Samfundet Forn Sed Sverige

 

Är gudarna endast människornas?

22 september 2012 « Tillbaka
Har kopparödlorna några gudar? Har kopparödlorna några gudar?

Hej.

Dags för mitt första blogginlägg här. Som djurvän är jag intresserad av djur. Som biolog vet jag också att även människan bör räknas som ett djur. Men hur förhåller sig olika kulturer och religioner till det?

 

I många andra religioner beskrivs människan som skapelsens krona. I kristendomen säger man att människan skapades till Guds avbild. I hinduismen menar man i regel att det åtminstone är bättre att födas som människa än som djur. Många människor går åtminstone omkring med en uppfattning om att människan står över resten av djuren, ja, över resten av naturen.

 

Finns det något sådant inom vår forna sed? Nu har ju alla hedningar olika åsikter om allt, så något tydligt svar kanske är svårt att ge. Men tittar vi i Eddan så ser vi en berättelse om hur de första människorna skapades. Förstås inget att ta bokstavligen, speciellt i en tid då vi har tillgång till fossil och genetik, men en text som beskriver människans förhållande till det gudomliga. Tre gudar skapar människorasen från två stockar. Men inget säger riktigt att de skapades för att styra på jorden, eller som gudarnas avbild. Det finns inga källor som kan berätta om hur andra arter kom till. Kanske står vi på samma nivå som andra djur.

 

Sen kan man ju peka ut att enligt alla myter och avbildningar är våra gudar extremt lika människor. De bär kläder, använder verktyg, reser harg, dricker mjöd och ser ut som oss. Innebär detta att gudarna faktiskt är mer lika människor, eller att vi människor väljer att tolka det gudomliga genom en mänsklig lins? Och om asar, vaner och andra gudar vi känner oss bekanta med liknar människor eller bryr sig mest om människor... kan det vara så att det finns djurgudar för andra varelser? Ulvgudar, hästgudar, grodgudar. Som polyteist är det svårt att dra gränsen. Kanske finns det ett myller av makter. Gudar med händer och fötter, gudar med tassar, gudar med fenor eller smala spindelben. Vem vet?

 

Emma Hernejärvi, rådsmedlem

Etiketter: djur gudsbild

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

ví odr årsväntan odla vlogg arbete vanatro trana organisation vårfrudagen november monogami bön ginnungagap ordning och kaos tankesmedja ursprungsfolk studier rådet heliga platser utbildning bronsålder väven julafton förnimmelse lucia kommunikation tradition filosofi bok tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare ogrundand misstänksamhet jämstäldhet tranafton göteborg äktenskap tyr grunna hiero gamos nyckelord dakota access kurs skade myter, vetenskap, ymer uppfostran älvor inkluderande jolner helig plats ting lusse föda konferens begravning tacksamhet interreligiöst frågor vardag påsk metoo polygami myter alva internet feja personlig sed industrialism mytologi standing rock asynja landskap värderingar toreblot insida sekulär etik kultur midsommar monoteism traditioner historisk sed vårblot äring lek förfäder hedningar rune forssén årsting bröllop stockholm alver döden gudar hemmet tempel mörker frey jord asatro frigg carl lundbäck freja höstdagjämningen höst känslor död gemenskap gerd vinter yggdrasil liv polyteism forn sed barn religion livsåskådning blot personlig berättelse natur andra religioner per lundberg ritual alvablot jul samfundet forn sed sverige sed andlig erfarenhet mångfald skalleper förnyelse sång årstider gudsbild gamla uppsala högtider politik demokrati tankar ceremoni vår trossamfund nornor kyla medlemmar sommarsolstånd emma hernejärvi samhälle modern hedendom ragnarök disa vinternätterna urd helighet solvända förmödrar faq oden vintersolståndet vetenskap naturens rättigheter tiden osynlig familj bildning verdandi nutid djur jättar gudamakter storm vanadis påvestenen edsring kristendom religionsfrihet registrerat blota ledstjärnor tor vana moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr skörd nationalistisk eugene gendlin dröm ekologistisk kropp eir mångkultur förstörelse väv media skuld sigurd fafnesbane mimameid jötnar tjänstgörande symbol ödet skola ägg konst mat utbrändhet video hälsa berättelse folkräkning liberal skålgropsten sociala medier midgård moder monokultur vårdande fulltrogen kläder val tomhet blotlag hallar tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa torshammare gydja tolerans feminism beklagande fördomar häfte växa in i seden källor identitet det implicita