Samfundet Forn Sed Sverige

 

Är gudarna endast människornas?

22 september 2012 « Tillbaka
Har kopparödlorna några gudar? Har kopparödlorna några gudar?

Hej.

Dags för mitt första blogginlägg här. Som djurvän är jag intresserad av djur. Som biolog vet jag också att även människan bör räknas som ett djur. Men hur förhåller sig olika kulturer och religioner till det?

 

I många andra religioner beskrivs människan som skapelsens krona. I kristendomen säger man att människan skapades till Guds avbild. I hinduismen menar man i regel att det åtminstone är bättre att födas som människa än som djur. Många människor går åtminstone omkring med en uppfattning om att människan står över resten av djuren, ja, över resten av naturen.

 

Finns det något sådant inom vår forna sed? Nu har ju alla hedningar olika åsikter om allt, så något tydligt svar kanske är svårt att ge. Men tittar vi i Eddan så ser vi en berättelse om hur de första människorna skapades. Förstås inget att ta bokstavligen, speciellt i en tid då vi har tillgång till fossil och genetik, men en text som beskriver människans förhållande till det gudomliga. Tre gudar skapar människorasen från två stockar. Men inget säger riktigt att de skapades för att styra på jorden, eller som gudarnas avbild. Det finns inga källor som kan berätta om hur andra arter kom till. Kanske står vi på samma nivå som andra djur.

 

Sen kan man ju peka ut att enligt alla myter och avbildningar är våra gudar extremt lika människor. De bär kläder, använder verktyg, reser harg, dricker mjöd och ser ut som oss. Innebär detta att gudarna faktiskt är mer lika människor, eller att vi människor väljer att tolka det gudomliga genom en mänsklig lins? Och om asar, vaner och andra gudar vi känner oss bekanta med liknar människor eller bryr sig mest om människor... kan det vara så att det finns djurgudar för andra varelser? Ulvgudar, hästgudar, grodgudar. Som polyteist är det svårt att dra gränsen. Kanske finns det ett myller av makter. Gudar med händer och fötter, gudar med tassar, gudar med fenor eller smala spindelben. Vem vet?

 

Emma Hernejärvi, rådsmedlem

Etiketter: djur gudsbild

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

ví odr källor trossamfund vlogg fördomar trana tolerans gydja monogami bön blotlag tankesmedja ursprungsfolk fulltrogen vårdande monokultur midgård skålgropsten demokrati folkräkning berättelse filosofi utbrändhet mat ogrundand misstänksamhet jämstäldhet tranafton göteborg tjänstgörande jötnar hiero gamos nyckelord dakota access väv förstörelse mångkultur kropp ekologistisk helig plats ting skörd moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr begravning tacksamhet interreligiöst vardag påsk metoo påvestenen vanadis internet feja djur nutid standing rock landskap värderingar insida sekulär oden faq förmödrar solvända helighet urd vinternätterna jord lek förfäder samhälle emma hernejärvi sommarsolstånd medlemmar kyla alver nornor gudar hemmet tempel mörker mångfald politik gamla uppsala gudsbild årstider andlig erfarenhet forn sed förnyelse död yggdrasil gerd polyteism per lundberg liv ritual religion livsåskådning blot personlig berättelse natur barn andra religioner alvablot vinter samfundet forn sed sverige gemenskap jul känslor sed sång freja carl lundbäck frigg högtider frey skalleper tankar ceremoni vår döden höst höstdagjämningen stockholm bröllop årsting rune forssén hedningar ragnarök disa äring vårblot historisk sed traditioner monoteism midsommar kultur etik vetenskap naturens rättigheter osynlig familj verdandi industrialism jättar gudamakter alva myter polygami kristendom religionsfrihet frågor ledstjärnor tor konferens föda nationalistisk eugene gendlin dröm inkluderande älvor myter, vetenskap, ymer skade media skuld modern hedendom mimameid tyr äktenskap ödet skola ägg konst tid, årstider, vår, personliga reflektioner video hälsa kommunikation liberal förnimmelse väven bronsålder heliga platser rådet kläder val ordning och kaos hallar tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa november vårfrudagen feminism beklagande arbete växa in i seden odla identitet det implicita