Den mångfaldiga kärleken

Nyligen la en arbetsgrupp inom Centerpartiet fram ett förslag till nytt partiprogram. Det inslag som väckt allra mest uppmärksamhet är förslaget att arbeta för en antalsneutral äktenskapslag; med andra ord skulle alltså Centern arbeta för att göra polygami tillåtet i Sverige. "Människor måste själva få besluta över sina privatliv, relationer och tillgångar. Politiken bör varken avgöra hur många människor man får leva tillsammans med, gifta sig med eller vem som ska ärva ens tillgångar."

FSS har, såvitt jag vet, ingen hållning i frågan, så det jag skriver här är min egen uppfattning. Om beslut skulle tas, av råd eller årsting, för hur vi gydjor och godar ska förhålla oss till flersamma relationer (flersamhet, bildat till ord som ensam och tvåsam) kommer jag naturligtvis rätta mig efter det, men tills dess följer jag mitt eget huvud, och jag har inga problem med att genomföra en vigsel för fler än två personer.

Polyrörelsen (av polyamori alltså "mångkärlek") är en rörelse av människor som vill leva i flersamma förhållanden. Polygami är äktenskapsformer där fler än två människor gifter sig, vanligen polygyni (en man med flera kvinnor) eller polyandri (en kvinna med flera män). Polygyni praktiseras eller har praktiserats inom många kulturer och samhällen runt om i världen. Idag är det främst vissa muslimer och vissa mormoner som lever så, men samma samlevnadsform har funnits i Norden. Att ha frillor var inte ovanligt bland högreståndsmän på vikingatid och medeltid, och då frillors rättigheter reglerades i lag och frillobarn hade viss arvsrätt är det rimligt att jämställa med andra former av polygyni. SAO anger ordet "bihustru" som synonym till frilla, vilket rimligen måste anses betyda att det rör sig om en form av polygami.

Det är dock inte den typen av polygyni, frilloskap eller mostsvarande jag pratar om när jag pratar om polyrelationer eller flersamhet. Ett äktenskap är mer än ömsesidig kärlek, det är ömsesidiga åtaganden och förpliktelser. För att jag skulle känna mig bekväm att genomföra en religiös vigsel mellan fler än två personer måste det vara tydligt att alla inblandade är villiga att leva upp till sådana förpliktelser och att man vill hjälpa och stödja varandra och ta hand om varandras barn. Alltså, att alla gifter sig med varandra, snarare än att en person gifter sig med flera.

I ett öppet förhållande, alltså där båda parter har lov att ha sexuella relationer med andra, behöver inte regleras i lag eller stadfästas i offentliga handlingar och ritual. Det är en överenskommelse mellan de inblandande människorna. Samlevnadsformer som innebär familjebildning och gemensamma hushåll är däremot viktiga att reglera eftersom det påverkar människor och framförallt barn. Om jag skulle viga en flersam relation skulle jag vilja att de satte sig ned med mig och diskuterade hur de tänkte lösa till exempel en eventuell skilsmässa. Tråkiga saker att tala om för dem som vill gifta sig, men nödvändiga eftersom det inte finns färdiga lösningar i lagen.

Jag vill avsluta det här långa inlägget med att poängtera att jag inte är ute efter att propagera för flersamhet, utan för rätten att leva flersamt. Jag ser inga hinder för att flersamt äktenskap ska kunna ingå i Seden, men jag är nyfiken – finns det hedningar som efterfrågar det? Är du hedning och polyamorös? Kommentera gärna och ge din syn på ämnet.

Markus Skogsberg, Gode i Götalands godeord

UPPDATERING: Efter en diskussion med ett par kollegor känner jag ett behov av att förtydliga mig. När jag skriver att en relation inte behöver regleras i lag eller stadfästas i offentliga handlingar och ritual menar jag varken att det vore fel eller mindre nödvändigt för dem som vill göra det.