Samfundet och samhället

Principen om åtskillnad mellan "kyrka" och stat anses allmänt som en viktig hörnsten i det moderna sekulära samhället. Priciper är dock en sak och verkligheten många gånger en annan. Processen att skilja samfundet Svenska kyrkan från staten Sverige har till exempel varit mycket lång och komplicerad och den är faktiskt inte helt avslutad ännu. I vissa hänseenden särbehandlas Svenska kyrkan fortfarande av lagstiftningen. (Bland annat finns det faktiskt en lag som förbjuder att den läggs ned.)

 

Vidare är det också så att även om stat och religiösa samfund formellt och institutionellt är helt åtskilda behöver inte det nödvändigtvis vara detsamma som att religion och politik är skilda åt. Titta bara på Förenta Staterna.

 

Helt och hållet går de här sfärerna inte att skilja åt och jag tror faktiskt inte heller att det är riktigt önskvärt. Det kommer alltid att finnas områden där politik och religion går in i varandra - och det är ett faktum som ofta kan vara problematiskt, när det tillexempel innebär att reaktionära, förtryckande och föråldrade strukturer bevaras men det kan faktiskt också vara till godo. Ibland behövs det också någon som talar för ett andligt perspektiv, bortom siffror och statistik, bortom kortsiktig nytta även inom politiken.

 

En religion är trots allt inte bara en samling med metafysiska spekulationer eller postulat om vad som finns bortom det våra vanliga femsinnen kan uppfatta. En religion handlar i hög grad om etik och moral, om människosyn och världsbild och värdegrunder. Att ta dessa värdegrunder på allvar är också att förstå dem som potentiellt politiska frågor.

 

Samfundet Forn Sed har valt att väldigt tydligt formulera vår värdegrund i våra stadgar. Där står så här (kapitel 2, §6): "Samfundet är öppet för alla som har en humanistisk och demokratisk livssyn och som erkänner alla människors lika värde oavsett kön, ursprung eller sexuell läggning. Samfundet och dess medlemmar ska också stå för religiös tolerans och religionsfrihet i det mångkulturella samhället." Den formuleringen är central för oss. Alla som går med i samfundet måste skriva under på den. Vi använder inte det ordet, men på sätt och vis är den vår trosbekännelse.

 

Därmed inte sagt att det är självklart var en person tillhörande någon religion kommer att stå politiskt. Någon sedare kanske tar fasta på naturreligionens andliga förhållande till ekosystemet och blir politiskt grön. En annan kanske uppfattar en starkt individualistisk människosyn och ser sig som starkt liberal. En tredje kanske uppfattar en stark solidaritet och samhörighet människor emellan som central och söker sig vänster ut. (Eller kanske så här: De närmar sig kanske seden från varsitt politiskt håll och deras sed blir därefter?)

 

En sådan mångfald är bra. Och naturligtvis finns det massvis av politiska frågor som vi som samfund varken kan eller ska lägga oss i. Jobbskatteavdrag, betyg i skolan, upphovsrättslagstiftning... Ett samfund är inte och ska heller inte vara ett politiskt parti. Men det finns å andra sidan andra frågor där vi måste engagera oss. Exempelvis rörande lagstiftningen kring religösa samfund. Idag har Sverige ett system som i praktiken delar in samfunden i ett a-lag och ett b-lag. Det tycker vi inte om. Ett annat exempel är begravningslagstiftningen, ett område där vi bestämt oss för att verka för en förändring av det system som råder idag.

 

Det finns också andra frågor där vi skulle kunna vara mer engagerade. Miljöfrågor skulle kunna vara ett sådant. Vi arbetar också aktivt på att visa var vi står i frågor som handlar om alla människors lika värden, oavsett deras sexualitet, ursprung eller hudfärg. Det är ett arbete som vi, aktiva i samfundet, är stolta över och gärna skulle göra ännu mer av, om vi bara hade tid och resurser.

 

Det händer ibland att personer med ideologisk utgångspunkt som går på tvärs med samfundets stadgar skriver till oss. De försöker då ofta med trevare, testar definitionen av ord som "demokrati"och "mångfald". Den här sortens extremister är ofta experter på den sortens semantiska glidningar, sådana ord betyder helt andra sakeri deras vokabulär. När de märker att vi står på oss drar de sig undan. Ofta med ett utbrott om att "vi borde skilja på politik och religion". Trots att de själva inte gör det, tydligen. Som sagt, den saken är inte så självklar som vissa tycks tro.

 

/ Erik Otterberg, gode i Götalands godeord och samfundets ordförande

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Mim Albrektson » Årsväntan:  ”Vill tacka dig för ideen med ljusväntan Läst om den först iår så jag gjorde mig ..”

  • Henrik Hallgren » Makter bortom kaos:  ”Spännande Alina. Den har jag ännu inte läst :) ”

  • Alina Pettersson » Makter bortom kaos:  ”Stämmer lite med handlingen seriealbumet Vei av Sara Bergmark Elfgren :) Vei är ..”

  • Alina Pettersson » Gudarna tillhör inte endast det förgångna:  ”Föreställer sig gudarna i moderna kläder är just vad Neil Gaiman gjorde när han ..”

  • Sarah » Vad då mångkultur?:  ”Tack Per för ditt tålamod och ditt pedagogiska sätt. Tycker att det är skrämmand..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln