Samfundet Forn Sed Sverige

 

Länge leve livet

24 mars 2013 « Tillbaka

De långa tankarnas tid lider mot sitt slut. Termometern visar över nollan åtminstone dagtid, och snön har smält bort i dagsmejan och det blidväder som rådde över mitt Vättlefjäll i början på mars.

 

Ändå dröjer sig de långa tankarna kvar en stund. Dödsfall i familjekretsen har nog ofta den effekten. Ett liv tar slut samtidigt som naturen kämpar för att pånyttfödas. Livet ställs i pausläge. Saker skall ordnas, planeras, utföras. Tankar skall tänkas, sorg och omsorg skall delas; de låter sig inte uppskjutas.

 

Sällan är det så lätt att koppla samman årshjulet med livshjulet.

 

Livet från det gamla året har vissnat och dött, och efter en period av välbehövlig vila kommer det tillbaka i det nya året. Det gamla året finns kvar i våra minnen. Kanske var just det året extra speciellt för oss.

 

En människa dör. Hon har vissnat och dött som livet i naturen och finns nu i våra minnen. Just denna människa, som så många andra, har, liksom det gamla året, lämnat efter sig möjligheterna till nytt liv, i nya släktled. Kanske var just denna människa extra speciell för oss.

 

De långa tankarna, när vi tänker tillbaka på det som var, blandas med nya, lättare tankar om vad som komma skall. Livet kommer tillbaka; i det nya året, och i nya släktled. Så har det varit så länge man vet, och så länge det kommer nya år och nya släktled verkar det som att det kommer att fortsätta vara så.

 

Jag ser de spirande snödropparna och ser det gamla året i dem. Jag ser de nya släktleden och människan som inte längre finns ibland oss i dem. Inte exakt detsamma, för då vore det inte levande, utan nytt, men samtidigt innehållande det gamla.

 

Jag dricker en skål för det gamla och det nya. Året som gick, året som kommer. Människan som dog, människorna som lever. Må hjulet rulla vidare, och vi med det. Länge leve livet.

 

/ Martin Domeij, rådsgode

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

ví odr källor trossamfund vlogg fördomar trana tolerans gydja torshammare tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa hallar blotlag tomhet val kläder fulltrogen vårdande monokultur bronsålder väven skålgropsten demokrati folkräkning berättelse filosofi utbrändhet mat ogrundand misstänksamhet jämstäldhet tranafton göteborg äktenskap tyr grunna hiero gamos nyckelord dakota access kurs skade myter, vetenskap, ymer uppfostran kropp ekologistisk helig plats ting skörd moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr begravning tacksamhet interreligiöst vardag påsk metoo polygami myter alva internet feja personlig sed industrialism mytologi standing rock familj osynlig tiden insida sekulär oden faq förmödrar solvända helighet urd vinternätterna jord lek förfäder hedningar rune forssén årsting bröllop stockholm alver döden vår ceremoni tankar frey högtider frigg carl lundbäck freja forn sed höstdagjämningen höst känslor död andlig erfarenhet gerd vinter alvablot ritual per lundberg barn religion livsåskådning blot personlig berättelse natur andra religioner polyteism liv yggdrasil samfundet forn sed sverige gemenskap jul mångfald skalleper förnyelse sed sång årstider gudsbild gamla uppsala politik mörker tempel hemmet gudar nornor kyla medlemmar sommarsolstånd emma hernejärvi samhälle modern hedendom ragnarök disa äring vårblot historisk sed traditioner monoteism midsommar kultur etik vetenskap naturens rättigheter värderingar landskap bildning verdandi nutid djur jättar gudamakter storm vanadis påvestenen edsring kristendom religionsfrihet frågor ledstjärnor tor konferens föda nationalistisk eugene gendlin dröm inkluderande älvor mångkultur förstörelse väv media skuld sigurd fafnesbane mimameid jötnar tjänstgörande symbol ödet skola ägg konst tid, årstider, vår, personliga reflektioner video hälsa kommunikation liberal förnimmelse sociala medier midgård utbildning heliga platser rådet studier ursprungsfolk tankesmedja ordning och kaos ginnungagap bön monogami november vårfrudagen feminism beklagande arbete växa in i seden odla identitet det implicita