Tankar om höst
I dag är det den förste september. För några dagar sedan när jag var ute i skogen med mina hundar kände jag hur hösten kom. Den svepte in med en kraftig vind som tog tag i trädens kronor och ruskade om dem ordentligt. Jag blev själv omruskad. Det var en plötslig vindpust, som från ingenstans, friskt kylig var den också, detta en dag som annars var ganska stilla och varm. Det var en sån där oväntad och hissnande upplevelse som man kan få vara med om ibland när man rör sig med ett öppet sinne i naturen. Känslan av en närvaro, känslan av att makter som söker kontakt. Jag tog ett djupt andetag och i luftens klara doft kände jag att nu är hösten på intåg.
Det var på hösten för flera år sedan som jag insåg att jag är hedning. Det var också en höst då jag för första gången blotade tillsammans med andra människor. Det blotlag där jag är verksam grundades om hösten. Jag vet inte exakt vad det kan betyda men det finns något i den här årstiden som påverkar mig alldeles särskilt. Jag vet inte exakt vad det är, löven som skiftar färg och börjar falla, de kyliga och kraftiga regnen, vindarna och stormarna som drar in eller kurandet inomhus. Säkert är det allt detta på en och samma gång. Varje årstid har sin specifika smak och sin särskilda kraft men hösten berör mig som sagt på ett väldigt speciellt sätt.
Hösten är för många en melankolisk tid och inte heller jag är immun mot sådana känslor. Men för mig är det också en källa av styrka och energi på ett vis som jag har svårt att förklara i ord.
Efter den franska revolutionen försökte man sig på att införa en ny kalender. Den blev ett kortlivat experiment. Tiodagarsveckor och andra nymodigheter fick aldrig något fäste i folkdjupen. En av de intressantaste inslagen i den där kalendern var dock att man förlagt nyåret till höstdagjämningen. För de flesta känns det säkert helt kontraintuitivt. Då är det kanske lättare att förstå kalendrar som den persiska, där nyåret sammanfaller med vårdagjämningen. Men å andra sidan, skolåret börjar ju på hösten. Höstterminens början signalerar på sätt och vis till oss alla att nu är det dags att vara verksamma, att se till att få allt det där vi ska göra gjort, innan vintermörkret helt kommer över oss.
Om några veckor är det dags för höstdagsjämningsblot. Jag ser mycket fram emot det.
- Erik Otterberg, gode/ordförande
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Daniel » Att se på väven: ”Vi sitter här och pratar om nordisk mytologi hit och dit, och det blir en del go..”
-
Ida H » Nybörjare? Detta händer på blotet!: ”Vart är nästa midsommarblot?”
-
Henrik » I trygghet tillsammans växer seden: ”Fint skrivet! ”
-
Karin Beronius » Hell Eir: ”Ibland finner man oväntade guldkorn på vägen. Jag letar egentligen efter ordet "..”
-
Kalle Karlson » Medan Alvatid nalkas...: ”vi vill veta mer , kan ni förklara bättre el vill ni att vi ska förstå det som s..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
tolerans gydja torshammare bön ginnungagap monogami ordning och kaos gåva val kläder frej vårdande monokultur moder bronsålder väven julafton förnimmelse lucia kommunikation tradition filosofi bok tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare ägg skola tranafton göteborg tjänstgörande jötnar siv mimameid sigurd fafnesbane nyckelord dakota access kurs förstörelse mångkultur eir skade kropp ekologistisk dröm eugene gendlin nationalistisk föda konferens skörd tor ledstjärnor blota registrerat religionsfrihet kristendom edsring vanadis storm gudamakter jättar hlodyn industrialism mytologi djur standing rock asynja landskap värderingar toreblot insida sekulär ví odr årsväntan odla vlogg arbete vanatro trana organisation förmödrar solvända traditioner vårblot äring lek modern hedendom hedningar rune forssén myter sommarsolstånd stockholm kyla etik faq hemmet tempel mörker politik högtider gamla uppsala gudsbild årstider höstdagjämningen nornor döden skalleper mångfald frigg freja gemenskap höst samfundet forn sed sverige jul alvablot gerd polyteism forn sed natur religion livsåskådning blot personlig berättelse andra religioner barn per lundberg ritual liv yggdrasil vinter gudar sed andlig erfarenhet död jord känslor vår trossamfund förnyelse sång carl lundbäck disa asatro frey demokrati tankar ceremoni kultur oden alver bröllop medlemmar årsting emma hernejärvi samhälle ragnarök förfäder vinternätterna historisk sed urd helighet monoteism midsommar feminism beklagande fördomar häfte växa in i seden källor identitet det implicita vintersolståndet vetenskap naturens rättigheter tiden osynlig familj bildning verdandi gud nutid internet personlig sed feja polygami alva påvestenen metoo påsk vardag frågor interreligiöst tacksamhet begravning vana moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr lusse ting helig plats jolner inkluderande älvor väv uppfostran myter, vetenskap, ymer disablot media skuld makter hiero gamos äktenskap grunna tyr symbol ödet konst jämstäldhet ogrundand misstänksamhet mat utbrändhet video hälsa berättelse folkräkning liberal skålgropsten sociala medier midgård fulltrogen utbildning heliga platser rådet studier ursprungsfolk tankesmedja tomhet blotlag morsdag hallar tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa november vårfrudagen