Samfundet Forn Sed Sverige

 

Att fira allting två gånger

30 juni 2017 « Tillbaka

Ibland pratar jag med skolungdomar som gör ett arbete i religionskunskap, ibland pratar jag med andra nyfikna människor. En vanlig fråga som dyker upp, och som jag gillar att svara på, är denna:

"Vilka högtider har ni?"

Jag brukar börja med att svara jul och midsommar. Jag tycker att dessa två högtider, som de flesta svenskar brukar fira, på ett tydligt sätt illustrerar hur den forna seden finns kvar i samhället. Samtidigt som vi hedningar kanske tolkar det vi gör annorlunda, eller lägger till ett mytologiskt och religiöst lager i vårt firande. 

Jag brukar fira jul och midsommar två gånger vardera. Hednisk midsommar och jul vid sommarsolstånden (brukar infalla runt 21 juni & december). Då firar jag med blotlaget, ofta med blot utomhus och sedan efterföljande gille. I år firade vi i Forn Sed Stockholm ute på vår återkommande blotplats i Nackareservatet, och vi fick också gäster långväga ifrån! Gillet var också hur trevligt som helst, med massor av mat: potatissallad, rostbiff, melon, korv, bönor, sallad, kakor, godis och säkert en massa jag glömt bort.

Sekulär midsommar har jag firat med min sambos familj de senaste åren. Det är i form av ett traditionellt midsommarfirande, ute på landet med sill, nypotatis och jordgubbar. Majstång också, givetvis! Den sekulära midsommaren infaller alltid helgen närmast sommarsolståndet.

På det här sättet får jag fira årets två största högtider två gånger om. Jag tycker att desto fler firanden, desto bättre, så vilken tur jag har! 


// Emma Hernejärvi, rådsgydja

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

älvor inkluderande jolner helig plats ting skörd moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vana tor ledstjärnor blota registrerat religionsfrihet kristendom edsring påvestenen alva sejd gudamakter jättar hlodyn industrialism mytologi verdandi bildning familj osynlig tiden naturens rättigheter vetenskap vintersolståndet det implicita identitet källor växa in i seden häfte fördomar beklagande feminism tolerans gydja torshammare tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa ginnungagap blotlag tomhet tankesmedja ursprungsfolk studier fulltrogen vårdande monokultur moder midgård sociala medier skålgropsten liberal kommunikation tradition filosofi bok tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare ogrundand misstänksamhet jämstäldhet tranafton göteborg ukraina tjänstgörande jötnar siv hiero gamos makter skuld media väv förstörelse mångkultur eir hedningar rune forssén myter sommarsolstånd medlemmar kyla etik kultur bön förmödrar solvända helighet historisk sed vårblot äring ragnarök modern hedendom årstider höstdagjämningen nornor trossamfund hemmet tempel mörker frey högtider disa gudsbild andlig erfarenhet sed gudar känslor jord död jul alvablot liv samfundet forn sed sverige forn sed polyteism andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse barn natur ritual per lundberg gerd freja yggdrasil vinter frigg mångfald skalleper höst gemenskap carl lundbäck gamla uppsala asatro politik demokrati tankar ceremoni vår döden förnyelse sång disablot förfäder lek vinternätterna urd lucia traditioner monoteism midsommar faq oden alver stockholm bröllop årsting emma hernejärvi samhälle lusse uppfostran myter, vetenskap, ymer skade kurs dakota access nyckelord sigurd fafnesbane mimameid grunna tyr äktenskap symbol ödet skola ägg konst mat utbrändhet video hälsa berättelse folkräkning förnimmelse julafton väven bronsålder utbildning heliga platser rådet frej kläder val gåva ordning och kaos morsdag hallar monogami november vårfrudagen organisation trana vanatro arbete vlogg odla årsväntan odr ví sekulär insida toreblot värderingar landskap asynja standing rock gud nutid djur personlig sed feja internet storm vanadis polygami metoo påsk vardag frågor interreligiöst tacksamhet begravning konferens föda nationalistisk eugene gendlin dröm ekologistisk kropp