Skulle Gerd skriva under på Metoo? 

Finns det något i våra nordisk myter som kan var lärorikt exempel med Metoo-kampanjen? 
Skirnerstal kan vara som ett exempel. För dig som är helt obekant med denna dikt vill jag ge dig lite delar ur den och sedan knyta samman dessa perspektiven med mäns agerande mot kvinnor och Metoo-kampanjen. 

Skirnerstal beskriver hur Frej har låst in sig utan att äta och dricka och är så arg. Njord, Frejs far, undrar vad som hänt och ber tjänaren Skirner att hitta Frej och ta reda på vad som hänt. Det leder till att Frej berättar att han är kär och på talsvenska kåt. Frej skickar Skirner till att fria eller fråga Gerd om att mötas och att hon skall ge Frej sin älskog. 
Efter en del strapatser och samtal erbjuder Skirner gåvor till Gerd för att hon skall möta Frej. 
Gerd tar inte emot gåvan av elva gyllene ungdomsäpplen, ej heller lockelse av rikedom med den magiska ringen Draupnir. Hon har tillräckligt med rikedom via sin far Gyme. När dessa lockelser inte fungerar går Skirner över till en annan strategi, att hota med svärd och trollformel.

Hot och trollformel.
Skriner talar om en trollformel som är en förbannelse som innehåller vad som sker med Gerd om hon inte går med på Frejs fråga om sex och att bygga bo. Det är inte lite som Skirner tar till i form av hot om vad som skall ske med henne om hon inte säger ja. Längst ned i denna text finns en länk till sida där du kan läsa dikten. Mig förundrat så säger hon ändå ja till slut och det är som om hon själv är förvånad: 

“Men aldrig jag kunde ana detta, 
att en van skulle vinna min kärlek” 
(Edvin Thalls översättning) 

Så hur kommer det sig att Gerd ändrar sig och går med på att möta Frej? Är det så att det är ett test av Frejs/Skirners potential och förmåga för att se om Frej är värdig henne? 
Jag skulle kunna avsluta reflektionerna med att säga att det handlar om gudomar och att deras förehavanden är annorlunda än människors. Att gudomar har andra lagar och sätt att interagera jämfört med människor. Då skulle poemet tappa sitt värde, rent konkret. 
Det är problem att för mycket “förmänskliga” gudmars förehavanden. Hur detta görs och gränser får varje individ göra själv vid varje tillfälle i religiösa eller andliga upplevelser och reflektioner. Vi har dock att lära av poemet i hur vi människor interagerar med varandra.

Skirner ger ett “om inte...” scenario som jag antar skulle få vilken kvinna av idag att fly sin kos. Skirner använder klart sin makt och parallellen är tydlig för som vad Metoo-kampanjen har lyft fram. Att människor i maktposition har kan manipulera, utsätta och tvinga. Hur en person med makt förstår när samtycke är uppnått är av stor vikt. Självupptagenhet och bristande emotionell intelligens leder till övergrepp. En annan aspekt är den egna upplevelsen av makt, den egna förmågan av att säga ja eller nej. Det gäller för alla parter. Interaktion mellan människor är mer komplex när individerna saknar integritet. Metoo-kampanjen handlar mycket om kulturella strukturer som styr hur vi interagerar. Finns det en gruppkultur eller atbetsplatskultur där någon tvingas på grund av gängse kultur och ett nej inte hörsammas.  Det krävs att någon eller några har modet och medvetenheten att ändra beteende och säga ifrån så att den utsatte får stöd. 
Chefer på arbetsplatser har stort ansvar men alla har självansvar att säga nej till förtryck eller sexististka påhopp eller kommentarer. Detta är grovt förenklat för ämnet är mycket större och mångfaceterat än vad jag kan inkludera i detta inlägg. 

När det gäller sexuella övergrepp och just hur övergrepp hanteras så hoppas jag att Metoo leder till att interaktion mellan människor förbättras. Att män lär sig och förstår mer om sig själva, sin egen lust (eller kåthet rent ut sagt) och framför allt att äga den själv och inte se kvinna som föremål för egen förlustelse. Dessutom tänker jag att det är mäns uppgift hur vi stoppar sexism och skämt som objektifierar kvinnor. En annan viktig del i sammanhanget så hoppas jag att Metoo kommer bryta tystnadskultur omkring sexuellaövergrepp. 

Gudinnor och Gudar i hedendomen är inte perfekta eller allvetande. De gör fel, lär sig och det kan vara skarp kontrast gentemot vad många är vana vid i jämförelse med monoteistiska religioner. Gudommar visar oss människor på möjligheter till lärande och växande. Det sätt som Skirner får Gerd att gå med på ett möte med Frej ses nog som väldigt fel i dagens kultur och speciellt med tanke på Metoo-kampanjer. Jag som man har att lära av dikten som ett sätt att inte agera på idag. Det har hänt mycket sedan förmedeltida skick. 

Huruvida Gerd hypotetiskt skulle skriva under Metoo, ja det får du gärna reflektera över. 

Vill du läsa dikten Skirners tal så klicka in på Heimskringla.no
Där finns flera översättningar från Fornnordiska till skandinaviska språk. 

Per Lundberg