Svar på några vanliga skolfrågor
Sedan förra årstinget har det varit jag som varit ansvarig för att besvara frågor från elever/studenter som kommer in via hemsidan.
Emellanåt vill de ha en intervju, och bor de inte i Stockholm så får jag fråga runt efter någon som bor nära deras ort.
Men rätt ofta kommer det in frågor rakt i mailen, som jag kan besvara skriftligt.
För att ge er bloggläsare en inblick i hur det kan se ut, så tänkte jag visa er några kopierade frågor (från elever) och mina svar på dem.
Hur ser Samfundet Forn Seds historia ut?
Under den här länken står det en del.
Samfundet Forn Sed Sverige grundades 1994, men hette då Sveriges Asatrosamfund. Vi är ett registrerat trossamfund sedan 2007. Vi bytte namn till det nuvarande 2010.
Vi växer, men inte så snabbt.
Finns det några missuppfattningar om eran rörelse i samhället?
Vanliga fördomar mot hedningar (asatroende, sedtrogna, vad man än väljer att kalla sig) är att detta inte är någon riktig religion eller andlighet, utan att vi bara "lajvar vikingar". Att vi skulle vara vikingafantaster som låtsas tro på "vikingagudar". Många har svårt att föreställa sig att det finns människor som tar detta på allvar.
Så en relaterad missuppfattning är att det inte existerar några hedningar/asatroende överhuvudtaget. Även många bildade, vänliga människor brukar bli förvånade över att vi finns.
Andra fördomar är att vi vore nazister/rasister. Detta för att högerextrema grupper har använt sig mycket av fornnordiska symboler, t ex runor, på sina flaggor, hemsidor osv. En del extremister och terrorister, t ex Breivik, har hyllat Oden. Det finns ju i nazistiska rörelser ett sökande efter "det ursprungliga", och de blir lätt förtjusta i nordisk mytologi. Men som sagt, nazister osv är inte välkomna hos oss.
Den sista stereotypen vore att vi alla är "trädkramande hippies". Såklart har vi några sådana medlemmar också, men alla är inte det. ;)
Hur går ett blot till?
När vi firar blot tillsammans brukar vi vara utomhus, och ha med oss gudastöttor eller -bilder till ett stalle (altare). Ordningen går till ungefär såhär:
- Alla som ska vara med träffas på platsen eller på gångavstånd från.
- På blotplatsen förbereder man deltagarna, t ex kan rituell tvagning förekomma. Man ställer sig i en cirkel eller halvcirkel.
- Blotsfrid svärs. En edsring skickas runt, när man tar den så svär man ed på att bete sig väl under blotet.
- Syftesförklaring. En gode eller gydja brukar säga något om högtiden, prata lite om årstiden eller vilka gudar vi firar.
- Inbjudan. Med ord eller sång bjuder vi in de makter vi ska blota till. Ofta lite olika beroende på högtid/sammanhang.
- Blot/offer. Deltagarna kan gå fram till stallen och offra t ex mat, dryck, blommor, mynt. Be, tänka.
- Sända: En i taget i cirkeln får man skåla för något man önskar eller är tacksam för.
- Avslut: Makterna och deltagarna tackas.
- Gille/Soa: Ofta äter vi tillsammans efteråt i form av knytis eller picknick. Blotgåvorna kan antingen ätas rituellt, lämnas i naturen till djuren eller brännas.
Det kan också ingå musik, dikter, skådespel, rundragning eller liknande, beroende på hur stort blotet är.
På vår youtubekanal finns en del videor på blot. Vårblotet i Uppsala är det spektakuläraste, eftersom dit brukar det komma väldigt mycket folk.
Vad händer efter döden (himlen osv)?
Det är komplicerat.
Det finns en massa olika historier. En tolkning är att det finns många olika dödsriken: Folkvang, Valhall, Ägirs sal, Trudvang, Hel osv. Och man hamnar i olika dödsriken beroende på vem man var och hur man dog. En annan tolkning är att alla kommer till Hel. En tredje tolkning är att den döde finns i sin grav och går att kontakta där. Och så finns det också historier som antyder att personer kan återfödas, även om det inte verkar vara så vanligt.
Jag tror att alla kan vara sanna. Och att det är viktigt att respektera dem som gått före oss, t ex genom att minnas döda släktingar när man firar Alvablot.
Men oavsett vad, så är livet här och nu långt viktigare än vad som händer efter döden.
Hur ser ni på mat? Är det något djur man bör undvika osv?
Det finns inga religiösa regler kring vad vi får äta och inte. En del hedningar är förstås vegetarianer pga personliga val eller av miljöskäl. Själv är jag allätare.
Mat är en vanlig blotgåva, och efter blotet brukar vi också äta tillsammans (gille), gärna i form av knytkalas.
På blotet brukar vi också skåla, då finns det en möjlighet att höja en skål för något man själv tycker är viktigt. Oftast skålar vi i mjöd. Det brukar också finnas ett alkoholfritt alternativ (t ex alkoholfri ciderdryck, eller saft).
Vissa livsmedel associeras också med vissa gudar. T ex äpplen med Idun, hästkött med Frej, linfrön och lök med Freja.
// Emma Hernejärvi, rådsgydja
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
jonas » "I natt jag drömde någonting jag aldrig drömt förut..." : ”jag drömde att jag var i en gudstjänst och att jag gick fram till altaret och sk..”
-
Lotta Hedström » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Så sant. Resonemanget går även att kläs i termer av "manligt"/"kvinnligt": För m..”
-
Anna Högman » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik för dina fina och kloka ord. Jag kommer också att släcka ljuset i k..”
-
Sandra Lindblom » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik. Det här var precis vad jag behövde för att orka gå emot de fina men..”
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
standing rock diser makter sociala medier det implicita odla ukraina föda skade hälsa sekulär vårdande frej tor filosofi rådet väv konst religionsfrihet vintersolståndet gåva monokultur video moder earth hour jämstäldhet personlig sed vana media utbrändhet internet skörd skola äktenskap ledstjärnor siv ví häfte sejd vårdagjämning hiero gamos mångkultur växa in i seden feminism kropp ting begravning hallar moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr emma hernejärvi' monogami vetenskap gudamakter mimameid symbol alva julafton val jolner organisation årsväntan insida skålgropsten dakota access identitet nyckelord frågor sigurd fafnesbane bok nationalistisk toreblot kura skymning väven feja kristendom vlogg göteborg registrerat påsk verdandi gud studier medlemmar årsting lek historisk sed kultur hedningar ragnarök lusse förfäder samhälle vinternätterna solvända äring traditioner vårblot monoteism modern hedendom midsommar höstdagjämningen vår disablot årstider carl lundbäck asatro döden disa högtider hemmet gudsbild frigg sed gemenskap höst skalleper yggdrasil liv mångfald vinter jul polyteism ritual natur religion livsåskådning blot personlig berättelse barn andra religioner forn sed per lundberg gerd samfundet forn sed sverige freja alvablot död andlig erfarenhet jord gudar känslor politik tempel nornor trossamfund gamla uppsala tankar frey demokrati förnyelse sång mörker ceremoni alver emma hernejärvi myter kyla bön lucia stockholm rune forssén oden urd sommarsolstånd etik faq helighet bröllop förmödrar interreligiöst vanadis jättar edsring tacksamhet arbete kommunikation eugene gendlin tiden helig plats berättelse tolerans folkräkning sedvandrare hlodyn vårfrudagen landskap ägg liberal fördomar uppfostran odr förnimmelse utbildning mat djur metoo ginnungagap vanatro polygami jötnar eir påvestenen gydja tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa konferens familj värderingar myter, vetenskap, ymer heliga platser bifrost tomhet kurs blota torshammare källor bronsålder trana november fulltrogen tyr industrialism ogrundand misstänksamhet ödet osynlig dröm storm midgård grunna vardag ekologistisk tankesmedja kläder asynja tid, årstider, vår, personliga reflektioner morsdag beklagande tjänstgörande mytologi bildning kvinnlighet blotlag tradition naturens rättigheter tranafton nutid älvor skuld inkluderande ursprungsfolk ordning och kaos förstörelse utiséta