Varför du gärna får gästa blot, men inte för att "se på"
Det händer då och då att samfundet eller dess blotlag blir kontaktade av nyfikna som frågar när nästa blot hålls, och om man får komma dit för att se på.
Svaret som man brukar få då är att man gärna får komma dit, även om man varken är medlem eller definierar sig som hedning, men då deltar man.
Jag tänkte förklara lite grann varför många blotarrangörer har den här inställningen. Det är inte för vara taskiga!
Antalet
På de flesta blot brukar det komma ganska få deltagare. I Stockholm, där jag håller blot, brukar vi ha 5-30 deltagare på ett vanligt årstidsblot beroende på sådant som väder och vilken veckodag blotet infaller. I mindre orter kan deltagarantalet vara ännu mindre. Antalet aktiva hedningar är ganska litet jämfört med andra religioner - men nyfikna, som tycker att det är fascinerande att det finns hedningar i dagens Sverige, de är långt fler. Risken är därför, att om vi säger ja till en passiv publik, att publiken blir långt fler än deltagarna. Då känner sig blotdeltagarna utstirrade och som del av ett skådespel, snarare utövare av andlighet.
Blot görs tillsammans
De flesta svenskar är mest bekanta med protestantisk kristendom, och tror att alla religioner fungerar på samma sätt. De förväntar sig därmed att en präst eller motsvarande står längst fram och håller i ritualen, och övriga besökare deltar genom att sitta på bänkar i rad, alla vända åt samma håll. Dessa ganska passiva deltagare förväntas lyssna på prästen, för att emellanåt sjunga med i en psalm eller be i tystnad. Så fungerar inte ett blot.
För det första så hålls ett blot utomhus, och oftast står man i en cirkel. Alla kan se alla i ögonen, ingen kan gömma sig längst bak.
Även om en blotgydja eller -gode (kan vara flera!) är ansvarig för det som händer, så brukar blotet vara mer av ett samarbete. Det kan vara många som talar, bjuder in gudar, turas om. När man kommer till delen då vi lägger ner våra blotgåvor, förväntas alla gå fram till stallen. Även om man inte har något med sig, även om man inte är hedning.
Efter detta, utförs en skålrunda. Var och en i cirkeln förväntas skåla för något: det kan vara en bön, en förhoppning eller bara en glädjeyttring. Även den som inte kan svenska kan skåla på sitt eget språk, icke-hedningen kan skåla för något abstrakt (t ex freden! Vänskapen!), även den som inte kommer på något att säga kan höja en skål och ropa ett enkelt "Hell!". Det här är en viktig del av blotet och utförs gemensamt.
Andlighet är intimt
Att stå där med mjödet i hand och uttala sin bön är personligt. Genom att vi delar på upplevelsen, så uppstår en respekt och tillit. Om någon däremot står några meter bakom, någon som inte har svurit blotsfreden och inte delar med sig av sina tankar, så kan upplevelsen vara att hen tjuvlyssnar. Ingen tycker om att bli stirrad på, att ha någon bakom ryggen som man inte kan se i ansiktet, när man gör något så personligt. Hur skulle du känna om någon frågar dig nästa gång du ska ha en större middag för vänner, och om hen får komma dit för att "se på"? Inte för att äta och umgås tillsammans, utan för att stå några meter ifrån och titta på vad ni gör utan att delta i samtalet? Visst skulle det kännas lite ... märkligt?
Jag hoppas du nu får större förståelse för varför blotlagen kanske svarar att du är varmt välkommen, men inte som publik! För mer information om vad som händer på blot kan du läsa detta blogginlägg:
https://www.samfundetfornsed.se/2018/02/24/nyb%C3%B6rjare-detta-h%C3%A4nder-p%C3%A5-blotet!-38975325
Emma Hernejärvi, gydja
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Lotta Hedström » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Så sant. Resonemanget går även att kläs i termer av "manligt"/"kvinnligt": För m..”
-
Anna Högman » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik för dina fina och kloka ord. Jag kommer också att släcka ljuset i k..”
-
Sandra Lindblom » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik. Det här var precis vad jag behövde för att orka gå emot de fina men..”
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
-
Irving Norqvist » Nyskapad myt om disa: ”Ett härligt filosofisk poem med djupa rötter till verkligheten. Tack. Mvh Irving..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
bok filosofi earth hour tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare konst ägg skola tranafton göteborg siv tjänstgörande jötnar makter hiero gamos nyckelord dakota access kurs väv förstörelse mångkultur jolner kropp ekologistisk helig plats ting vana föda konferens utiséta tor ledstjärnor frågor diser religionsfrihet kristendom edsring polygami vanadis storm internet feja personlig sed djur nutid asynja standing rock toreblot landskap värderingar vintersolståndet insida sekulär ví odr häfte odla vlogg arbete vanatro beklagande feminism bifrost vårfrudagen november morsdag tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa ginnungagap blotlag tomhet tankesmedja ursprungsfolk studier fulltrogen vårdande monokultur julafton midgård sociala medier förnimmelse tradition kommunikation vinternätterna lek förfäder lusse interreligiöst rune forssén myter sommarsolstånd medlemmar kyla etik kultur bön förmödrar solvända traditioner historisk sed vårblot politik asatro gamla uppsala disablot årstider höstdagjämningen nornor trossamfund hemmet tempel mörker jord död gemenskap höst skalleper mångfald vinter yggdrasil freja gerd per lundberg ritual andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse barn natur forn sed polyteism liv alvablot jul samfundet forn sed sverige känslor gudar sed andlig erfarenhet frigg demokrati tankar ceremoni vår döden förnyelse sång carl lundbäck gudsbild disa högtider frey urd helighet lucia monoteism midsommar faq oden alver stockholm bröllop årsting emma hernejärvi samhälle hedningar modern hedendom ragnarök äring berättelse folkräkning liberal skålgropsten väven bronsålder utbildning heliga platser rådet moder kläder val frej ordning och kaos gåva hallar monogami torshammare gydja tolerans organisation trana kvinnlighet fördomar kura skymning växa in i seden källor identitet det implicita årsväntan vetenskap naturens rättigheter tiden osynlig familj bildning verdandi mytologi industrialism gud jättar gudamakter hlodyn alva påvestenen sejd metoo påsk vardag registrerat vårdagjämning tacksamhet begravning blota moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr skörd nationalistisk eugene gendlin dröm inkluderande älvor uppfostran myter, vetenskap, ymer skade eir media skuld sigurd fafnesbane mimameid grunna tyr äktenskap symbol ödet ukraina jämstäldhet ogrundand misstänksamhet emma hernejärvi' mat utbrändhet video hälsa