Skadeglädje
"Skade jagar i bergen" av H.L.M. (1901) BILD: Wikipedia Commons
Jag har en särskild relation till gudinnan Skade. Hon är min fulltrogna. Det betyder att vi känner varandra särskilt väl hon och jag. Inom seden finns det många gudar, gudinnor och makter och det är naturligt att vi inte har samma slags relation till dem alla. Precis som med människorna i min bekantskapskrets finns det vissa som är nära, goda vänner och andra som är mer en slags ytliga kontakter. Och så finns det några få som är de verkligt förbundna. Vännerna som man kan dela vad som helst med. Som alltid finns där för en. En sådan relation har jag med Skade.
Det är sannerligen hennes tid nu. Jag tog en promenad genom vinterlandskapet igår och kände hur snön knastrade under fötterna och hur den torra, kalla luften uppfodrande rörde mina lungor. Flera tidigare inlägg här på bloggen har på sista tiden hyllat vintern. Jag vill inte vara sämre. Vintern är en fantastisk tid, samtidigt som den här och ska vara hård. Sådan är även Skade. Hon är en kärv gudinna. Hon hör inte bara samman med vintern, med berg och fjäll, djupa skogar och vildmark. Hon bär också på ett utanförskap. Hon är en tursadotter som upptagits i gudarnas krets men som aldrig lämnar det okontrollerbara och farliga bakom sig.
Den där mörka och melankoliska sidan hos henne är nog en av anledningarna till att jag dras så starkt till henne. Kanske är det på sätt och vis förvånande. Jag är i allmänhet en väldigt positiv och glad person, åtminstone tror jag att jag upplevs på det viset. Men även jag har naturligtvis mina mörka stunder. Det har vi ju alla. Och i de stunderna är Skade en viktig närvaro vid min sida. För Skade är inte bara en bärare och missmod, mjältsjuka och sorg. Hon visar också vägen i dessa stunder. Hennes särskilda kraft ligger i att ta sorgen och vemodet och förvandla det till styrka och kraft. Hon har lärt mig mycket om just detta. När jag känner mig överhopad av problem och besvär står hon bakom mig och viskar: "Kom ihåg att ta ett steg i taget..."
Jag har i ett annat sammanhang skrivit om Skade som en vinterns fruktbarhetsgudinna. Jag kallade henne "Hon som håller svälten från vår tröskel". Och för mig är hon verkligen det, ur den inre vinterns mörker kommer hon med sina gåvor. Hon fyller mig med kraft och megin och mod.
Skade, öndurdis som skrider
Över fjäll och genom natten,
Vildsint, farlig, grym och vacker:
Spänn din båge, visa vägen,
Peka ditt jag måste fara.
Vaka över mig i kölden,
Under stjärnorna som glimmar.
/ Erik Otterberg, gode i Götalands godeord och samfundets ordförande
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Per Lundberg » Blot + bön + sejd: ”Hello levgeniia, Odin is much more than a god of war. Also of sejd, runes and g..”
-
Ievgeniia » Blot + bön + sejd: ”Aslo i have follow question. As I understood Odin is God of war. For him, war an..”
-
Ievgeniia » Blot + bön + sejd: ”Good day. I had read your words for Ukraine. I'm very much thankful for your car..”
-
Ilari Sole » Bekänna färg: ”Människan har varit, är, blir endast en liten frö i den stora evige evolutionens..”
-
Jocke drage » Disablot: ”Intressant ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
verdandi moder vanadis förstörelse personlig sed inkluderande osynlig årsväntan ogrundand misstänksamhet tyr hälsa trana bildning ledstjärnor torshammare beklagande källor tomhet mångkultur väv konst tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa eir moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr grunna monogami symbol mimameid vana metoo industrialism organisation uppfostran fulltrogen älvor häfte nyckelord bifrost landskap vårdande feminism nationalistisk tolerans familj kropp värderingar konferens edsring jötnar tacksamhet dröm julafton studier jolner val förnimmelse sociala medier ödet identitet ordning och kaos ukraina frågor skade äktenskap nutid ví folkräkning sekulär feja kurs väven eugene gendlin kristendom rådet vlogg kommunikation religionsfrihet gud monokultur sommarsolstånd urd lusse oden helighet hedningar samhälle rune forssén stockholm förfäder lucia kyla myter monoteism midsommar bön vårblot ragnarök ceremoni vår demokrati carl lundbäck frey asatro disa politik högtider mörker döden gudar gemenskap höst andlig erfarenhet sed jul alvablot mångfald freja polyteism ritual natur barn personlig berättelse blot livsåskådning religion andra religioner per lundberg forn sed vinter samfundet forn sed sverige yggdrasil liv gerd känslor skalleper jord död frigg gudsbild hemmet årstider gamla uppsala tempel nornor trossamfund förnyelse tankar höstdagjämningen sång alver lek medlemmar modern hedendom vinternätterna emma hernejärvi traditioner årsting solvända disablot etik kultur faq historisk sed äring bröllop förmödrar interreligiöst jättar tankesmedja morsdag ekologistisk tid, årstider, vår, personliga reflektioner mytologi göteborg arbete tjänstgörande helig plats tor naturens rättigheter berättelse tradition hlodyn tranafton odla bok skuld makter fördomar ursprungsfolk insida dakota access standing rock vanatro påsk ginnungagap vetenskap registrerat gudamakter alva gydja tiden hallar växa in i seden sedvandrare heliga platser begravning toreblot hiero gamos sigurd fafnesbane liberal blota odr bronsålder skålgropsten mat utbildning internet polygami vardag påvestenen jämstäldhet video kläder vintersolståndet myter, vetenskap, ymer gåva ting asynja sejd filosofi vårfrudagen november frej ägg siv blotlag skola föda skörd media utbrändhet midgård det implicita storm djur