Samfundet Forn Sed Sverige

 

En plats för mina gudar

3 mars 2013 « Tillbaka

Jag har på sistone flyttat en del. Inför hösten flyttade jag från hemmet i Stockholm jag växte upp i, till Uppsala där jag hyrde ett rum. Efter årskiftet flyttade jag igen, från Uppsala till Stockholm, där jag numera bor tillsammans med min pojkvän.

 

Att flytta hemifrån är att bli mer självständig, ta eget ansvar, men också att få mer plats att vara sig själv. Inklusive att bygga sina egna traditioner.

 

Även om mitt lilla gudastalle ser sig likt ut, med små avbilder av gudar och makter, så finns det en annan skillnad. Jag har inte ett eget rum att gömma min religion i, jag bor i en etta. Det får samsas med min sambos grejer. Det behövdes heller ingen övertalning till att pröva fira torshelgd. Jag kontrasterar detta med min förra pojkvän, som jag då planerade flytta ihop med. Då fick jag höra att jag bara hade hans tillåtelse till ett altare om det gömdes när det inte "användes", exempelvis i ett skåp. Min sed skulle få vara där på nåder, om den doldes.


Även om min nuvarande kille inte är hedning själv, så känns det ändå som om jag börjar bygga ett hedniskt hem nu. Forn sed får ta upp mer plats än "mitt eget rum", den får vara i alla rum i huset och synas.

 

- Emma Hernejärvi, vice ordförande

 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

ví odr källor trossamfund vlogg fördomar trana tolerans gydja torshammare tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa hallar blotlag tomhet val kläder fulltrogen vårdande monokultur bronsålder väven skålgropsten demokrati folkräkning berättelse filosofi utbrändhet mat ogrundand misstänksamhet jämstäldhet tranafton göteborg äktenskap tyr grunna hiero gamos nyckelord dakota access kurs skade myter, vetenskap, ymer uppfostran kropp ekologistisk helig plats ting skörd moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr begravning tacksamhet interreligiöst vardag påsk metoo polygami myter alva internet feja personlig sed industrialism mytologi standing rock familj osynlig tiden insida sekulär oden faq förmödrar solvända helighet urd vinternätterna jord lek förfäder hedningar rune forssén årsting bröllop stockholm alver döden vår ceremoni tankar frey högtider frigg carl lundbäck freja forn sed höstdagjämningen höst känslor död andlig erfarenhet gerd vinter alvablot ritual per lundberg barn religion livsåskådning blot personlig berättelse natur andra religioner polyteism liv yggdrasil samfundet forn sed sverige gemenskap jul mångfald skalleper förnyelse sed sång årstider gudsbild gamla uppsala politik mörker tempel hemmet gudar nornor kyla medlemmar sommarsolstånd emma hernejärvi samhälle modern hedendom ragnarök disa äring vårblot historisk sed traditioner monoteism midsommar kultur etik vetenskap naturens rättigheter värderingar landskap bildning verdandi nutid djur jättar gudamakter storm vanadis påvestenen edsring kristendom religionsfrihet frågor ledstjärnor tor konferens föda nationalistisk eugene gendlin dröm inkluderande älvor mångkultur förstörelse väv media skuld sigurd fafnesbane mimameid jötnar tjänstgörande symbol ödet skola ägg konst tid, årstider, vår, personliga reflektioner video hälsa kommunikation liberal förnimmelse sociala medier midgård utbildning heliga platser rådet studier ursprungsfolk tankesmedja ordning och kaos ginnungagap bön monogami november vårfrudagen feminism beklagande arbete växa in i seden odla identitet det implicita