Blotets implicita sida
Ganska ofta får jag frågan hur man blotar. Vilken utrustning behövs? Vilka handlingar ska utföras? Den grupp bestående av samfundets godar och gydjor som kallas goderingen har utformat en blotordning där blotets olika steg beskrivs. Inte som dogmer men som riktlinjer och vägledning. Blotets yttre former och steg är viktiga, och därför är det bra att det finns en sådan blotordning och andra beskrivningar av hur ett blot kan gå till.
Men sedan finns ju det där ”andra”. Det som inte riktigt går att ta på. Den inre dimensionen. Blotets insida. Om inte denna insida finns närvarande så händer faktiskt ingenting meningsfullt. För det är just denna insida som är det meningsbärande. Det handlar om erfarenheten av kontakt – med sig själv, makterna, platsen och övriga deltagare.
Jag tycker vi talar alldeles för lite om denna inre dimension. Kanske är det för att vi anser att det är så personligt att det därför är svårt att tala om. Det ligger också i dess natur att det är svårt att ringa in. Det flyr undan tydliga kategorier. Det går inte att fånga och nåla fast med slutgiltiga ord för att det är någonting mer än dessa ord.
Psykologen och filosofen Eugene Gendling kallar denna inre dimension för det implicita. Den finns inte bara närvarande i religiösa ceremonier. Den finns hela tiden med oss under eller bakom det uppenbara och explicita. Den finns närvarande när vi går till mataffären och handlar likväl som när vi sitter och samtalar med en vän. Den är grunden till vår erfarenhet, men eftersom dess stämma ofta är subtil och undanglidande förbiser vi den. Men den finns där. Alltid. Den ligger under våra tankar och känslouttryck. Den är en sorts helhetsförståelse, eller en helhetsförnimmelse, av vår situation som går bortom ord och kategorier. Den implicita dimensionen är en livsprocess som kommunicerar med oss genom våra kroppar. Den ÄR våra kroppar skulle Gendling säga. Fast då ser han kroppen ur ett mycket vidare och djupare perspektiv än vår tids vanligen mekanistiska syn på kropp.
Gendlin ser kroppen inte bara som något bortom vad vetenskapen kan analysera. Han ser den också som intimt förbunden med och frambringad genom samspel med omvärlden – med världens kropp. Insidan, det implicita, är inte något inuti en förmodat avskuren individ. Det implicita finns som en del av världen. Det strömmar i och genom världen. Allting har en insida. Även med den mest sofistikerade teknologi kommer vi inte åt denna tingens insida. Vi kan med våra instrument och redskap sönderdela ett objekt i små, små beståndsdelar, men det vi ser då är bara de nya utsidor som skapats. Insidan är alltid fördold för det analytiska, rationella medvetandet. Världens insida är en existentiell erfarenhetsdimension som vi bara kan förnimma i och genom djupet av vårt väsen.
Jag tror det är fruktbart att närma oss blot och sed utifrån Gendlins filosofi. Det ger oss ett tydligare sätt att tala om och förstå vad ett blot faktiskt handlar om, bortom ytan. Bortom det synliga. Men även i de nordiska myterna hittar vi ett bildspråk vi kan använda oss av för att uttrycka samma insikter. Vi hittar det till exempel i bilden av människans värld – Midgård – som bara en av många världar. Midgård är den synliga världen, omgiven av, sprungen ur och samverkande med, de osynliga.
Rent praktiskt kan det handla om att ge mer utrymme i bloten för att ta kontakt med och lyssna till den inre, implicita processen. Men också att ge vägledning i hur deltagarna kan hitta fram till denna process, för det är inte alltid självklart. Det implicita har en egen riktning, en egen vilja, en egen rörelse. Att lyssna till den och låta den få utrymme att uttryckas, symboliseras och hitta en explicit gestaltning i blotet är en förutsättning för att våra blot i längden skall kunna behålla sin vitalitet och meningsfullhet.
Imorgon är det sommarsolstånd. Den tid på året då ljuset varar som längst. En symbol för den tid då det explicita är som kraftfullast manifesterat. Men även mitt i denna klarhetens, ljusets och det explicitas högtid så skulle jag vilja påminna om att dess energi just är ett uttryck för något inre, osynligt, mer svårfångat men ändå högst verkligt - Det implicita.
Henrik Hallgren
Rådsgode
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Lotta Hedström » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Så sant. Resonemanget går även att kläs i termer av "manligt"/"kvinnligt": För m..”
-
Anna Högman » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik för dina fina och kloka ord. Jag kommer också att släcka ljuset i k..”
-
Sandra Lindblom » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik. Det här var precis vad jag behövde för att orka gå emot de fina men..”
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
-
Irving Norqvist » Nyskapad myt om disa: ”Ett härligt filosofisk poem med djupa rötter till verkligheten. Tack. Mvh Irving..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
standing rock diser makter sociala medier det implicita odla ukraina föda skade hälsa sekulär vårdande frej tor filosofi rådet väv morsdag tid, årstider, vår, personliga reflektioner asynja konst tankesmedja ekologistisk moder earth hour jämstäldhet personlig sed vana media utbrändhet internet skörd skola äktenskap ledstjärnor siv ví häfte sejd vårdagjämning hiero gamos tomhet bifrost heliga platser myter, vetenskap, ymer värderingar familj kropp tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa gydja monogami vetenskap gudamakter mimameid symbol alva julafton val jolner organisation årsväntan insida skålgropsten dakota access identitet nyckelord frågor sigurd fafnesbane bok nationalistisk toreblot tolerans berättelse helig plats tiden eugene gendlin kristendom arbete påsk verdandi gud studier medlemmar årsting lek historisk sed faq kultur ragnarök lusse förfäder samhälle vinternätterna solvända äring traditioner vårblot monoteism modern hedendom midsommar höstdagjämningen vår disablot årstider carl lundbäck asatro döden disa högtider hemmet gudsbild frigg sed gemenskap höst skalleper yggdrasil liv mångfald vinter jul polyteism ritual natur religion livsåskådning blot personlig berättelse barn andra religioner forn sed per lundberg gerd samfundet forn sed sverige freja alvablot död andlig erfarenhet jord gudar känslor politik tempel nornor trossamfund gamla uppsala tankar frey demokrati förnyelse sång mörker ceremoni alver emma hernejärvi myter kyla bön lucia stockholm rune forssén oden urd sommarsolstånd etik hedningar helighet bröllop förmödrar interreligiöst vanadis jättar edsring tacksamhet kommunikation registrerat göteborg vlogg kura skymning feja väven folkräkning sedvandrare hlodyn vårfrudagen landskap ägg liberal fördomar uppfostran odr förnimmelse utbildning mat djur metoo ginnungagap vanatro polygami jötnar eir påvestenen konferens emma hernejärvi' moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr hallar begravning ting kurs feminism växa in i seden mångkultur blota torshammare källor bronsålder trana november fulltrogen tyr industrialism ogrundand misstänksamhet ödet osynlig dröm storm midgård grunna vardag kläder video monokultur gåva vintersolståndet religionsfrihet beklagande tjänstgörande mytologi bildning kvinnlighet blotlag tradition naturens rättigheter tranafton nutid älvor skuld inkluderande ursprungsfolk ordning och kaos förstörelse utiséta