vår förnyelse årstider carl lundbäck asatro döden disa trossamfund hemmet tempel frigg sed gemenskap höst skalleper yggdrasil liv mångfald vinter jul polyteism ritual natur religion livsåskådning blot personlig berättelse barn andra religioner forn sed per lundberg gerd samfundet forn sed sverige freja alvablot död andlig erfarenhet jord gudar känslor politik gudsbild nornor högtider gamla uppsala tankar frey demokrati disablot sång mörker höstdagjämningen alver monoteism myter kyla bön lucia stockholm rune forssén oden lusse sommarsolstånd etik hedningar helighet bröllop årsting medlemmar vanadis verdandi påsk gud arbete kommunikation tiden göteborg berättelse tolerans helig plats toreblot nationalistisk bok sigurd fafnesbane hlodyn nyckelord frågor uppfostran odr fördomar utbildning mat förnimmelse val jolner vanatro polygami julafton vetenskap monogami gudamakter tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa konferens emma hernejärvi' värderingar myter, vetenskap, ymer hallar bifrost tomhet kurs feminism vårdagjämning sejd hiero gamos ví siv ledstjärnor äktenskap skola skörd industrialism utbrändhet media vana personlig sed dröm moder grunna video monokultur ekologistisk vintersolståndet religionsfrihet konst beklagande tjänstgörande mytologi tor filosofi vårdande sekulär frej skade hälsa ukraina odla det implicita sociala medier makter diser standing rock