Hur vi utövar forn sed

I samfundets stadgar skriver  vi att forn sed utövas inom samfundet på en mångfald olika sätt. Sedan beskriver vi de sex vanligaste uttrycken för forn sed som samfundet arbetar för att främja och utveckla. Vi betonar att enskilda medlemmar inte behöver utöva alla de sex formerna, men däremot respektera dem som en del av samfundets verksamhet och hållning. De sex uttrycken för forn sed är dessa:

1) Vi utövar seden genom blotande till våra norröna gudar och naturväsen. Vi offrar inte levande djur i ceremonier som arrangeras av samfundet.

 2) Vi utövar seden i samklang med naturens växlingar och årets högtider.

3) Vi utövar seden genom att helighålla de olika övergångarna i människans livslopp, alltifrån namngivningar till begravningar.

4) Vi utövar seden genom att vårda, värna och väcka de heliga platserna i landskapet.

 5) Vi utövar seden genom att utforska och bevara ”de klokas” kunskaper och den folkliga magin, såsom örtmagi, sejd och skyddsrunor.

6) Vi utövar seden genom olika kreativa och kulturella uttryck såsom sång, dans, musik, matkultur, skaldekonst, berättande och hantverk.

Eller för att göra en lite kortare sammanfattning: Vi blotar, firar årets högtider, håller livsstegsriter, värnar heliga platser, håller på med folklig magi, sejd och olika kulturella uttryck.

Jag tycker det är bra punkter, alla sex. Men när jag kikat närmare på vad blotlag och sedare faktiskt gör, så tycker jag mig kunna urskilja ytterligare tre uttryck för forn sed. Dessa skrev jag om i en rapport om samfundets andliga utveckling, men jag tycker de med fördel kan diskuteras här på bloggen också. De tre kompletterande uttrycken jag tycker mig ha upptäckt skulle – om de formuleras på ett liknande sätt som de övriga punkterna – kunna beskrivas såhär:

7) Vi utövar seden genom att utforska den forna sedens myter, världsbild och kosmologi.

8) Vi utövar seden genom vardagliga och personliga bruk, övningar och ceremonier.

9) Vi utövar seden genom att leva med värdighet, heder och livsbejakelse i våra relationer.


Vi utövar seden genom att utforska den forna sedens myter, världsbild och kosmologi.

Kunskap om den forna sedens myter, världsbild och kosmologi står nämnt i stadgarna som en kompetens som godar och gydjor bör behärska, men det är givetvis något som även andra inom samfundet ägnar sig åt. Myterna kan ses som en karta över tillvaron och kan vara en väg till fördjupad andlighet. Att studera dem, reflektera över dem och deras betydelse är en andlig praktik. Det kan ske exempelvis genom enskilda studier, spontana konversationer eller genom mer planerade så kallade ”skapande samtal” som är en form av eftertänksamma samtal kring ett för träffen bestämt tema. En annan form är ritualiserade gåtdueller kring mytologisk kunskap, som vi bland annat kan hitta i Vavtrudnersmál (även om vi inte i dagens variant nödvändigtvis måste låta förloraren mista huvudet! ;))  Filosofiska samtal kring ”hednisk teologi” – om vad gudarna är, hur vi kan veta något om dem, etc - ryms inom denna praktik.

Vi utövar seden genom vardagliga och personliga bruk, övningar och ceremonier, där vi möter makterna.

Med denna punkt syftar vi på vägar att i vardagen och ofta på ett personligt och intimt sätt möta gudarna. Blot är ett sätt, men det finns också praktiker som olika former av meditation, drömmande, bön, med mera som kan leda till innerlig kontakt med gudarna men som inte uppfyller kriterierna för ett regelrätt blot. Ofta är bloten en grupporienterad form av sedutövande medan dessa andra former ofta kan vara mer individuella. En form som utvecklats är en bön till gudarna som använder sig av radband, inspirerat av dess förekomst i många andra religioner. Det finns ett behov, anser jag, att erbjuda metoder och vägar till nära kommunikation och kontakt med gudarna i vardagen utöver det regelrätta blotet. ­­­Firandet av Torshelg, upprättandet och användandet av en stalle/altare i hemmet, hälsandet av dag och natt och måltidsvälsignelse ingår i denna form av seder och bruk.

Vi utövar seden genom att leva med värdighet, heder och livsbejakelse i våra relationer.

Detta är den etiska dimensionen av seden. Det handlar om vilka sorts människor vi vill vara i relation till andra. Med ”värdighet och heder” avses att leva utifrån en anda av grundläggande respekt för alla varelser, vilket är en konsekvens av att vi uppfattar naturen och tillvaron som helig. Våra relationer inbegriper inte bara andra människor utan allt levande omkring oss, i nuet såväl som de som gått före oss och de som kommer efter oss. Samfundet har inga strikta moralregler som sedutövare skall följa, men det innebär inte att seden är frånkopplad etiska och moraliska frågor. Tvärtom ligger sådana frågor i hjärtat av seden. Etik är en i högsta grad andlig fråga. Vi bör som samfund hela tiden hålla den etiska diskussionen levande utan att för den skull komma med färdiga svar som medlemmarna skall anamma. Vissa har de så kallade ”nio nycklarna” som en utgångspunkt för etisk reflektion, medan andra närmar sig etiken utifrån en annan horisont. Jag anser att samfundet bör utveckla en idé om hur vi skall arbeta med hednisk etik, hur vi skall skapa den levande och öppna dialog kring detta som vi eftersträvar. En ytterligare fråga är också hur samfundet agerar i relation till etiska – och därmed också ofta politiska – frågor. I vilka frågor bör vi som samfund ta ställning respektive inte ta ställning? Att leva med värdighet står inte i motsättning till livsbejakelse. Livet är ett firande där vi vill glädjas tillsammans med gudarna. Seden är minst lika mycket festival som moral.  

Jag menar att dessa tre kompletterande punkter bör tas med i våra stadgar som ytterligare sätt på vilket vi utövar forn sed. Punkterna behöver givetvis inte formuleras exakt som jag beskrivit dem ovan, det viktiga är att andemeningen kommer med. Då tror jag vi får stadgar som bättre speglar vad vi hedningar faktiskt gör, och som dessutom kan inspirera till fördjupat sedutövande.

Sen är det ju  desssutom snyggt att det blir just nio sätt vi utövar sed på, med tanke på vår förkärlek för just det talet. Så makterna nåde den som hittar ytterligare ett sätt! ;)

Henrik Hallgren
Rådsgode