"I natt jag drömde någonting jag aldrig drömt förut..."
Den visan brukade jag kunna väldigt väl som liten. Jag har dessutom alltid haft ett stort intresse av drömmar. Jag skriver ner dem, funderar över dem, övar mig på olika tekniker för att påverka mina drömmar.
Och i natt drömde jag något mycket märkligt, men samtidigt rätt fint.
I början av drömmen så var jag med i något kristet sammanhang. Helgkurs, workshop, gudstjänst? Det var inte helt tydligt. Jag var faktiskt rätt så förvirrad över vad jag gjorde där. Gruppen leddes av en kvinnlig präst. Vi gick ut ur kyrkan, och jag lade märke till att en byggnad som tillhörde kyrkan men inte var själva kyrkan, hade hedniskt klotter på sig. Symboler så som Mjölnir och valknutan.
Vi gick in i ett förråd, som hade hur mycket prylar som helst! Denna byggnad hade förr tillhört Samfundet Forn Sed, men nu användes den som förråd av kyrkan. Ett barn plockade ner från lådorna ett halvdussin My Little Ponies i olika färger. Prästen var nöjd med detta.
Utomhus ställdes ett bord upp, med vit bordsduk. På bordet ställes plasthästarna upp tillsammans med en mängd levande ljus. En cirkel bildades av deltagarna, men en del av cirkeln bestod av hedniska gudabilder som Henrik hade hämtat från förrådet. Det visade det sig finnas flera aktiva hedningar i gruppen. Prästen förklarade sedan hur ceremonin skulle gå till. Temat var att be för människor i utanförskap, i fattigdom och för mobbade och önska sig rättvisa och jämlikhet. Ett dryckeskärl skulle gå runt cirkeln, var och en hade tillfälle att tala, och sedan fanns möjlighet för offer.
"Och detta tror jag ni hedningar är vana vid" sa prästen och log.
Drycken gick runt. Kristna kanske valde att be högt, berätta något eller sjunga en psalm. Hedningarna skålade för gudar och makter. Själv tackade jag Sunna, Måne och Tor, som är närvarande för alla oavsett samhällsklass. Jag hamnade i en diskussion om detta med någon, medan hornet gick vidare. Sedan blev vi avbrutna av utomjordingar. Ja, ni vet hur drömmar är.
Den här drömmen tror jag visar på tre saker.
1. Jag har glömt hur en kristen gudstjänst går till.
2. Religionsöverskridande ceremonier kanske vore rätt mysiga ändå.
3. Jag tycker alldeles för mycket om My Little Pony.
/ Emma Hernejärvi, rådsmedlem
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
jonas » "I natt jag drömde någonting jag aldrig drömt förut..." : ”jag drömde att jag var i en gudstjänst och att jag gick fram till altaret och sk..”
-
Lotta Hedström » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Så sant. Resonemanget går även att kläs i termer av "manligt"/"kvinnligt": För m..”
-
Anna Högman » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik för dina fina och kloka ord. Jag kommer också att släcka ljuset i k..”
-
Sandra Lindblom » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik. Det här var precis vad jag behövde för att orka gå emot de fina men..”
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
jolner kropp ekologistisk helig plats ting vana föda konferens begravning tacksamhet blota frågor diser religionsfrihet kristendom edsring polygami vanadis storm internet feja personlig sed djur nutid asynja standing rock toreblot landskap värderingar vintersolståndet insida sekulär ví odr häfte odla vlogg arbete vanatro beklagande feminism bifrost vårfrudagen november morsdag tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa ginnungagap blotlag tomhet tankesmedja ursprungsfolk studier fulltrogen vårdande monokultur julafton midgård sociala medier förnimmelse tradition kommunikation hälsa video earth hour tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare konst ägg skola tranafton göteborg siv tjänstgörande jötnar makter hiero gamos nyckelord dakota access kurs väv förstörelse mångkultur lusse interreligiöst rune forssén myter sommarsolstånd medlemmar kyla etik kultur bön förmödrar solvända traditioner historisk sed vårblot äring ragnarök modern hedendom sång förnyelse döden vår ceremoni tankar demokrati politik asatro gamla uppsala disablot andlig erfarenhet sed gudar känslor frigg vinter yggdrasil freja gerd samfundet forn sed sverige forn sed polyteism andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse barn natur ritual per lundberg mångfald liv alvablot jul död jord skalleper höst gemenskap carl lundbäck gudsbild disa högtider frey mörker tempel hemmet trossamfund nornor höstdagjämningen årstider förfäder lek vinternätterna urd helighet lucia monoteism midsommar faq oden alver stockholm bröllop årsting emma hernejärvi samhälle hedningar uppfostran myter, vetenskap, ymer skade eir media skuld sigurd fafnesbane mimameid grunna tyr äktenskap symbol ödet ukraina jämstäldhet ogrundand misstänksamhet emma hernejärvi' mat utbrändhet bok filosofi berättelse folkräkning liberal skålgropsten väven bronsålder utbildning heliga platser rådet moder kläder val frej ordning och kaos gåva hallar monogami torshammare gydja tolerans organisation trana kvinnlighet fördomar kura skymning växa in i seden källor identitet det implicita årsväntan vetenskap naturens rättigheter tiden osynlig familj bildning verdandi mytologi industrialism gud jättar gudamakter hlodyn alva påvestenen sejd metoo påsk vardag registrerat vårdagjämning ledstjärnor tor utiséta moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr skörd nationalistisk eugene gendlin dröm inkluderande älvor
Men Emma har aldrig påstått att samfundet skall syssla med multireligiösa ceremonier från och med nu. Inte heller har hon, vad jag kan se, påstått att det skulle vara nödvändigt att du eller nån annan skulle vara multireligiös. Så din kritik är nog mest "hittepå".
Det är vanligt att hedningar med nordisk inriktning är med på ceremonier för wicca, grekisk hedendom, hinduism etc. Och tvärtom. Monoteism ligger långt ifrån vår världsbild, men vi kan fortfarande lära oss av varandra. Hedniska gudar blir katolska helgon, och nog tvärtom igen.
Jag har stått bakom kulisserna på Vox Pacis, jag har sett en frikyrklig kristen man blota till hedniska makter, jag har läst texter av en hindu som dyrkar Jesus. Religionsgränser är inte alltid så tydliga.
Själv tror jag att vägen till fred och förståelse går genom bland annat även interreligiöst arbete. Vi måste lära oss av varandra och respektera varandras olikheter, oavsett om vissa delar av deras religion skaver. Människor i regel vill ju samma saker: fred, trygghet och balans.