Samfundet Forn Sed Sverige

 

Tankar på januariis

29 januari 2013 « Tillbaka

När jag senast skrev ett inlägg på den här bloggen hade den första snön fallit över mitt Vättlefjäll och jag beskrev den lättnad jag kände över det. När jag nu åter fattar den proverbiala pennan håller snön istället på att försvinna efter några dagars regnigt blidväder, som i sin tur föregicks av ett par veckor med kyla långt under nollan.

 

För mindre än en vecka sedan, när det fortfarande var tio minusgrader, besökte jag en kär blotplats där jag firar Valborg årligen. Det gick fort att gå dit, eftersom jag inte behövde följa några stigar, utan helt enkelt gick över sjön som den ligger vid. Platsen var tom, stilla och tyst. Lite som den där gamla reklamfilmen där ett höstklätt par återvänder till platsen där de firat midsommar, fast utan Tommy Nilssons röst i bakgrunden.

 

Det var ovant att se platsen i vinterskrud. Jag har aldrig sett den sådan, och den kändes annorlunda. Det var som att komma till en ny plats, skapad av att tiden förflutit.

 

Herakleitos påstod att man inte kan kliva ner i samma flod två gånger, men det kan jag inte riktigt hålla med om, annat än på ett strikt fysikaliskt plan där jag kan se genomströmningen av vattenmolekyler som signifikant.

 

Känslomässigt ser jag i stället den där blotplatsen som densamma, varje Valborg när jag besöker den. Nu, i januarivintern, var det däremot en ny plats för mig. En plats där minnen bor, men på ett helt annat sätt än på försommaren.

 

I vinterns stillhet sköljde en mängd minnen från platsen över mig. Här träffade jag min sambo. Här har jag sovit under bar himmel. Här lärde jag känna många av mina vänner. Här har jag grillat mat över öppen eld. Här har jag trotsat den sista aprilkylan, klätt av mig alla kläder och simmat ut till den plats där jag nu stod och sedan sprungit mig torr på stranden. Minnen som inte riktigt ryms när man har ett nytt majblot att fira, i den där fantastiska försommarnatten då allt ligger öppet.

 

Som jag skrev i mitt förra inlägg ger vintern mig möjlighet att tänka längre tankar. Det är kanske för att det är så stilla i nuet. Precis så kände jag i alla fall när jag stod där på sjön och tittade på blotplatsen.

 

Kanske hörde jag ändå Tommy Nilssons röst där någonstans på fjället.

 

Här bor nu allt det jag minns och bevarar,
dagar jag levt och dom vänner jag saknar...

 


Martin Domeij, rådsgode

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

vårfrudagen november tolerans bön ginnungagap ordning och kaos blotlag ursprungsfolk studier vårdande monokultur moder rådet midgård sociala medier skålgropsten liberal folkräkning berättelse hälsa video utbrändhet mat ägg skola ogrundand misstänksamhet ödet symbol jötnar äktenskap hiero gamos mimameid dakota access kurs nyckelord myter, vetenskap, ymer uppfostran väv älvor inkluderande jolner eugene gendlin nationalistisk dröm moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vana tor ledstjärnor blota frågor påsk metoo vardag myter alva polygami gudamakter jättar internet nutid djur standing rock asynja osynlig tiden familj vetenskap vintersolståndet ví odr årsväntan växa in i seden häfte arbete vanatro feminism beklagande förmödrar solvända helighet historisk sed äring lek modern hedendom hedningar samhälle årsting stockholm medlemmar alver etik kultur ceremoni tankar demokrati frey asatro disa frigg carl lundbäck freja höstdagjämningen nornor döden vår känslor död gemenskap höst vinter yggdrasil liv ritual per lundberg barn andra religioner personlig berättelse blot livsåskådning religion natur forn sed polyteism gerd alvablot jul samfundet forn sed sverige sed andlig erfarenhet mångfald skalleper gudar trossamfund förnyelse sång årstider gudsbild gamla uppsala högtider politik jord mörker tempel hemmet faq oden kyla bröllop sommarsolstånd rune forssén emma hernejärvi ragnarök förfäder vinternätterna urd vårblot traditioner monoteism midsommar organisation trana fördomar källor vlogg odla identitet det implicita naturens rättigheter sekulär insida toreblot värderingar landskap bildning verdandi mytologi industrialism personlig sed feja påvestenen storm vanadis religionsfrihet edsring kristendom registrerat begravning interreligiöst tacksamhet skörd konferens föda lusse ting helig plats ekologistisk kropp skade eir mångkultur förstörelse disablot media skuld sigurd fafnesbane tjänstgörande grunna tyr göteborg tranafton konst jämstäldhet sedvandrare tid, årstider, vår, personliga reflektioner bok filosofi tradition kommunikation lucia förnimmelse julafton väven bronsålder fulltrogen utbildning heliga platser tankesmedja kläder val tomhet monogami hallar tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa torshammare gydja