Samfundet Forn Sed Sverige

 

Länge leve livet

24 mars 2013 « Tillbaka

De långa tankarnas tid lider mot sitt slut. Termometern visar över nollan åtminstone dagtid, och snön har smält bort i dagsmejan och det blidväder som rådde över mitt Vättlefjäll i början på mars.

 

Ändå dröjer sig de långa tankarna kvar en stund. Dödsfall i familjekretsen har nog ofta den effekten. Ett liv tar slut samtidigt som naturen kämpar för att pånyttfödas. Livet ställs i pausläge. Saker skall ordnas, planeras, utföras. Tankar skall tänkas, sorg och omsorg skall delas; de låter sig inte uppskjutas.

 

Sällan är det så lätt att koppla samman årshjulet med livshjulet.

 

Livet från det gamla året har vissnat och dött, och efter en period av välbehövlig vila kommer det tillbaka i det nya året. Det gamla året finns kvar i våra minnen. Kanske var just det året extra speciellt för oss.

 

En människa dör. Hon har vissnat och dött som livet i naturen och finns nu i våra minnen. Just denna människa, som så många andra, har, liksom det gamla året, lämnat efter sig möjligheterna till nytt liv, i nya släktled. Kanske var just denna människa extra speciell för oss.

 

De långa tankarna, när vi tänker tillbaka på det som var, blandas med nya, lättare tankar om vad som komma skall. Livet kommer tillbaka; i det nya året, och i nya släktled. Så har det varit så länge man vet, och så länge det kommer nya år och nya släktled verkar det som att det kommer att fortsätta vara så.

 

Jag ser de spirande snödropparna och ser det gamla året i dem. Jag ser de nya släktleden och människan som inte längre finns ibland oss i dem. Inte exakt detsamma, för då vore det inte levande, utan nytt, men samtidigt innehållande det gamla.

 

Jag dricker en skål för det gamla och det nya. Året som gick, året som kommer. Människan som dog, människorna som lever. Må hjulet rulla vidare, och vi med det. Länge leve livet.

 

/ Martin Domeij, rådsgode

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

identitet det implicita vlogg odla växa in i seden arbete trana november vårfrudagen hallar tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa ordning och kaos kläder val fulltrogen vårdande monokultur midgård liberal förnimmelse berättelse kommunikation hälsa mat tid, årstider, vår, personliga reflektioner konst ägg göteborg ödet äktenskap tyr mimameid nyckelord dakota access väv förstörelse mångkultur älvor inkluderande dröm eugene gendlin konferens föda interreligiöst tor ledstjärnor metoo religionsfrihet kristendom polygami myter jättar gudamakter nutid industrialism standing rock landskap värderingar naturens rättigheter vetenskap oden kultur förmödrar solvända helighet urd vinternätterna jord lek förfäder samhälle emma hernejärvi sommarsolstånd medlemmar kyla alver nornor gudar hemmet tempel mörker mångfald politik gamla uppsala gudsbild årstider andlig erfarenhet forn sed förnyelse död yggdrasil gerd polyteism per lundberg liv ritual religion livsåskådning blot personlig berättelse natur barn andra religioner alvablot vinter samfundet forn sed sverige gemenskap jul känslor sed sång freja carl lundbäck frigg högtider frey skalleper tankar ceremoni vår döden höst höstdagjämningen stockholm bröllop årsting rune forssén hedningar ragnarök disa äring vårblot historisk sed traditioner monoteism midsommar faq etik insida sekulär osynlig familj verdandi djur feja internet vanadis påvestenen alva påsk vardag frågor tacksamhet begravning moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr skörd ting helig plats nationalistisk kropp ekologistisk myter, vetenskap, ymer skade media skuld hiero gamos modern hedendom tjänstgörande jötnar tranafton jämstäldhet ogrundand misstänksamhet skola utbrändhet filosofi video folkräkning demokrati skålgropsten väven bronsålder heliga platser rådet ursprungsfolk tankesmedja blotlag bön monogami gydja tolerans feminism beklagande fördomar trossamfund källor odr ví