Vad är forn sed? (del 2)
Jag har alltid utgått från mina upplevelser. Det är i dem jag ser, känner, smakar, luktar och hör, men det är också också i dem jag bortom dessa fysiska sinnen upplever makterna: trollen som sjunger på fjället, rådarna som viskar till mig vid domarringen därhemma och Tyr som lägger sin saknade hand på min axel.
Denna utgångspunkt gör mig inte till sedare eller nordisk hedning. Den gör mig inte ens till hedning. De ord och de namn jag använder, troll, rådare, Tyr, och så vidare, har jag fått lära mig. De finns i de berättelser som de som gått och fortfarande går före mig fört vidare till mig, och de finns i de texter som skrivits ner för att bevara dem, såväl på 1900-talet som 1800-talet som 1200-talet.
Tillsammans med andra lever jag med dessa upplevelser, berättelser och namn. Vi blotar tillsammans, vi sjunger med trollen, vi hälsar rådarna vid domarringen, och vi för vidare dessa upplevelser, berättelser och namn, nya som gamla, så gott vi kan, till dem som kommer efter oss.
Jag tror att det är detta som gör mig till sedare eller nordisk hedning — en hedning som utövar forn sed, nordisk sed, nordisk hedendom, eller vad man nu vill kalla det.
Jag tror att forn sed, nordisk sed, nordisk hedendom, eller vad man nu vill kalla det, är ett förhållningssätt till det vi upplever som knyter an till dem som gått före och dem som kommer efter, och till det som dessa människor gjort och kommer att göra. I detta förhållningssätt ligger, tror jag, en uppfattning om att det finns ett värde i det som dessa människor gjort och kommer att göra. I vårt utövande möter vi inte bara makterna, utan även dessa människor.
Jag tror inte att forn sed, nordisk sed, nordisk hedendom, eller vad man nu vill kalla det, är någon gemensam ”tro” på någots ”sanna natur”, någon gemensam uppfattning om vilken etik man bör leva efter, eller något gemensamt sätt att tolka eddamyter.
Forn sed, nordisk sed, nordisk hedendom, eller vad man nu vill kalla det, ger mig något att förhålla mig till. Vetskapen att någon har sjungit med trollen och hälsat rådarna före mig och att någon förmodligen kommer att göra det efter mig ger mig något slags sammanhang, trygghet och grund för mina upplevelser. Den gör mina upplevelser verkliga och levande, och ger mig möjlighet att dela dem med andra. Jag kan ta spjärn mot den i mitt utövande och i mitt liv.
Forn sed, nordisk sed, nordisk hedendom, eller vad man nu vill kalla det, gör mig levande. Den gör mig till den jag är.
Åtminstone upplever jag det så.
Martin Domeij
Ordförande och gode
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Lotta Hedström » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Så sant. Resonemanget går även att kläs i termer av "manligt"/"kvinnligt": För m..”
-
Anna Högman » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik för dina fina och kloka ord. Jag kommer också att släcka ljuset i k..”
-
Sandra Lindblom » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik. Det här var precis vad jag behövde för att orka gå emot de fina men..”
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
-
Irving Norqvist » Nyskapad myt om disa: ”Ett härligt filosofisk poem med djupa rötter till verkligheten. Tack. Mvh Irving..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
hälsa video utbrändhet mat earth hour ogrundand misstänksamhet jämstäldhet emma hernejärvi' ödet symbol äktenskap tyr grunna mimameid sigurd fafnesbane nyckelord dakota access kurs förstörelse mångkultur eir älvor inkluderande jolner helig plats ting skörd moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr vana tor ledstjärnor utiséta registrerat vardag påsk metoo diser påvestenen alva sejd gudamakter jättar hlodyn nutid gud verdandi bildning familj osynlig tiden naturens rättigheter vetenskap vintersolståndet det implicita identitet källor växa in i seden häfte fördomar kura skymning trana organisation tolerans gydja torshammare monogami hallar morsdag ordning och kaos gåva val kläder frej rådet heliga platser utbildning bronsålder väven julafton förnimmelse folkräkning berättelse vinternätterna lek förfäder lusse interreligiöst rune forssén myter sommarsolstånd stockholm kyla etik kultur bön förmödrar monoteism helighet historisk sed vårblot politik asatro gamla uppsala disablot årstider förnyelse nornor trossamfund hemmet tempel tankar jord död gemenskap höst skalleper mångfald vinter yggdrasil freja gerd per lundberg ritual andra religioner religion livsåskådning blot personlig berättelse barn natur forn sed polyteism liv alvablot jul samfundet forn sed sverige känslor gudar sed andlig erfarenhet frigg demokrati mörker ceremoni vår döden höstdagjämningen sång carl lundbäck gudsbild disa högtider frey urd lucia traditioner solvända midsommar faq oden alver bröllop medlemmar årsting emma hernejärvi samhälle hedningar modern hedendom ragnarök äring tradition kommunikation liberal skålgropsten sociala medier midgård moder monokultur vårdande fulltrogen studier ursprungsfolk tankesmedja tomhet blotlag ginnungagap tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa bifrost november vårfrudagen kvinnlighet feminism beklagande vanatro arbete vlogg odla årsväntan odr ví sekulär insida toreblot värderingar landskap asynja standing rock djur mytologi industrialism personlig sed feja internet storm vanadis polygami edsring kristendom religionsfrihet vårdagjämning frågor blota tacksamhet begravning konferens föda nationalistisk eugene gendlin dröm ekologistisk kropp väv uppfostran myter, vetenskap, ymer skade media skuld makter hiero gamos siv jötnar tjänstgörande ukraina göteborg tranafton skola ägg konst sedvandrare tid, årstider, vår, personliga reflektioner bok filosofi
Som i alla organisationer måste stadgarna utsättas för ett visst mått av tolkning när de skall appliceras på enskilda fall. Denna tolkning står ordförande och råd för i första ledet, men för att inte samfundet skall direktstyras av ordförande och råd måste en uteslutning bekräftas av påföljande årsting, där också den uteslutne medlemmen har rätt att deltaga och göra sina åsikter om uteslutningen hörda. Detta förfarande är helt igenom reglerat i våra stadgar och är alltså antaget av två på varandra följande årsting. Svaret på din fråga om detta är demokrati måste alltså bli "ja".
Det kan också påpekas att inga av de tre medlemmar som blivit uteslutna har valt att deltaga vid nästa påföljande årsting.
Mig veterligen har det under samfundets historia, eller åtminstone så långt tillbaka som jag vet, uteslutits tre personer. Två av dessa uteslöts för att de inte delade samfundets värderingar.
Ditt påstående kan alltså endast vara sant om det är så att dessa personer varit de enda som "våga[t] ha en egen uppfattning" i samfundet. Så är det naturligtvis inte. Det finns en ganska god åsiktsspridning i det här samfundet, skulle jag säga. Ibland är det givande, ibland frustrerande. Men så är det, vi är olika, och det är bra.
Däremot är det riktigt att samfundets stadgar innehåller vissa värderingar medlemmar förväntas dela. Om en medlem inte delar dessa värderingar utesluts han eller hon enligt §11. Detta har alltså hänt två gånger.
Jag hoppas att det nya året blir lättare för dig, och att du kan hitta något annat att lägga din energi på än dina negativa känslor för samfundet.
Min närvaro i livet är avhängig av seden
Rickard Frentz: Det kommer alltid finnas folk som inte gillar det man gör. Det är tråkigt när de inte kan göra sin egen grej istället för att klaga på andra, men det är sånt som händer.