Tankar om höst
I dag är det den förste september. För några dagar sedan när jag var ute i skogen med mina hundar kände jag hur hösten kom. Den svepte in med en kraftig vind som tog tag i trädens kronor och ruskade om dem ordentligt. Jag blev själv omruskad. Det var en plötslig vindpust, som från ingenstans, friskt kylig var den också, detta en dag som annars var ganska stilla och varm. Det var en sån där oväntad och hissnande upplevelse som man kan få vara med om ibland när man rör sig med ett öppet sinne i naturen. Känslan av en närvaro, känslan av att makter som söker kontakt. Jag tog ett djupt andetag och i luftens klara doft kände jag att nu är hösten på intåg.
Det var på hösten för flera år sedan som jag insåg att jag är hedning. Det var också en höst då jag för första gången blotade tillsammans med andra människor. Det blotlag där jag är verksam grundades om hösten. Jag vet inte exakt vad det kan betyda men det finns något i den här årstiden som påverkar mig alldeles särskilt. Jag vet inte exakt vad det är, löven som skiftar färg och börjar falla, de kyliga och kraftiga regnen, vindarna och stormarna som drar in eller kurandet inomhus. Säkert är det allt detta på en och samma gång. Varje årstid har sin specifika smak och sin särskilda kraft men hösten berör mig som sagt på ett väldigt speciellt sätt.
Hösten är för många en melankolisk tid och inte heller jag är immun mot sådana känslor. Men för mig är det också en källa av styrka och energi på ett vis som jag har svårt att förklara i ord.
Efter den franska revolutionen försökte man sig på att införa en ny kalender. Den blev ett kortlivat experiment. Tiodagarsveckor och andra nymodigheter fick aldrig något fäste i folkdjupen. En av de intressantaste inslagen i den där kalendern var dock att man förlagt nyåret till höstdagjämningen. För de flesta känns det säkert helt kontraintuitivt. Då är det kanske lättare att förstå kalendrar som den persiska, där nyåret sammanfaller med vårdagjämningen. Men å andra sidan, skolåret börjar ju på hösten. Höstterminens början signalerar på sätt och vis till oss alla att nu är det dags att vara verksamma, att se till att få allt det där vi ska göra gjort, innan vintermörkret helt kommer över oss.
Om några veckor är det dags för höstdagsjämningsblot. Jag ser mycket fram emot det.
- Erik Otterberg, gode/ordförande
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Daniel » Att se på väven: ”Vi sitter här och pratar om nordisk mytologi hit och dit, och det blir en del go..”
-
Ida H » Nybörjare? Detta händer på blotet!: ”Vart är nästa midsommarblot?”
-
Henrik » I trygghet tillsammans växer seden: ”Fint skrivet! ”
-
Karin Beronius » Hell Eir: ”Ibland finner man oväntade guldkorn på vägen. Jag letar egentligen efter ordet "..”
-
Kalle Karlson » Medan Alvatid nalkas...: ”vi vill veta mer , kan ni förklara bättre el vill ni att vi ska förstå det som s..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
industrialism mytologi verdandi bildning landskap värderingar toreblot insida sekulär naturens rättigheter det implicita identitet odla vlogg källor fördomar beklagande feminism tolerans gydja torshammare bön ginnungagap blotlag tomhet ursprungsfolk studier vårdande monokultur moder rådet midgård sociala medier skålgropsten liberal folkräkning berättelse hälsa video utbrändhet mat ogrundand misstänksamhet jämstäldhet konst ödet symbol tyr grunna hiero gamos mimameid dakota access kurs nyckelord myter, vetenskap, ymer uppfostran väv älvor inkluderande jolner eugene gendlin nationalistisk dröm moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vana tor ledstjärnor blota frågor religionsfrihet kristendom edsring påvestenen vanadis storm gudamakter jättar internet stockholm medlemmar alver etik kultur förmödrar solvända helighet historisk sed äring lek modern hedendom hedningar emma hernejärvi årsting förnyelse trossamfund gudar hemmet tempel mörker jord politik högtider disa gudsbild årstider sång höst känslor död gemenskap gerd vinter yggdrasil forn sed polyteism andra religioner natur personlig berättelse blot livsåskådning religion barn per lundberg ritual alvablot jul samfundet forn sed sverige liv andlig erfarenhet mångfald skalleper sed freja carl lundbäck frigg gamla uppsala asatro frey demokrati tankar ceremoni vår döden nornor höstdagjämningen samhälle rune forssén ragnarök förfäder vinternätterna urd vårblot traditioner monoteism midsommar faq oden kyla bröllop sommarsolstånd personlig sed feja polygami alva myter vardag metoo påsk registrerat begravning interreligiöst tacksamhet skörd konferens föda lusse ting helig plats ekologistisk kropp skade eir mångkultur förstörelse disablot media skuld sigurd fafnesbane äktenskap jötnar tjänstgörande göteborg tranafton skola ägg sedvandrare tid, årstider, vår, personliga reflektioner bok filosofi tradition kommunikation lucia förnimmelse julafton väven bronsålder fulltrogen utbildning heliga platser tankesmedja kläder val ordning och kaos monogami hallar tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa november vårfrudagen organisation trana vanatro arbete häfte växa in i seden årsväntan odr ví vintersolståndet vetenskap familj tiden osynlig asynja standing rock djur nutid