Frågor och svar

Vad är Samfundet Forn Sed Sverige?
Vi är ett samfund för norrön hednisk tro och sed. Denna religion har många namn. Ibland kallas den för asatro men vi föredrar begreppet forn sed. Samfundets mål är att arbeta för den forna seden och för att den ska kunna uttryckas i ett andligt liv, anpassat till dagens samhälle. Samfundet ska arbeta för att den forna seden blir ett andligt alternativ, jämställd med andra religioner i Sverige.

Vem kan bli medlem?
Samfundet är öppet för alla som är intresserade av forn sed och asatro och som har en humanistisk och demokratisk livssyn och som erkänner alla människors lika värde oavsett kön, ursprung eller sexuell läggning. Samfundet och dess medlemmar ska också stå för religiös tolerans och religionsfrihet i det mångkulturella samhället.

Hur länge har Samfundet Forn Sed Sverige funnits?
Samfundet grundades 1994 under namnet Sveriges Asatrosamfund och hette så fram till maj 2010. Då antogs namnet "Samfundet Forn Sed Sverige" på Årstinget.

Är ni ett godkänt/registrerat trossamfund?
Från och med den 15 januari år 2007 är vi ett registrerat trossamfund. Trossamfund har vi ju i och för sig varit hela tiden. Enligt svensk lag är ett trossamfund en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Alltsedan samfundet bildades har vi utgjort just en sådan religiös gemenskap som anordnat ceremonier och blot (vilket motsvarar lagens ”gudstjänst”). Vi har alltså alltid varit ett riktigt trossamfund enligt lagen, men däremot inte registrerat som ett sådant i rättslig mening. Nu är vi det.
I ett kortare perspektiv betyder det ganska lite, men på sikt kan det få större konsekvenser. Bland annat möjligheten att ta upp medlemsavgiften via skattsedeln samt större möjlighet att kunna utverka särskilda gravplatser för våra medlemmar (något som redan finns i Danmark och är påväg i Norge).

Kan vi gifta oss i Samfundet Forn Sed Sverige?
Det går utmärkt att få hjälp med en religiös vigselceremoni från våra gydjor och godar, däremot kan vi inte erbjuda juridiskt bindande vigslar. Vi anser att den juridiska sidan av vigslar borde skötas av staten och inte religiösa samfund.

Var finns medlemmarna?
Runt om i hela landet - från Skåne till norra Norrland. Målet är ett rikstäckande trossamfund med många blotlag (lokala föreningar) som bejakar sina egna traditioner. Idag finns det flera aktiva grupper och ännu fler kontaktpersoner runt om i landet.

Har ni regler för hur medlemmarna ska utöva sin religion?
Vi har mycket få regler kring hur medlemmar ska utöva. Vi tillåter inte djur- eller blodsoffer i officiella samfundsblot eftersom vi anser att det inte är ett nödvändigt inslag i blotet, och dessutom är tveksamt juridiskt. I övrigt är den individuella friheten i utformningen av sin sed i princip total. Medlemmar kan dock om de vill få hjälp med utforming av ceremonier av gydjor och godar (mer om dem här). Vi kan också erbjuda medlemmar stöd och hjälp i religiösa frågor: hjälp vid blot och livsstegsriter (namngivning, bröllop, begravning mm), kontakt med andra sedtrogna och själavårdssamtal.

Finns det andra seriösa samfund för forn sed eller asatro?
Det finns många grupper och organisationer som ägnar sig åt sed eller asatro. I Sverige finns många fristående blotlag och andra grupper - en del av dem samarbetar med oss andra inte. I Europa har vi kontakt med flera samfund, som vi upplever delar våra värderingar. Samfundet har bland annat deltagit i ett internationellt sommarläger med dem. I USA, Sydafrika, Sydamerika, Australien och Nya Zeeland finns också grupper.

Hur ser Samfundet Forn Seds historia ut?
Samfundet Forn Sed Sverige grundades 1994, men hette då Sveriges Asatrosamfund. Vi är ett registrerat trossamfund sedan 2007. Vi bytte namn till det nuvarande 2010. Vi växer, men inte så snabbt. Finns mer att läsa på på vår hemsida.

Finns det några missuppfattningar om eran rörelse i samhället?
Vanliga fördomar mot hedningar (asatroende, sedtrogna, vad man än väljer att kalla sig) är att detta inte är någon riktig religion eller andlighet, utan att vi bara "lajvar vikingar". Att vi skulle vara vikingafantaster som låtsas tro på "vikingagudar". Många har svårt att föreställa sig att det finns människor som tar detta på allvar.

Så en relaterad missuppfattning är att det inte existerar några hedningar/asatroende överhuvudtaget. Även många bildade, vänliga människor brukar bli förvånade över att vi finns.

Andra fördomar är att vi vore nazister/rasister. Detta för att högerextrema grupper har använt sig mycket av fornnordiska symboler, t ex runor, på sina flaggor, hemsidor osv. En del extremister och terrorister, t ex Breivik, har hyllat Oden. Det finns ju i nazistiska rörelser ett sökande efter "det ursprungliga", och de blir lätt förtjusta i nordisk mytologi. Men som sagt, nazister osv är inte välkomna hos oss. Den sista stereotypen vore att vi alla är "trädkramande hippies". Såklart har vi några sådana medlemmar också, men alla är inte det.

Hur går ett blot till?
När vi firar blot tillsammans brukar vi vara utomhus, och ha med oss gudastöttor eller -bilder till ett stalle (altare). Ordningen går till ungefär såhär:

- Alla som ska vara med träffas på platsen eller på gångavstånd från blotplatsen.
- På blotplatsen förbereder man deltagarna, t ex kan rituell tvagning förekomma. Man ställer sig i en cirkel eller halvcirkel.
- Blotsfrid svärs. En edsring skickas runt, när man tar den så svär man ed på att bete sig väl under blotet.
- Syftesförklaring. En gode eller gydja brukar säga något om högtiden, prata lite om årstiden eller vilka gudar vi firar.
- Inbjudan. Med ord eller sång bjuder vi in de makter vi ska blota till. Ofta lite olika beroende på högtid/sammanhang.
- Blot/offer. Deltagarna kan gå fram till stallen och offra t ex mat, dryck, blommor, mynt. Be, tänka.
- Sända: En i taget i cirkeln får man skåla för något man önskar eller är tacksam för.
- Avslut: Makterna och deltagarna tackas.
- Gille/Soa: Ofta äter vi tillsammans efteråt i form av knytis eller picknick. Blotgåvorna kan antingen ätas rituellt, lämnas i naturen till djuren eller brännas. 

Det kan också ingå musik, dikter, skådespel, rundragning eller liknande, beroende på hur stort blotet är.

På vår Youtubekanal finns en del videor på blot. Vårblotet i Gamla Uppsala är det spektakuläraste, eftersom dit brukar det komma väldigt mycket folk. 

Vad händer efter döden (himlen osv)?
Det är komplicerat.
Det finns en massa olika historier. En tolkning är att det finns många olika dödsriken: Folkvang, Valhall, Ägirs sal, Trudvang, Hel osv. Och man hamnar i olika dödsriken beroende på vem man var och hur man dog. En annan tolkning är att alla kommer till Hel. En tredje tolkning är att den döde finns i sin grav och går att kontakta där. Och så finns det också historier som antyder att personer kan återfödas, även om det inte verkar vara så vanligt. Alla kan vara sanna. Och att det är viktigt att respektera dem som gått före oss, t ex genom att minnas döda släktingar när man firar Alvablot.

Men oavsett vad, så är livet här och nu långt viktigare än vad som händer efter döden.

Hur ser ni på mat? Är det något djur man bör undvika osv?
Det finns inga religiösa regler kring vad vi får äta och inte. En del hedningar är förstås vegetarianer pga personliga val eller av miljöskäl. Men andra är allätare.

Mat är en vanlig blotgåva, och efter blotet brukar vi också äta tillsammans (gille), gärna i form av knytkalas. På blotet brukar vi också skåla, då finns det en möjlighet att höja en skål för något man själv tycker är viktigt. Oftast skålar vi i mjöd. Det brukar också finnas ett alkoholfritt alternativ (t ex alkoholfri ciderdryck, eller saft).

Vissa livsmedel associeras också med vissa gudar. T ex äpplen med Idun, hästkött med Frej, linfrön och lök med Freja.