Gudarna tillhör inte endast det förgångna
En sån där liten grej jag stör mig på, som jag nu behöver gnälla av mig om.
Det är vanligt att i en text som handlar om modern hedendom, så beskrivs gudarna hela tiden i dåtid/imperfekt.
T ex "Oden var visdomens gud" eller "Tyr var rättvisans gud".
Jag har sett detta både från icke-hedniska journalister när de ska skriva lite förklaring i artiklar som handlar om t ex vårt samfund, men också från andra hedningar/asatroende!.
Som om gudarna vore döda!
Ingen skulle få för sig att skriva "Gud var barmhärtig enligt Islam" eller "Shiva var associerad med förstörelse, dans och introspektion", utan givetvis skulle man skriva är.
En gång frågade mig en journalist på SR:
"Hur firade man jul på asarnas tid?"
Jag var tvungen att ifrågasätta vad hon menade, vilken tid då?
Jag tror det blir såhär pga två anledningar:
1. Kristet perspektiv. Eftersom kristna tror att deras gud ett tag levde på jorden, men inte längre, är det helt logiskt att prata om "på jesu tid" osv som en viss historisk epok. Detta synsätt förs sedan över även på andra religioner.
2. Synen på asatro/hedendom som dött. Att vi hedningar bara skulle lajva vikingatid, istället för att ha meningsfulla andliga utbyten med gudarna även idag.
Min uppfattning är att gudarna lever än idag, att våra blot inte är tomma symboler utan aktiv kommunikation med makterna.
Så jag föreslår denna övning:
Föreställ dig gudarna emellanåt i moderna kläder. Inga vikingatida särkar, utan några moderna kläder du tycker är snygga eller passande. Kostym på Oden, arbetaroverall på Tor, Freja i en klänning du såg på Nobelmiddagen, t ex.
Tar det emot? Har du svårt att tänka dig det?
Kom ihåg, gudarna lever med oss. Varför skulle Freja och Oden ha fastnat specifikt på 900-talet, då de levt både före den tiden och lever än idag? Kläder är bara yta, det är bara en del av vår bild av hur vi föreställer oss gudarna. Men det här är ett första steg till att nyansera den bilden. Historia är viktigt, men det är nuet också.
Därför har jag valt att illustrera denna bloggtext med nornorna. Urd, Verdandi och Skuld. Det som varit, det som varar nu och det som komma skall. Balansen mellan dem behövs.
/ Emma Hernejärvi, rådsgydja
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Susanne » Vilka berättelser lever vi hedningar med?: ”Jag satt precis och funderade över Sága som Asynja och som symbol för berättande..”
-
Peter Jäderbrant » Vlogg: Erfarenheter från konferens om religionens plats i framtidens Sverige: ”Trevlig video. Intressanta reflektioner och tankar. Tack!/Peter”
-
Lena S Buhr » Gudarna tillhör inte endast det förgångna: ”Underbart! Gillar tankegången här :) resonerar väl med både logik och Gudarnas o..”
-
SaraCH » Skulle Gerd skriva under på Metoo? : ”Min tolkning är att Gerd skulle skriva på. Oavsett om hon är glad och nöjd med F..”
-
SaraCH » Vad då mångkultur?: ”Suck, det enda som förintar Sverige och Sveriges kultur är Jantelagen. Det är in..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
ví odr källor trossamfund vlogg fördomar trana tolerans gydja monogami bön blotlag tankesmedja ursprungsfolk fulltrogen vårdande monokultur midgård skålgropsten demokrati folkräkning berättelse filosofi utbrändhet mat ogrundand misstänksamhet jämstäldhet tranafton göteborg tjänstgörande jötnar hiero gamos nyckelord dakota access väv förstörelse mångkultur älvor inkluderande helig plats ting skörd moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr begravning tacksamhet interreligiöst vardag påsk metoo påvestenen vanadis internet feja djur nutid standing rock landskap värderingar insida sekulär oden faq förmödrar solvända helighet urd vinternätterna jord lek förfäder samhälle emma hernejärvi sommarsolstånd medlemmar kyla alver nornor gudar hemmet tempel mörker mångfald politik gamla uppsala gudsbild årstider andlig erfarenhet forn sed förnyelse död yggdrasil gerd polyteism per lundberg liv ritual religion livsåskådning blot personlig berättelse natur barn andra religioner alvablot vinter samfundet forn sed sverige gemenskap jul känslor sed sång freja carl lundbäck frigg högtider frey skalleper tankar ceremoni vår döden höst höstdagjämningen stockholm bröllop årsting rune forssén hedningar ragnarök disa äring vårblot historisk sed traditioner monoteism midsommar kultur etik vetenskap naturens rättigheter osynlig familj verdandi industrialism jättar gudamakter alva myter polygami kristendom religionsfrihet frågor ledstjärnor tor konferens föda nationalistisk eugene gendlin dröm kropp ekologistisk myter, vetenskap, ymer skade media skuld modern hedendom mimameid tyr äktenskap ödet skola ägg konst tid, årstider, vår, personliga reflektioner video hälsa kommunikation liberal förnimmelse väven bronsålder heliga platser rådet kläder val ordning och kaos hallar tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa november vårfrudagen feminism beklagande arbete växa in i seden odla identitet det implicita