"I natt jag drömde någonting jag aldrig drömt förut..."
Den visan brukade jag kunna väldigt väl som liten. Jag har dessutom alltid haft ett stort intresse av drömmar. Jag skriver ner dem, funderar över dem, övar mig på olika tekniker för att påverka mina drömmar.
Och i natt drömde jag något mycket märkligt, men samtidigt rätt fint.
I början av drömmen så var jag med i något kristet sammanhang. Helgkurs, workshop, gudstjänst? Det var inte helt tydligt. Jag var faktiskt rätt så förvirrad över vad jag gjorde där. Gruppen leddes av en kvinnlig präst. Vi gick ut ur kyrkan, och jag lade märke till att en byggnad som tillhörde kyrkan men inte var själva kyrkan, hade hedniskt klotter på sig. Symboler så som Mjölnir och valknutan.
Vi gick in i ett förråd, som hade hur mycket prylar som helst! Denna byggnad hade förr tillhört Samfundet Forn Sed, men nu användes den som förråd av kyrkan. Ett barn plockade ner från lådorna ett halvdussin My Little Ponies i olika färger. Prästen var nöjd med detta.
Utomhus ställdes ett bord upp, med vit bordsduk. På bordet ställes plasthästarna upp tillsammans med en mängd levande ljus. En cirkel bildades av deltagarna, men en del av cirkeln bestod av hedniska gudabilder som Henrik hade hämtat från förrådet. Det visade det sig finnas flera aktiva hedningar i gruppen. Prästen förklarade sedan hur ceremonin skulle gå till. Temat var att be för människor i utanförskap, i fattigdom och för mobbade och önska sig rättvisa och jämlikhet. Ett dryckeskärl skulle gå runt cirkeln, var och en hade tillfälle att tala, och sedan fanns möjlighet för offer.
"Och detta tror jag ni hedningar är vana vid" sa prästen och log.
Drycken gick runt. Kristna kanske valde att be högt, berätta något eller sjunga en psalm. Hedningarna skålade för gudar och makter. Själv tackade jag Sunna, Måne och Tor, som är närvarande för alla oavsett samhällsklass. Jag hamnade i en diskussion om detta med någon, medan hornet gick vidare. Sedan blev vi avbrutna av utomjordingar. Ja, ni vet hur drömmar är.
Den här drömmen tror jag visar på tre saker.
1. Jag har glömt hur en kristen gudstjänst går till.
2. Religionsöverskridande ceremonier kanske vore rätt mysiga ändå.
3. Jag tycker alldeles för mycket om My Little Pony.
/ Emma Hernejärvi, rådsmedlem
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
jonas » "I natt jag drömde någonting jag aldrig drömt förut..." : ”jag drömde att jag var i en gudstjänst och att jag gick fram till altaret och sk..”
-
Lotta Hedström » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Så sant. Resonemanget går även att kläs i termer av "manligt"/"kvinnligt": För m..”
-
Anna Högman » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik för dina fina och kloka ord. Jag kommer också att släcka ljuset i k..”
-
Sandra Lindblom » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik. Det här var precis vad jag behövde för att orka gå emot de fina men..”
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
standing rock diser makter sociala medier det implicita odla ukraina föda skade hälsa sekulär vårdande frej tor filosofi rådet väv konst religionsfrihet vintersolståndet gåva monokultur video jämstäldhet vardag grunna personlig sed vana media utbrändhet internet skörd skola äktenskap ledstjärnor siv ví häfte sejd vårdagjämning hiero gamos mångkultur växa in i seden feminism kropp ting begravning hallar moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr emma hernejärvi' jötnar påvestenen eir julafton polygami vanatro ginnungagap metoo djur organisation årsväntan insida skålgropsten dakota access identitet nyckelord frågor sigurd fafnesbane bok nationalistisk toreblot kura skymning väven feja kristendom vlogg göteborg registrerat jättar tacksamhet edsring studier interreligiöst årsting lek historisk sed kultur hedningar ragnarök lusse förfäder samhälle vinternätterna solvända äring traditioner vårblot monoteism modern hedendom midsommar höstdagjämningen vår disablot årstider carl lundbäck asatro döden disa högtider hemmet gudsbild frigg sed jord höst skalleper yggdrasil liv mångfald vinter gerd polyteism ritual natur religion livsåskådning blot personlig berättelse barn andra religioner forn sed per lundberg jul samfundet forn sed sverige freja alvablot död andlig erfarenhet gemenskap gudar känslor politik tempel nornor trossamfund gamla uppsala tankar frey demokrati förnyelse sång mörker ceremoni alver emma hernejärvi myter kyla bön lucia stockholm rune forssén oden urd sommarsolstånd etik faq helighet bröllop förmödrar medlemmar vanadis gud verdandi påsk arbete kommunikation eugene gendlin tiden helig plats berättelse tolerans folkräkning sedvandrare hlodyn vårfrudagen landskap ägg liberal fördomar uppfostran odr förnimmelse utbildning mat val jolner alva symbol mimameid gudamakter vetenskap monogami gydja tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa konferens familj värderingar myter, vetenskap, ymer heliga platser bifrost tomhet kurs blota torshammare källor bronsålder trana november fulltrogen tyr industrialism ogrundand misstänksamhet ödet osynlig dröm storm midgård earth hour moder ekologistisk tankesmedja kläder asynja tid, årstider, vår, personliga reflektioner morsdag beklagande tjänstgörande mytologi bildning kvinnlighet blotlag tradition naturens rättigheter tranafton nutid älvor skuld inkluderande ursprungsfolk ordning och kaos förstörelse utiséta
Men Emma har aldrig påstått att samfundet skall syssla med multireligiösa ceremonier från och med nu. Inte heller har hon, vad jag kan se, påstått att det skulle vara nödvändigt att du eller nån annan skulle vara multireligiös. Så din kritik är nog mest "hittepå".
Det är vanligt att hedningar med nordisk inriktning är med på ceremonier för wicca, grekisk hedendom, hinduism etc. Och tvärtom. Monoteism ligger långt ifrån vår världsbild, men vi kan fortfarande lära oss av varandra. Hedniska gudar blir katolska helgon, och nog tvärtom igen.
Jag har stått bakom kulisserna på Vox Pacis, jag har sett en frikyrklig kristen man blota till hedniska makter, jag har läst texter av en hindu som dyrkar Jesus. Religionsgränser är inte alltid så tydliga.
Själv tror jag att vägen till fred och förståelse går genom bland annat även interreligiöst arbete. Vi måste lära oss av varandra och respektera varandras olikheter, oavsett om vissa delar av deras religion skaver. Människor i regel vill ju samma saker: fred, trygghet och balans.