Tankar på januariis
När jag senast skrev ett inlägg på den här bloggen hade den första snön fallit över mitt Vättlefjäll och jag beskrev den lättnad jag kände över det. När jag nu åter fattar den proverbiala pennan håller snön istället på att försvinna efter några dagars regnigt blidväder, som i sin tur föregicks av ett par veckor med kyla långt under nollan.
För mindre än en vecka sedan, när det fortfarande var tio minusgrader, besökte jag en kär blotplats där jag firar Valborg årligen. Det gick fort att gå dit, eftersom jag inte behövde följa några stigar, utan helt enkelt gick över sjön som den ligger vid. Platsen var tom, stilla och tyst. Lite som den där gamla reklamfilmen där ett höstklätt par återvänder till platsen där de firat midsommar, fast utan Tommy Nilssons röst i bakgrunden.
Det var ovant att se platsen i vinterskrud. Jag har aldrig sett den sådan, och den kändes annorlunda. Det var som att komma till en ny plats, skapad av att tiden förflutit.
Herakleitos påstod att man inte kan kliva ner i samma flod två gånger, men det kan jag inte riktigt hålla med om, annat än på ett strikt fysikaliskt plan där jag kan se genomströmningen av vattenmolekyler som signifikant.
Känslomässigt ser jag i stället den där blotplatsen som densamma, varje Valborg när jag besöker den. Nu, i januarivintern, var det däremot en ny plats för mig. En plats där minnen bor, men på ett helt annat sätt än på försommaren.
I vinterns stillhet sköljde en mängd minnen från platsen över mig. Här träffade jag min sambo. Här har jag sovit under bar himmel. Här lärde jag känna många av mina vänner. Här har jag grillat mat över öppen eld. Här har jag trotsat den sista aprilkylan, klätt av mig alla kläder och simmat ut till den plats där jag nu stod och sedan sprungit mig torr på stranden. Minnen som inte riktigt ryms när man har ett nytt majblot att fira, i den där fantastiska försommarnatten då allt ligger öppet.
Som jag skrev i mitt förra inlägg ger vintern mig möjlighet att tänka längre tankar. Det är kanske för att det är så stilla i nuet. Precis så kände jag i alla fall när jag stod där på sjön och tittade på blotplatsen.
Kanske hörde jag ändå Tommy Nilssons röst där någonstans på fjället.
Här bor nu allt det jag minns och bevarar,
dagar jag levt och dom vänner jag saknar...
Martin Domeij, rådsgode
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Per Lundberg » Blot + bön + sejd: ”Hello levgeniia, Odin is much more than a god of war. Also of sejd, runes and g..”
-
Ievgeniia » Blot + bön + sejd: ”Aslo i have follow question. As I understood Odin is God of war. For him, war an..”
-
Ievgeniia » Blot + bön + sejd: ”Good day. I had read your words for Ukraine. I'm very much thankful for your car..”
-
Ilari Sole » Bekänna färg: ”Människan har varit, är, blir endast en liten frö i den stora evige evolutionens..”
-
Jocke drage » Disablot: ”Intressant ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
gåva myter, vetenskap, ymer väv kläder tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa grunna monogami video polygami vardag metoo industrialism organisation bronsålder odr uppfostran häfte nyckelord hiero gamos sigurd fafnesbane feminism nationalistisk toreblot begravning hallar tolerans gydja tiden edsring jötnar alva ginnungagap påsk vetenskap studier dakota access insida val identitet ordning och kaos ursprungsfolk bok odla ukraina nutid tranafton folkräkning sekulär ví feja kurs eugene gendlin kristendom rådet väven ekologistisk morsdag tid, årstider, vår, personliga reflektioner gud monokultur djur verdandi förstörelse personlig sed vanadis media utbrändhet ogrundand misstänksamhet årsväntan hälsa tyr ledstjärnor siv ägg filosofi sejd vårfrudagen mångkultur asynja rune forssén stockholm solvända årsting kyla myter vinternätterna midsommar bön vårblot ragnarök förmödrar bröllop urd äring helighet hedningar samhälle demokrati carl lundbäck trossamfund asatro disa politik årstider mörker döden ceremoni vår död jord skalleper känslor frigg yggdrasil samfundet forn sed sverige vinter jul forn sed per lundberg andra religioner natur personlig berättelse blot livsåskådning religion barn polyteism ritual liv gerd freja mångfald alvablot sed andlig erfarenhet höst gemenskap gudar höstdagjämningen sång gudsbild hemmet högtider gamla uppsala tempel nornor frey förnyelse tankar kultur faq historisk sed oden lusse sommarsolstånd interreligiöst alver lek medlemmar modern hedendom monoteism emma hernejärvi traditioner lucia förfäder disablot etik tomhet beklagande torshammare källor bildning trana november frej skola blotlag skörd föda osynlig inkluderande storm midgård det implicita moder tankesmedja jättar vlogg religionsfrihet kommunikation arbete tjänstgörande mytologi göteborg tor helig plats berättelse tradition naturens rättigheter äktenskap skade hlodyn skuld frågor ödet sociala medier makter fördomar standing rock förnimmelse vanatro jolner tacksamhet julafton dröm registrerat gudamakter värderingar konferens växa in i seden kropp familj vårdande sedvandrare heliga platser bifrost landskap älvor liberal blota skålgropsten fulltrogen utbildning mat vana internet symbol mimameid påvestenen jämstäldhet vintersolståndet moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr eir ting konst