
Tankar om höst

I dag är det den förste september. För några dagar sedan när jag var ute i skogen med mina hundar kände jag hur hösten kom. Den svepte in med en kraftig vind som tog tag i trädens kronor och ruskade om dem ordentligt. Jag blev själv omruskad. Det var en plötslig vindpust, som från ingenstans, friskt kylig var den också, detta en dag som annars var ganska stilla och varm. Det var en sån där oväntad och hissnande upplevelse som man kan få vara med om ibland när man rör sig med ett öppet sinne i naturen. Känslan av en närvaro, känslan av att makter som söker kontakt. Jag tog ett djupt andetag och i luftens klara doft kände jag att nu är hösten på intåg.
Det var på hösten för flera år sedan som jag insåg att jag är hedning. Det var också en höst då jag för första gången blotade tillsammans med andra människor. Det blotlag där jag är verksam grundades om hösten. Jag vet inte exakt vad det kan betyda men det finns något i den här årstiden som påverkar mig alldeles särskilt. Jag vet inte exakt vad det är, löven som skiftar färg och börjar falla, de kyliga och kraftiga regnen, vindarna och stormarna som drar in eller kurandet inomhus. Säkert är det allt detta på en och samma gång. Varje årstid har sin specifika smak och sin särskilda kraft men hösten berör mig som sagt på ett väldigt speciellt sätt.
Hösten är för många en melankolisk tid och inte heller jag är immun mot sådana känslor. Men för mig är det också en källa av styrka och energi på ett vis som jag har svårt att förklara i ord.
Efter den franska revolutionen försökte man sig på att införa en ny kalender. Den blev ett kortlivat experiment. Tiodagarsveckor och andra nymodigheter fick aldrig något fäste i folkdjupen. En av de intressantaste inslagen i den där kalendern var dock att man förlagt nyåret till höstdagjämningen. För de flesta känns det säkert helt kontraintuitivt. Då är det kanske lättare att förstå kalendrar som den persiska, där nyåret sammanfaller med vårdagjämningen. Men å andra sidan, skolåret börjar ju på hösten. Höstterminens början signalerar på sätt och vis till oss alla att nu är det dags att vara verksamma, att se till att få allt det där vi ska göra gjort, innan vintermörkret helt kommer över oss.
Om några veckor är det dags för höstdagsjämningsblot. Jag ser mycket fram emot det.
- Erik Otterberg, gode/ordförande
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
jonas » "I natt jag drömde någonting jag aldrig drömt förut..." : ”jag drömde att jag var i en gudstjänst och att jag gick fram till altaret och sk..”
-
Lotta Hedström » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Så sant. Resonemanget går även att kläs i termer av "manligt"/"kvinnligt": För m..”
-
Anna Högman » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik för dina fina och kloka ord. Jag kommer också att släcka ljuset i k..”
-
Sandra Lindblom » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik. Det här var precis vad jag behövde för att orka gå emot de fina men..”
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
tolerans gydja torshammare monogami hallar morsdag ordning och kaos gåva val kläder frej rådet heliga platser utbildning bronsålder väven julafton förnimmelse folkräkning berättelse hälsa video utbrändhet mat earth hour ogrundand misstänksamhet jämstäldhet emma hernejärvi' ödet symbol äktenskap tyr grunna mimameid sigurd fafnesbane nyckelord dakota access kurs skade myter, vetenskap, ymer uppfostran älvor inkluderande jolner helig plats ting skörd moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vana tor ledstjärnor utiséta registrerat vardag påsk metoo diser påvestenen alva sejd gudamakter jättar hlodyn industrialism mytologi verdandi bildning familj osynlig tiden naturens rättigheter vetenskap vintersolståndet det implicita identitet källor växa in i seden häfte fördomar kura skymning trana organisation bön förmödrar solvända helighet historisk sed vårblot äring ragnarök modern hedendom hedningar samhälle emma hernejärvi årsting bröllop stockholm alver oden faq ceremoni tankar demokrati politik asatro gamla uppsala disablot årstider höstdagjämningen nornor trossamfund skalleper jord död gemenskap höst mångfald vinter yggdrasil freja gerd polyteism forn sed natur religion livsåskådning blot personlig berättelse andra religioner barn per lundberg ritual liv alvablot jul samfundet forn sed sverige gudar sed andlig erfarenhet frigg känslor vår döden förnyelse sång carl lundbäck gudsbild disa högtider frey mörker tempel hemmet kultur etik kyla medlemmar sommarsolstånd myter rune forssén interreligiöst lusse förfäder lek vinternätterna urd lucia traditioner monoteism midsommar kvinnlighet feminism beklagande vanatro arbete vlogg odla årsväntan odr ví sekulär insida toreblot värderingar landskap asynja standing rock gud nutid djur personlig sed feja internet storm vanadis polygami edsring kristendom religionsfrihet vårdagjämning frågor blota tacksamhet begravning konferens föda nationalistisk eugene gendlin dröm ekologistisk kropp eir mångkultur förstörelse väv media skuld makter hiero gamos siv jötnar tjänstgörande ukraina göteborg tranafton skola ägg konst sedvandrare tid, årstider, vår, personliga reflektioner bok filosofi tradition kommunikation liberal skålgropsten sociala medier midgård moder monokultur vårdande fulltrogen studier ursprungsfolk tankesmedja tomhet blotlag ginnungagap tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa bifrost november vårfrudagen