Samfundet Forn Sed Sverige

 

Det heliga tinget

3 april 2017 « Tillbaka
Forsete - Balders son och Tingets gud Forsete - Balders son och Tingets gud

Snart håller Samfundet Forn Sed Sverige årsting i Gamla Uppsala. Som i andra demokratiska föreningar och samfund är det årstinget (årsmötet) dit alla medlemmar är inbjudna, som ytterst beslutar om samfundets verksamhet och inriktning.
Men årstinget ses hos oss inte endast som en vanlig sekulär föreningsprocedur. Tinget är djupt förankrad i vår andlighet. Tinget är en del av seden – historiskt, mytologiskt, praktiskt.

Tinget är heligt. Den plats där tingsförhandlingarna äger rum är en särskilt helig plats. Detta markerades i gammal hednisk tid genom att man satte upp så kallade véband runt tingsplatsen. Där innanför skulle frid råda.

Tingsplatsen är en kultplats. Gudarna är närvarande under tinget. Tinget är en avspegling av gudarnas ordning. Även gudarna samlas till ting. I den Poetiska Eddan berättas att när gudarna instiftade dygnets och årets cykler och gav åt solen och månen sina banor, då gjorde de detta genom ett rådslag:

Då gick de myndiga 
makter till doms,
heliga gudar
höll rådslag därom.
Namn gav de åt natten,
å nedan och ny,
åt morgon och afton,
middag och kväll,
så att åren fick
sin fasta bana

(Völvans spådom, vers 6. Översättning: Lars Lönnroth)

Det är alltså inte en allsmäktig gud som diktatoriskt bestämmer hur det skall vara, utan världen skapas genom demokratisk dialog och gemensamma beslut.
Idag har vi nästan tagit demokratin för given. Men när det nu blåser ideologiska vindar som för med sig demokratiförakt och populism, då är det väl värt att påminna oss om demokratins grundläggande helighet.
Tinget – demokratin – är något vi ständigt behöver värna och utveckla. Det är inte meningen att vi skall kopiera någon vikingatida eller annan samhällsmodell. Vi kan inspireras av tingets rötter men behöver finna våra egna former i vår tid som säkrar delaktighet, demokrati, mångfald och goda beslut.
Årstinget i Gamla Uppsala är alltså viktigt både som en demokratisk och helig institution. Samfundets årsting hålls i samband med vårt stora vårblot, vilket på ett naturligt sätt understryker tingets andliga förankring. Samfundets tingsförhandlingar kommer vara relativt korta och koncentrerade. Det har sina fördelar, men också sina nackdelar genom att det eftertänksamma samtalet inte kommer till sin rätt där. Därför är det viktigt att samfundet arrangerar andra former av sammankomster under året som kompletterar årstinget. Där vi kan samlas, dela tankar och åsikter och utveckla seden tillsammans. En sed behöver växa fram underifrån, av brukare och utövare, i formella och informella möten. Blotlagen spelar här en viktig roll med sina lokala ting och blot. Det är därför glädjande att se att samfundet växer och blotlagen blir fler.

Jag ser fram emot vårblotet och årstinget i Gamla Uppsala den 16 april. Jag hoppas jag träffar dig där. När vi går till tings – låt oss då minnas att vi utför en på djupet helig handling. Vi gestaltar gudarnas styrelseform här i Midgård.

Henrik Hallgren
Rådsgode

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

standing rock diser inkluderande ordning och kaos ursprungsfolk odla ukraina föda nutid tranafton sekulär vårdande frej tor filosofi rådet väv gåva morsdag tid, årstider, vår, personliga reflektioner asynja monokultur video jämstäldhet vardag grunna personlig sed vana internet osynlig ödet ogrundand misstänksamhet skola äktenskap häfte november trana bronsålder källor torshammare blota kurs tomhet bifrost hallar myter, vetenskap, ymer värderingar familj konferens tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa jötnar påvestenen eir julafton polygami vanatro ginnungagap metoo djur mat utbildning förnimmelse odr uppfostran fördomar nyckelord frågor landskap vårfrudagen nationalistisk toreblot helig plats tolerans berättelse göteborg tiden eugene gendlin registrerat jättar tacksamhet edsring studier interreligiöst årsting lek historisk sed hedningar faq ragnarök lusse förfäder samhälle vinternätterna solvända äring traditioner vårblot monoteism modern hedendom midsommar ceremoni vår disablot årstider carl lundbäck asatro döden disa trossamfund hemmet gudsbild frigg sed jord höst skalleper yggdrasil liv mångfald vinter gerd polyteism ritual natur religion livsåskådning blot personlig berättelse barn andra religioner forn sed per lundberg jul samfundet forn sed sverige freja alvablot död andlig erfarenhet gemenskap gudar känslor politik tempel nornor högtider gamla uppsala tankar frey demokrati förnyelse sång mörker höstdagjämningen alver emma hernejärvi myter kyla bön lucia stockholm rune forssén oden urd sommarsolstånd etik kultur helighet bröllop förmödrar medlemmar vanadis gud verdandi påsk arbete kommunikation vlogg kristendom feja väven kura skymning folkräkning sedvandrare bok sigurd fafnesbane hlodyn ägg liberal dakota access skålgropsten identitet årsväntan organisation insida val jolner alva symbol mimameid gudamakter vetenskap monogami emma hernejärvi' moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr gydja begravning ting kropp feminism växa in i seden mångkultur heliga platser vårdagjämning sejd hiero gamos ví siv ledstjärnor fulltrogen tyr skörd industrialism utbrändhet media dröm storm midgård earth hour moder ekologistisk tankesmedja kläder vintersolståndet religionsfrihet konst beklagande tjänstgörande mytologi bildning kvinnlighet blotlag tradition naturens rättigheter skade hälsa älvor skuld det implicita sociala medier makter förstörelse utiséta