Samfundet Forn Sed Sverige

 

En plats för mina gudar

3 mars 2013 « Tillbaka

Jag har på sistone flyttat en del. Inför hösten flyttade jag från hemmet i Stockholm jag växte upp i, till Uppsala där jag hyrde ett rum. Efter årskiftet flyttade jag igen, från Uppsala till Stockholm, där jag numera bor tillsammans med min pojkvän.

 

Att flytta hemifrån är att bli mer självständig, ta eget ansvar, men också att få mer plats att vara sig själv. Inklusive att bygga sina egna traditioner.

 

Även om mitt lilla gudastalle ser sig likt ut, med små avbilder av gudar och makter, så finns det en annan skillnad. Jag har inte ett eget rum att gömma min religion i, jag bor i en etta. Det får samsas med min sambos grejer. Det behövdes heller ingen övertalning till att pröva fira torshelgd. Jag kontrasterar detta med min förra pojkvän, som jag då planerade flytta ihop med. Då fick jag höra att jag bara hade hans tillåtelse till ett altare om det gömdes när det inte "användes", exempelvis i ett skåp. Min sed skulle få vara där på nåder, om den doldes.


Även om min nuvarande kille inte är hedning själv, så känns det ändå som om jag börjar bygga ett hedniskt hem nu. Forn sed får ta upp mer plats än "mitt eget rum", den får vara i alla rum i huset och synas.

 

- Emma Hernejärvi, vice ordförande

 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

mytologi djur nutid asynja standing rock toreblot landskap värderingar vintersolståndet insida identitet ví odr häfte odla vanatro arbete organisation beklagande feminism bifrost vårfrudagen november morsdag tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa tomhet blotlag studier tankesmedja ursprungsfolk utbildning fulltrogen vårdande monokultur julafton midgård liberal förnimmelse tradition kommunikation bok filosofi earth hour tid, årstider, vår, personliga reflektioner emma hernejärvi' ogrundand misstänksamhet jämstäldhet symbol tranafton göteborg siv tjänstgörande jötnar makter hiero gamos nyckelord dakota access uppfostran väv förstörelse mångkultur jolner kropp nationalistisk helig plats ting vana föda blota begravning tacksamhet registrerat frågor diser religionsfrihet kristendom storm polygami vanadis personlig sed internet feja sommarsolstånd medlemmar kyla etik kultur bön förmödrar solvända traditioner historisk sed vårblot äring ragnarök modern hedendom hedningar samhälle emma hernejärvi årsting förnyelse döden vår ceremoni tankar demokrati politik högtider gamla uppsala disablot årstider sed gudar känslor frigg andlig erfarenhet liv mångfald vinter yggdrasil freja ritual per lundberg barn religion livsåskådning blot personlig berättelse natur andra religioner polyteism forn sed alvablot jul samfundet forn sed sverige gerd gemenskap död jord skalleper höst sång carl lundbäck gudsbild disa asatro frey mörker tempel hemmet trossamfund nornor höstdagjämningen myter rune forssén interreligiöst lusse förfäder lek vinternätterna urd helighet lucia monoteism midsommar faq oden alver stockholm bröllop jättar gudamakter hlodyn alva påvestenen sejd metoo påsk vardag edsring vårdagjämning ledstjärnor tor utiséta moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr skörd konferens eugene gendlin dröm inkluderande älvor ekologistisk myter, vetenskap, ymer skade eir media skuld kurs mimameid sigurd fafnesbane tyr äktenskap grunna ödet ukraina skola ägg konst mat utbrändhet sedvandrare hälsa video folkräkning berättelse skålgropsten väven bronsålder sociala medier heliga platser rådet moder kläder val frej ordning och kaos gåva hallar monogami ginnungagap gydja tolerans torshammare trana kvinnlighet fördomar kura skymning växa in i seden källor vlogg det implicita årsväntan vetenskap naturens rättigheter sekulär osynlig familj tiden verdandi bildning industrialism gud