De kristna glasögonen
Hades - i Disneys tappning
Då och då när jag berättar om att jag är hedning och vad det betyder för mig, eller om jag hamnar i en diskussion om religion i allmänhet, träffar jag på en inställning som kanske är förutsägbar, men tröttsam.
"Du har ju inte en riktig religion."
Nu vet jag att vissa hedningar föredrar att kalla det andlighet istället för religion, men för mig känns det inte konstigt att kalla en tradition där man tillber gudar, firar specifika högtider och tror på ödet för religion. Andlighet kan det väl också vara, men det är ett vagare ord. Oavsett, så har jag stött på, gång på gång, speciellt bland svenska ateister, att det jag sysslar med "inte är på riktigt". Nu kanske vän av ordning menar att ateister knappast tror att någon religion är "på riktigt". Men min erfarenhet säger att svenska ateister har sina rötter i sekulär kristendom, och de har fortfarande på sig det som jag vill kalla "kristna glasögon". De kan respektera eller förstå en religion som påminner om kristendom, som är bekant.
Har religionen en grundare eller ledarfigur? Är det tydligt med rätt och fel? Finns det en helig bok som utges för att vara "guds ord"? Är man tvungen att välja, dvs, religionen ifråga exkluderar andra religioner? Finns det en gud som alla inom religionen tror på?
Om svaret är ja på dessa, verkar folk kunna ta det på allvar. Monoteistiska religioner, med en grundare, med tydliga moraliska regler och en helig bok är något folk vet hur de ska förhålla sig till. En polyteistisk tradition utan grundare, som inte har en viss helig bok och utan tydliga moraliska regler, vad är det för något?
Så därför, har jag från ateister hört uttalanden som "men, om ni inte har någon bibel, vad baserar ni er tro på? Man kan väl inte bara plocka russinen från kakan och tro vad man vill?" (Jo, detta är exakt vad man kan) Jag har, som representant för samfundet, fått frågor från skolelever som känns irrelevanta: "Vad säger er religion om abort eller homosexualitet?" (Det viktiga är vad VI säger).
En del av detta att läsa om andra religioner genom "kristna glasögon" ser vi när icke-hedningar brukar jämföra Valhall med himlen och Hel med helvetet. Som om vår sed någonsin var så simpel. I dessa tolkningar brukar Oden få ta Jahves plats, och Loke jämförs med djävulen/ormen. Ibland kan även Surt framställas som en djävul. Det är inte ovanligt att andra polyteistiska traditioner råkar ut för samma sak: se hur Disney's Hercules framställer Hades som en satansfigur!
Ett utmärkt sätt att få folk att lägga ner sina "kristna glasögon" i diskussioner om andra religioner, är nog Discovery Channels serie "Out of Egypt", specifikt avsnittet "The Birth of the Devil", som handlar om hur i många religioner det inte finns någon enskild varelse som symboliserar ondska eller synd. Under tiden, får vi själva känna oss stolta över att känna till vår sed, även om andra skulle missuppfatta oss.
Emma Hernejärvi, rådsmedlem
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
jonas » "I natt jag drömde någonting jag aldrig drömt förut..." : ”jag drömde att jag var i en gudstjänst och att jag gick fram till altaret och sk..”
-
Lotta Hedström » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Så sant. Resonemanget går även att kläs i termer av "manligt"/"kvinnligt": För m..”
-
Anna Högman » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik för dina fina och kloka ord. Jag kommer också att släcka ljuset i k..”
-
Sandra Lindblom » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik. Det här var precis vad jag behövde för att orka gå emot de fina men..”
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
monokultur video kläder vardag grunna midgård storm dröm utbrändhet internet ogrundand misstänksamhet industrialism tyr fulltrogen siv ví häfte sejd vårdagjämning hiero gamos mångkultur växa in i seden feminism kurs ting begravning hallar moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr emma hernejärvi' konferens påvestenen eir jötnar polygami vanatro ginnungagap val jolner organisation årsväntan insida odr uppfostran fördomar nyckelord frågor sigurd fafnesbane bok landskap sedvandrare folkräkning väven feja kura skymning vlogg göteborg registrerat kommunikation tacksamhet edsring jättar vanadis utiséta förstörelse sociala medier det implicita makter skuld älvor nutid tranafton naturens rättigheter tradition blotlag tor filosofi mytologi tjänstgörande beklagande religionsfrihet vintersolståndet gåva ragnarök urd lusse samhälle vinternätterna solvända lucia traditioner kyla monoteism modern hedendom midsommar medlemmar förmödrar lek helighet hedningar etik disablot årstider carl lundbäck asatro döden disa högtider hemmet gudsbild ceremoni mörker gudar jord andlig erfarenhet död känslor alvablot freja samfundet forn sed sverige gerd yggdrasil forn sed per lundberg natur religion livsåskådning blot personlig berättelse barn andra religioner ritual polyteism jul vinter mångfald liv sed frigg skalleper höst gemenskap vår höstdagjämningen politik tempel nornor trossamfund gamla uppsala tankar frey demokrati förnyelse sång kultur faq historisk sed bröllop årsting interreligiöst alver emma hernejärvi myter vårblot bön äring stockholm rune forssén oden förfäder sommarsolstånd konst asynja tid, årstider, vår, personliga reflektioner morsdag väv rådet kvinnlighet bildning frej vårdande sekulär hälsa skade föda ukraina odla inkluderande ursprungsfolk ordning och kaos diser standing rock studier gud verdandi påsk arbete kristendom eugene gendlin tiden helig plats berättelse tolerans toreblot nationalistisk hlodyn vårfrudagen liberal ägg identitet dakota access skålgropsten mat förnimmelse utbildning metoo djur julafton alva symbol mimameid gudamakter vetenskap monogami gydja tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa kropp familj värderingar myter, vetenskap, ymer heliga platser bifrost tomhet källor blota torshammare ledstjärnor bronsålder trana november äktenskap skola skörd media ödet osynlig vana personlig sed jämstäldhet earth hour moder ekologistisk tankesmedja
De brukar få folk att tänka till å fatta att de finns fler religoner än kristendom, judendom, islam, budism å hinduism som man fick lära sig i skolan å att de går å "dyrka" sina gudar på fler än ett sätt.
De mest ironiska i hela situationen e ju de faktum att den nordiska kristendomen e anpassad för att fungera här uppe å har således "adopterat" flera av våra gamla högtider, samt att dessa personer sedan baserat sin version av tex ateismen på detta. De hela blir nästan lite skrattretande när man börjar studera mönster å tankebanor. Ta ett sådan koncept som synda de finns inte i många religoner men e en stor del i kristendomen bla å har då också blivit en del av "svenska" värderingar som även dessa ateister använder sig av.
Tänk efter själva så kommer ni hitta flera liknande omständigheter att använda i dessa diskusioner för att hjälp andra å förstå att allt inte altid e som dom tror.