Tankar på januariis
När jag senast skrev ett inlägg på den här bloggen hade den första snön fallit över mitt Vättlefjäll och jag beskrev den lättnad jag kände över det. När jag nu åter fattar den proverbiala pennan håller snön istället på att försvinna efter några dagars regnigt blidväder, som i sin tur föregicks av ett par veckor med kyla långt under nollan.
För mindre än en vecka sedan, när det fortfarande var tio minusgrader, besökte jag en kär blotplats där jag firar Valborg årligen. Det gick fort att gå dit, eftersom jag inte behövde följa några stigar, utan helt enkelt gick över sjön som den ligger vid. Platsen var tom, stilla och tyst. Lite som den där gamla reklamfilmen där ett höstklätt par återvänder till platsen där de firat midsommar, fast utan Tommy Nilssons röst i bakgrunden.
Det var ovant att se platsen i vinterskrud. Jag har aldrig sett den sådan, och den kändes annorlunda. Det var som att komma till en ny plats, skapad av att tiden förflutit.
Herakleitos påstod att man inte kan kliva ner i samma flod två gånger, men det kan jag inte riktigt hålla med om, annat än på ett strikt fysikaliskt plan där jag kan se genomströmningen av vattenmolekyler som signifikant.
Känslomässigt ser jag i stället den där blotplatsen som densamma, varje Valborg när jag besöker den. Nu, i januarivintern, var det däremot en ny plats för mig. En plats där minnen bor, men på ett helt annat sätt än på försommaren.
I vinterns stillhet sköljde en mängd minnen från platsen över mig. Här träffade jag min sambo. Här har jag sovit under bar himmel. Här lärde jag känna många av mina vänner. Här har jag grillat mat över öppen eld. Här har jag trotsat den sista aprilkylan, klätt av mig alla kläder och simmat ut till den plats där jag nu stod och sedan sprungit mig torr på stranden. Minnen som inte riktigt ryms när man har ett nytt majblot att fira, i den där fantastiska försommarnatten då allt ligger öppet.
Som jag skrev i mitt förra inlägg ger vintern mig möjlighet att tänka längre tankar. Det är kanske för att det är så stilla i nuet. Precis så kände jag i alla fall när jag stod där på sjön och tittade på blotplatsen.
Kanske hörde jag ändå Tommy Nilssons röst där någonstans på fjället.
Här bor nu allt det jag minns och bevarar,
dagar jag levt och dom vänner jag saknar...
Martin Domeij, rådsgode
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Daniel » Att se på väven: ”Vi sitter här och pratar om nordisk mytologi hit och dit, och det blir en del go..”
-
Ida H » Nybörjare? Detta händer på blotet!: ”Vart är nästa midsommarblot?”
-
Henrik » I trygghet tillsammans växer seden: ”Fint skrivet! ”
-
Karin Beronius » Hell Eir: ”Ibland finner man oväntade guldkorn på vägen. Jag letar egentligen efter ordet "..”
-
Kalle Karlson » Medan Alvatid nalkas...: ”vi vill veta mer , kan ni förklara bättre el vill ni att vi ska förstå det som s..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
hiero gamos sigurd fafnesbane heliga platser sedvandrare vårdande feminism kropp växa in i seden gydja tiden gudamakter registrerat edsring julafton tacksamhet dröm studier förnimmelse standing rock dakota access identitet ordning och kaos ursprungsfolk odla ukraina frågor nutid tranafton naturens rättigheter tradition berättelse helig plats tor göteborg mytologi tjänstgörande arbete kommunikation religionsfrihet vlogg gud monokultur moder djur midgård storm det implicita media utbrändhet ogrundand misstänksamhet årsväntan skola blotlag november trana bildning källor torshammare beklagande mångkultur asynja konst ting kläder tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa eir jämstäldhet påvestenen mimameid symbol internet vana mat utbildning skålgropsten bronsålder häfte nyckelord blota kyla emma hernejärvi vinternätterna midsommar bön vårblot ragnarök förmödrar lusse bröllop äring helighet kultur faq etik stockholm solvända årsting asatro gamla uppsala disa årstider mörker döden ceremoni vår förnyelse carl lundbäck frey känslor frigg död jord skalleper mångfald freja gerd liv forn sed per lundberg barn andra religioner personlig berättelse blot livsåskådning religion natur polyteism ritual alvablot jul vinter samfundet forn sed sverige yggdrasil höst gemenskap gudar sed andlig erfarenhet trossamfund demokrati tankar höstdagjämningen sång gudsbild hemmet högtider politik tempel nornor lucia förfäder disablot rune forssén samhälle hedningar historisk sed oden urd sommarsolstånd interreligiöst alver lek medlemmar modern hedendom monoteism myter traditioner älvor liberal fulltrogen uppfostran odr organisation industrialism metoo vardag polygami video monogami grunna vintersolståndet moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr väv myter, vetenskap, ymer gåva tomhet filosofi vårfrudagen sejd frej ägg siv ledstjärnor tyr hälsa skörd föda osynlig inkluderande vanadis personlig sed förstörelse verdandi tankesmedja jättar ekologistisk tid, årstider, vår, personliga reflektioner morsdag eugene gendlin väven rådet kristendom feja kurs folkräkning ví sekulär äktenskap skade hlodyn bok skuld ödet sociala medier makter fördomar val insida vanatro jolner vetenskap påsk ginnungagap alva jötnar värderingar konferens familj tolerans hallar begravning toreblot nationalistisk bifrost landskap